Annons
"Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns inget stopp" säger Jonna Bornemark. Foto: Volante / Shutterstock

”Kraven på mätbarhet sänker skolan”

Publicerad 2 oktober 2018

Fakta

Jonna Bornemark

Jonna Bornemark är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Där forskar hon bland annat inom religionsfilosofi och praktisk kunskap, och berör ämnen som bildningsfrågor, mätbarhetens gränser och relationen mellan erfarenhet och teori.

Hon har tidigare gett ut böckerna Kroppslighetens mystik och Kunskapens gräns, gränsens vetande, med flera.
2017 var hon värd för Sommar i P1.

Fakta

Tips för mikromotstånd

Jonna Bornemark manar till "mikromotstånd" när mätbarhetshetsen går för långt. Exempel på hur det kan gå till är följande:

  • Prioritera alltid eleven över papprena.
  • Lägg papper som någon tycker att du ska fylla i underst i högen.
  • Ta upp explicit i tex medarbetarsamtal att kvaliteten på undervisningen blir lidande när det blir för mycket administration.
  • Ta reda på vad du blir fjärrstyrd av och peka ut det för chefer och kollegor så ni kan börja prata om det.
  • Prata med andra om hur man utvecklar omdöme och empati, och vilken plats sådana förmågor har i professionen.
  • För att själv hålla: fundera över vilka arbetsuppgifter som är till nytta för eleverna. Mygla lagom med övriga arbetsuppgifter.

Relaterat

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

I boken ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde” tar Jonna Bornemark spjärn mot renässansfilosoferna Nicholas Cusanos, Giordano Bruno och René Descartes för att tolka vår samtid, och resultatet är en svidande kritik där våra moderna organisationers upptagenhet vid det mät- och kvantifierbara pekas ut som ett samhällsproblem.

Enkelt uttryckt handlar det om att personer som jobbar i mellanmänskliga yrken – exempelvis lärare – inte åtnjuter den tillit de behöver för att utföra sitt jobb på bästa sätt. Istället tvingas de lägga tid på att dokumentera mätbara data och uppfylla förutbestämda kvoter, som sedan redovisas uppåt och / eller utåt, mot chefer, myndigheter, kunder och så vidare.

Begreppet kvalitet blir helt förvridet

– Det handlar i grunden om tillit. Vi måste ha en tilltro till att folk är kloka och kompetenta och vill göra ett bra jobb, och sedan fånga upp när de inte lyckas. Istället för tvärtom, att de ständigt ska misstänkliggöras, granskas och kontrolleras väldigt hårt. Det sorgliga med new public management är att det är ett system som verkligen odlar misstro, säger Jonna Bornemark, som är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Hon lanserar begreppet ”förpappring” för att beskriva hur kraven på dokumentation spårar ur och till slut ersätter den egentliga verksamheten. Man skriver regler och riktlinjer i dokument istället för att jobba med människor och utföra det grundläggande uppdraget.

– Förpappring innebär att varje del av verkligheten ska speglas i någon typ av papper för att vi ska ha kontroll över den. När man tänker sig att man ska mäta, räkna och kontrollera allt, och allra helst genom excel-ark, så missar man att verkligheten är oändlig, och oändligt komplex. Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns liksom inget stopp, säger hon.

Dokumenten ska vara en garant för kvalitet men riskerar enligt författaren att i själva verket dra ner kvaliteten.

– Kvalitetsbegreppet blir helt förvridet. Man kidnappar kvalitetsbegreppet. I praktiken innebär det här tänkandet att lärarna dels måste ägna mycket större del av sin arbetstid till att skriva i papper ­– tid som tas från eleverna, från planering av undervisning och så vidare. Dels blir lärarna fjärrstyrda – de vet att de måste hålla koll på vissa saker för att de har fått olika påbud uppifrån. Det gör att de inte kan vara helt och hållet fokuserade på vad som händer i klassen här och nu. Risken är att vi får en yrkeskår som går och vaktar sin rygg hela tiden, och i slutändan leder det till någon sorts banal ondska, ”jag gjorde bara som det står i riktlinjerna. Jag tänkte inte själv, för det var inte mitt jobb”.

I boken använder hon begreppet ”pedanter”, som i Brunos filosofi betecknar de som förlorar sig i regler, abstraktioner och generaliseringar, och därför tappar kontakten med konkreta situationer. Men exakt var pedanterna finns menar hon inte är så självklart som man kan tro.

Man måste göra motstånd

– När jag började undersöka det här så tänkte jag mig att det var vissa personer. Men det jag verkligen har slagits av är att pedanten finns hos oss alla. Och ska vi motarbeta pedanten måste vi börja med oss själva och de i vår närhet – jobba där vi står. Det är ett utbrett tankesätt, som jag vill påverka i en annan riktning.

Du drar paralleller till Skolinspektionen och new public management, och där är ju det pedanta något som kommer uppifrån, på systemnivå?

– Det finns vissa som haft en ganska blind tro på new public management, som bland annat hänger ihop med mätbarheten. Så i det fallet kommer det uppifrån. Men det finns exempel på processer som börjar med ett vettigt dokument formulerat på hög nivå, men sedan för varje nivå lägre ner i organisationen det går, så blir det mer och mer pedantifierat, så att säga. Man börjar tolka och uppfinner på så sätt hårda formella krav på vägen ner i systemet.

Det hänger väl också ihop med behovet av att konkretisera? Ett luftigt dokument kan man skriva, men i en verksamhet måste man ju tänka ”vad betyder det här rent praktiskt” och då händer det någonting.

– Absolut. Men tolkningsarbetet innebär också en frihet där man kan välja att gå åt olika håll. Och där blir kravet på mätbarhet falluckan. Det är genom det som man måste börja konkretisera på ett specifikt sätt. Och det är där jag tänker att man måste göra det där mikromotståndet.

Hur då?

Folk inom Skolinspektionen tvivlar på systemet

– Om man ställer sig frågan ”hur blir vi bättre på det vi gör” kan svaret bli ”se till att det finns ett utrymme för reflektion där vi kan ta upp våra misstag”. Det vore det rakt motsatta. Hur motverkar vi att det sker sexuella trakasserier på en arbetsplats? Är det genom att kontrollera stenhårt och varje dag fråga alla medarbetare ”har du blivit sexuellt trakasserad idag?” eller gör vi det genom att hela tiden lyfta frågan på andra sätt och tillåta reflektion?

 Men om man vänder på det. Ska man kasta ut alla mål från arbetsplatsen?

– Det är klart att anarki inte är det enda alternativet. Det viktigaste är att vi lyfter fram sådant som tillit, omdöme och empati, som alltid har varit viktiga värden för lärare. Vi kan lyfta fram bildningsbegreppet igen, och lärande, som ibland faktiskt försvinner när allt ska kvalitetssäkras. Jag tror på kollegiala samtal, jag tror på att ha en miljö där man kan säga vad man gjorde fel, eller att man ångrar sig, och där man kan diskutera det för att vi inte ska göra samma misstag igen.

Bokens titel innehåller ”det omätbaras renässans”. Är det någonting du faktiskt ser komma?

– Ja, jag gör ju det. Den rubriken vågade jag sätta just för att när jag är ute och pratar om de här sakerna så tycker jag att problembilden är rätt klar. Det är väldigt många som känner igen sig, och det är många som också beskriver hur de gör små mikromotstånd. När jag pratade om det här med ett par personer som jobbar på Skolinspektionen så sa de också att det är ett uselt system. Det är fascinerande. De tycker inte att de når någon kvalitetsdiskussion, de är inte säkra på att det går att hitta rätt parametrar eller indikatorer. När vi har sett problemet är halva jobbet gjort. Sen ska vi ändra på det också förstås, men det är därför jag gillar mikromotståndet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kommunen erbjöd politiker coronaskydd – men lärare nekades

Corona

"Jag blir både förbannad och fundersam", säger LR:s Niclas Wahlgren.

Annons

Bildlärarens brev till Skolverket: "Efter oron kommer ilskan"

Öppet brev

"Dessa förändringar innebär en katastrof för bildlärarkåren", skriver bildläraren Ann-Sofi Viklund.

Kommentera
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons