Annons
"Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns inget stopp" säger Jonna Bornemark. Foto: Volante / Shutterstock

”Kraven på mätbarhet sänker skolan”

Publicerad 2 oktober 2018

Fakta

Jonna Bornemark

Jonna Bornemark är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Där forskar hon bland annat inom religionsfilosofi och praktisk kunskap, och berör ämnen som bildningsfrågor, mätbarhetens gränser och relationen mellan erfarenhet och teori.

Hon har tidigare gett ut böckerna Kroppslighetens mystik och Kunskapens gräns, gränsens vetande, med flera.
2017 var hon värd för Sommar i P1.

Fakta

Tips för mikromotstånd

Jonna Bornemark manar till "mikromotstånd" när mätbarhetshetsen går för långt. Exempel på hur det kan gå till är följande:

  • Prioritera alltid eleven över papprena.
  • Lägg papper som någon tycker att du ska fylla i underst i högen.
  • Ta upp explicit i tex medarbetarsamtal att kvaliteten på undervisningen blir lidande när det blir för mycket administration.
  • Ta reda på vad du blir fjärrstyrd av och peka ut det för chefer och kollegor så ni kan börja prata om det.
  • Prata med andra om hur man utvecklar omdöme och empati, och vilken plats sådana förmågor har i professionen.
  • För att själv hålla: fundera över vilka arbetsuppgifter som är till nytta för eleverna. Mygla lagom med övriga arbetsuppgifter.

Relaterat

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

I boken ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde” tar Jonna Bornemark spjärn mot renässansfilosoferna Nicholas Cusanos, Giordano Bruno och René Descartes för att tolka vår samtid, och resultatet är en svidande kritik där våra moderna organisationers upptagenhet vid det mät- och kvantifierbara pekas ut som ett samhällsproblem.

Enkelt uttryckt handlar det om att personer som jobbar i mellanmänskliga yrken – exempelvis lärare – inte åtnjuter den tillit de behöver för att utföra sitt jobb på bästa sätt. Istället tvingas de lägga tid på att dokumentera mätbara data och uppfylla förutbestämda kvoter, som sedan redovisas uppåt och / eller utåt, mot chefer, myndigheter, kunder och så vidare.

Begreppet kvalitet blir helt förvridet

– Det handlar i grunden om tillit. Vi måste ha en tilltro till att folk är kloka och kompetenta och vill göra ett bra jobb, och sedan fånga upp när de inte lyckas. Istället för tvärtom, att de ständigt ska misstänkliggöras, granskas och kontrolleras väldigt hårt. Det sorgliga med new public management är att det är ett system som verkligen odlar misstro, säger Jonna Bornemark, som är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Hon lanserar begreppet ”förpappring” för att beskriva hur kraven på dokumentation spårar ur och till slut ersätter den egentliga verksamheten. Man skriver regler och riktlinjer i dokument istället för att jobba med människor och utföra det grundläggande uppdraget.

– Förpappring innebär att varje del av verkligheten ska speglas i någon typ av papper för att vi ska ha kontroll över den. När man tänker sig att man ska mäta, räkna och kontrollera allt, och allra helst genom excel-ark, så missar man att verkligheten är oändlig, och oändligt komplex. Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns liksom inget stopp, säger hon.

Dokumenten ska vara en garant för kvalitet men riskerar enligt författaren att i själva verket dra ner kvaliteten.

– Kvalitetsbegreppet blir helt förvridet. Man kidnappar kvalitetsbegreppet. I praktiken innebär det här tänkandet att lärarna dels måste ägna mycket större del av sin arbetstid till att skriva i papper ­– tid som tas från eleverna, från planering av undervisning och så vidare. Dels blir lärarna fjärrstyrda – de vet att de måste hålla koll på vissa saker för att de har fått olika påbud uppifrån. Det gör att de inte kan vara helt och hållet fokuserade på vad som händer i klassen här och nu. Risken är att vi får en yrkeskår som går och vaktar sin rygg hela tiden, och i slutändan leder det till någon sorts banal ondska, ”jag gjorde bara som det står i riktlinjerna. Jag tänkte inte själv, för det var inte mitt jobb”.

