Fallen av skolvåld ökar: ”Stor osäkerhet om hur man ska ingripa”

Förra året förekom 351 fall av våld eller hot mot lärare och annan personal inom skolan i Vänersborg. Det visar barn- och utbildningsförvaltningens statistik, som baserade på rapporter från personalen, skriver TTELA.

– Vem kommer vilja arbeta som lärare i vår kommun om anmälningarna blir fler och fler och man upplever att inga insatser görs? Det är klart att det blir väldigt mycket lättare att vara lärare någon annanstans där man inte utsätts för hot och våld, säger Henrik Månsby, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Vänersborg, till Skolvärlden.

Det är ännu oklart vad som orsakat ökningen, men hans uppfattning är att för få och fel stödinsatser och budgetar som är för små kan vara den främsta orsaken till det ökade skolvåldet under perioden 2018 till 2020.

– Organisationen har inte kunnat anpassa sig. Min uppfattning är att andelen barn med behov av extra anpassningar och särskilda behov har ökat, samtidigt som skolan inte har fått möjlighet att möta det behovet på ett bra sätt.

För att åtgärda problemet krävs både fler lokaler och mer personal, säger Henrik Månsby.

–Bristen på lokaler är ett stort problem i Vänersborg. Även om det byggs fler skolor numer så är det fortfarande en eftersläpning. Sedan får man inte heller glömma behovet av mer personal. För att kunna undervisa en del elever med behov av särskilt stöd i smågrupper krävs fler lärare. Det skiljer väldigt mycket när det kommer till vilka förutsättningar skolor har, men också väljer att göra. Hur man väljer att lägga upp sin organisation och prioritera. Ett par exempel är i vilken utsträckning rektor väljer att prioritera till exempel tvålärarsystem, tar hänsyn till arbetssituationen i tjänstefördelningen eller har gemensam planeringstid för lärarna där man kan stötta varandra.

Efter att ha sökt på hot och våld i lärarfackets arbetsskadesystem konstaterar han att händelserna ofta sker på låg- och mellanstadiet, samt att många lärare anmäler hot och våld som tillbud, istället för som arbetsskada. Det är därför svårt att säga om siffrorna återspeglar en faktisk ökning eller om det är toppen av ett isberg.

– Lärare som till exempel fått blåmärken eller rivsår efter våld anmäler ofta händelsen som tillbud, fast eleven orsakat skada. Det gör i sin tur att förvaltningen och politiker utgår från ett felaktigt underlag. Hade en större del av tillbuden istället anmälts som arbetsolyckor hade det kanske hänt mer, säger Henrik Månsby.

Utöver att tydliggöra vad som bör anmälas som tillbud respektive arbetsplatsolycka, påpekar han att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att skapa en bättre arbetsmiljö för både lärare och elever.

– Dels behöver lärare få möjlighet och mer mer hjälp för att kunna hantera våldsamma situationer som uppstår, dels behöver förvaltningen och rektorerna se till att elevassistenterna har rätt förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Även om de inte är LR:s medlemmar så påverkar det våra medlemmar.

Förra veckan rapporterades att en nationell plan föreslår att det i skollagen uttryckligen skrivs in att lärare och övrig skolpersonal ska ha rätt att ingripa fysiskt mot störande elever, eller för att avvärja våld och kränkningar.

– Många lärare tycker att frågan är jättesvår. Man är osäker på i vilka situationer man får ingripa och i vilka situationer man ska ingripa. Det finns också en stor osäkerhet om hur man ska ingripa för att rädda och hantera svåra situationer, men samtidigt undgå att bli anmäld och misstänkliggjord, säger Anna Ekström i en tidigare intervju med Skolvärlden.

Henrik Månsby välkomnar den nya strategin, men anser inte att det är tillräckligt för att komma tillrätta med skolvåldet.

– Det hjälper säkert i vissa avseenden, men om du har en elev som inte ens vet varför eleven själv är upprörd och arg då har det gått så långt dessförinnan att det inte hjälper att jag tar tag i axlarna och vänligt men bestämt föser ut ur klassrummet. Då har man bara flyttat problemet. För att komma tillrätta på sikt måste man förebygga i mycket större utsträckning.

Han fortsätter:

– Sedan finns det definitivt elever och situationer där lärare behöver en ökad tydlighet i vad de för göra, och mot vem, men det löser inte hela problemet med hot och våld som vi ser Vänersborg där problemet är att det uppkommer överhuvudtaget. Varför blir eleverna utåtagerande överhuvudtaget? Varför uppstår frustrationen? Vilka situationer kan eleven hantera?

Sofia Bråberg, förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Vänersborg, menar att ökningen av våld och hot i skolan kan ha flera förklaringar-

– En är troligen att organisationen har blivit bättre på att anmäla händelser. Det finns även ett större antal barn och elever i behov av särskilt stöd som har ett utåtagerande beteende. Man måste också beakta att ett fåtal elever kan vara inblandade i flera anmälda tillbud, säger hon till TTELA.

Ny statistik visar dock förändringar, tillägger Sofia Bråberg.

– I dagsläget, januari till april 2021, har antalet nästan halverats jämfört med samma period 2020. Anledningen till minskningen är för tidigt att uttala sig om. Men en faktor som kan ha påverkat är covid-19 som har gjort att frånvaron varit högre vilket medfört färre elever på plats och mindre trängsel.