Färre vill starta friskola – fler vill ha vinstförbud i välfärden

Antalet ansökningar för att få starta eller utöka friskola har minskat med åtta procent.
Och Liberalernas nye partiledare, Johan Pehrson, svänger i skolpolitiken – och öppnar för en begränsning i vinstuttagen.
Detta samtidigt som allt fler svenskar ställer sig bakom ett totalt stopp för vinster i välfärden.

SOM-institutet – den oberoende undersökningsorganisationen vid Göteborgs universitet – är klara med sin senaste mätning som visar att allt fler väljare stödjer ett totalt vinstförbud i välfärden.

• Bland vänstersympatisörer vill 77 procent förbjuda vinstuttag i vård, skola och omsorg.
• Bland mittenväljarna är siffran 46 procent, en uppgång med tio procent sedan mätningen 2019.
• Också på högerkanten ställer sig fler väljare bakom ett totalt vinstförbud. Siffran har där ökat från 10 till 23 procent.

Så långt som till ett vinstförbud i skolan vill inte Liberalernas nye ledare Johan Pehrson gå, men han signalerar ändå en rejäl kursändring i en intervju med Dagens Industri:

– Det är mitt uppdrag som liberal ledare att sätta gränser för hur marknadsekonomin ska fungera också på det här området.

Undersöker vinstbegränsning

Liberalerna är det första borgerliga partiet som öppnar för en begränsing för vinsterna i skolan.

– Jag tycker man ska titta på utdelningsbegränsning. En skolas överskott ska kunna återgå till eleverna, till lärarna, till att man får en bättre verksamhet på lång sikt, säger Johan Pehrson till Dagens Industri och tillägger att Liberalerna just nu undersöker hur en vinstbegränsning för aktiebolag i skolan skulle kunna se ut.

Liberalernas partiledare kan också tänka sig en översyn av skolpengen.

– Vi ställde högre krav under förra alliansregeringen vad gäller bibliotek, elevhälsa och annat. Vi förstärkte det på ett bra sätt under Jan Björklund, men frågan är om man ytterligare ska ställa krav på innehåll och hantering av skolpengen, säger han i DI-intervjun.

Johan Pehrson poängterar att Liberalerna fortsatt står bakom rätten att fritt välja skola och säger att han tar avstånd från att ”regeringen försöker svälta ut friskolorna”.

Stora koncerner vill expandera

TT skriver att Skolinspektionen under året tagit emot 206 ansökningar om att starta eller utöka fristående skolor. Det är en minskning med åtta procent jämfört med 2021.

Mönstret från tidigare år – att det framför allt är stora koncerner som vill expandera – består och 160 ansökningar kommer från en koncern. Academedia toppar listan med 35 ansökningar, enligt TT som presenterar följande statistik:

• Knappt var tionde ansökan har lämnats in av stiftelser och föreningar.
• 150 ansökningar gäller gymnasie- och gymnasiesärskolor medan 53 gäller grund- och grundsärskolan. Resterande tre handlar om internationell skola.
• Utöver ansökningar om friskoletillstånd tar Skolinspektionen också emot ansökningar om att bedriva distansundervisning, det upplägg som gymnasieskolan använde sig av under pandemin. Myndigheten har där fått in ansökningar från 43 kommuner.