I boken använder hon begreppet ”pedanter”, som i Brunos filosofi betecknar de som förlorar sig i regler, abstraktioner och generaliseringar, och därför tappar kontakten med konkreta situationer. Men exakt var pedanterna finns menar hon inte är så självklart som man kan tro.

Man måste göra motstånd

– När jag började undersöka det här så tänkte jag mig att det var vissa personer. Men det jag verkligen har slagits av är att pedanten finns hos oss alla. Och ska vi motarbeta pedanten måste vi börja med oss själva och de i vår närhet – jobba där vi står. Det är ett utbrett tankesätt, som jag vill påverka i en annan riktning.

Du drar paralleller till Skolinspektionen och new public management, och där är ju det pedanta något som kommer uppifrån, på systemnivå?

– Det finns vissa som haft en ganska blind tro på new public management, som bland annat hänger ihop med mätbarheten. Så i det fallet kommer det uppifrån. Men det finns exempel på processer som börjar med ett vettigt dokument formulerat på hög nivå, men sedan för varje nivå lägre ner i organisationen det går, så blir det mer och mer pedantifierat, så att säga. Man börjar tolka och uppfinner på så sätt hårda formella krav på vägen ner i systemet.

Det hänger väl också ihop med behovet av att konkretisera? Ett luftigt dokument kan man skriva, men i en verksamhet måste man ju tänka ”vad betyder det här rent praktiskt” och då händer det någonting.

– Absolut. Men tolkningsarbetet innebär också en frihet där man kan välja att gå åt olika håll. Och där blir kravet på mätbarhet falluckan. Det är genom det som man måste börja konkretisera på ett specifikt sätt. Och det är där jag tänker att man måste göra det där mikromotståndet.

Hur då?

Folk inom Skolinspektionen tvivlar på systemet

– Om man ställer sig frågan ”hur blir vi bättre på det vi gör” kan svaret bli ”se till att det finns ett utrymme för reflektion där vi kan ta upp våra misstag”. Det vore det rakt motsatta. Hur motverkar vi att det sker sexuella trakasserier på en arbetsplats? Är det genom att kontrollera stenhårt och varje dag fråga alla medarbetare ”har du blivit sexuellt trakasserad idag?” eller gör vi det genom att hela tiden lyfta frågan på andra sätt och tillåta reflektion?

 Men om man vänder på det. Ska man kasta ut alla mål från arbetsplatsen?

– Det är klart att anarki inte är det enda alternativet. Det viktigaste är att vi lyfter fram sådant som tillit, omdöme och empati, som alltid har varit viktiga värden för lärare. Vi kan lyfta fram bildningsbegreppet igen, och lärande, som ibland faktiskt försvinner när allt ska kvalitetssäkras. Jag tror på kollegiala samtal, jag tror på att ha en miljö där man kan säga vad man gjorde fel, eller att man ångrar sig, och där man kan diskutera det för att vi inte ska göra samma misstag igen.

Bokens titel innehåller ”det omätbaras renässans”. Är det någonting du faktiskt ser komma?

– Ja, jag gör ju det. Den rubriken vågade jag sätta just för att när jag är ute och pratar om de här sakerna så tycker jag att problembilden är rätt klar. Det är väldigt många som känner igen sig, och det är många som också beskriver hur de gör små mikromotstånd. När jag pratade om det här med ett par personer som jobbar på Skolinspektionen så sa de också att det är ett uselt system. Det är fascinerande. De tycker inte att de når någon kvalitetsdiskussion, de är inte säkra på att det går att hitta rätt parametrar eller indikatorer. När vi har sett problemet är halva jobbet gjort. Sen ska vi ändra på det också förstås, men det är därför jag gillar mikromotståndet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons