Annons
"Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns inget stopp" säger Jonna Bornemark. Foto: Volante / Shutterstock

”Kraven på mätbarhet sänker skolan”

Publicerad 2 oktober 2018

Fakta

Jonna Bornemark

Jonna Bornemark är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Där forskar hon bland annat inom religionsfilosofi och praktisk kunskap, och berör ämnen som bildningsfrågor, mätbarhetens gränser och relationen mellan erfarenhet och teori.

Hon har tidigare gett ut böckerna Kroppslighetens mystik och Kunskapens gräns, gränsens vetande, med flera.
2017 var hon värd för Sommar i P1.

Fakta

Tips för mikromotstånd

Jonna Bornemark manar till "mikromotstånd" när mätbarhetshetsen går för långt. Exempel på hur det kan gå till är följande:

  • Prioritera alltid eleven över papprena.
  • Lägg papper som någon tycker att du ska fylla i underst i högen.
  • Ta upp explicit i tex medarbetarsamtal att kvaliteten på undervisningen blir lidande när det blir för mycket administration.
  • Ta reda på vad du blir fjärrstyrd av och peka ut det för chefer och kollegor så ni kan börja prata om det.
  • Prata med andra om hur man utvecklar omdöme och empati, och vilken plats sådana förmågor har i professionen.
  • För att själv hålla: fundera över vilka arbetsuppgifter som är till nytta för eleverna. Mygla lagom med övriga arbetsuppgifter.

Relaterat

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

I boken ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde” tar Jonna Bornemark spjärn mot renässansfilosoferna Nicholas Cusanos, Giordano Bruno och René Descartes för att tolka vår samtid, och resultatet är en svidande kritik där våra moderna organisationers upptagenhet vid det mät- och kvantifierbara pekas ut som ett samhällsproblem.

Enkelt uttryckt handlar det om att personer som jobbar i mellanmänskliga yrken – exempelvis lärare – inte åtnjuter den tillit de behöver för att utföra sitt jobb på bästa sätt. Istället tvingas de lägga tid på att dokumentera mätbara data och uppfylla förutbestämda kvoter, som sedan redovisas uppåt och / eller utåt, mot chefer, myndigheter, kunder och så vidare.

Begreppet kvalitet blir helt förvridet

– Det handlar i grunden om tillit. Vi måste ha en tilltro till att folk är kloka och kompetenta och vill göra ett bra jobb, och sedan fånga upp när de inte lyckas. Istället för tvärtom, att de ständigt ska misstänkliggöras, granskas och kontrolleras väldigt hårt. Det sorgliga med new public management är att det är ett system som verkligen odlar misstro, säger Jonna Bornemark, som är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Hon lanserar begreppet ”förpappring” för att beskriva hur kraven på dokumentation spårar ur och till slut ersätter den egentliga verksamheten. Man skriver regler och riktlinjer i dokument istället för att jobba med människor och utföra det grundläggande uppdraget.

– Förpappring innebär att varje del av verkligheten ska speglas i någon typ av papper för att vi ska ha kontroll över den. När man tänker sig att man ska mäta, räkna och kontrollera allt, och allra helst genom excel-ark, så missar man att verkligheten är oändlig, och oändligt komplex. Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns liksom inget stopp, säger hon.

Dokumenten ska vara en garant för kvalitet men riskerar enligt författaren att i själva verket dra ner kvaliteten.

– Kvalitetsbegreppet blir helt förvridet. Man kidnappar kvalitetsbegreppet. I praktiken innebär det här tänkandet att lärarna dels måste ägna mycket större del av sin arbetstid till att skriva i papper ­– tid som tas från eleverna, från planering av undervisning och så vidare. Dels blir lärarna fjärrstyrda – de vet att de måste hålla koll på vissa saker för att de har fått olika påbud uppifrån. Det gör att de inte kan vara helt och hållet fokuserade på vad som händer i klassen här och nu. Risken är att vi får en yrkeskår som går och vaktar sin rygg hela tiden, och i slutändan leder det till någon sorts banal ondska, ”jag gjorde bara som det står i riktlinjerna. Jag tänkte inte själv, för det var inte mitt jobb”.

I boken använder hon begreppet ”pedanter”, som i Brunos filosofi betecknar de som förlorar sig i regler, abstraktioner och generaliseringar, och därför tappar kontakten med konkreta situationer. Men exakt var pedanterna finns menar hon inte är så självklart som man kan tro.

Man måste göra motstånd

– När jag började undersöka det här så tänkte jag mig att det var vissa personer. Men det jag verkligen har slagits av är att pedanten finns hos oss alla. Och ska vi motarbeta pedanten måste vi börja med oss själva och de i vår närhet – jobba där vi står. Det är ett utbrett tankesätt, som jag vill påverka i en annan riktning.

Du drar paralleller till Skolinspektionen och new public management, och där är ju det pedanta något som kommer uppifrån, på systemnivå?

– Det finns vissa som haft en ganska blind tro på new public management, som bland annat hänger ihop med mätbarheten. Så i det fallet kommer det uppifrån. Men det finns exempel på processer som börjar med ett vettigt dokument formulerat på hög nivå, men sedan för varje nivå lägre ner i organisationen det går, så blir det mer och mer pedantifierat, så att säga. Man börjar tolka och uppfinner på så sätt hårda formella krav på vägen ner i systemet.

Det hänger väl också ihop med behovet av att konkretisera? Ett luftigt dokument kan man skriva, men i en verksamhet måste man ju tänka ”vad betyder det här rent praktiskt” och då händer det någonting.

– Absolut. Men tolkningsarbetet innebär också en frihet där man kan välja att gå åt olika håll. Och där blir kravet på mätbarhet falluckan. Det är genom det som man måste börja konkretisera på ett specifikt sätt. Och det är där jag tänker att man måste göra det där mikromotståndet.

Hur då?

Folk inom Skolinspektionen tvivlar på systemet

– Om man ställer sig frågan ”hur blir vi bättre på det vi gör” kan svaret bli ”se till att det finns ett utrymme för reflektion där vi kan ta upp våra misstag”. Det vore det rakt motsatta. Hur motverkar vi att det sker sexuella trakasserier på en arbetsplats? Är det genom att kontrollera stenhårt och varje dag fråga alla medarbetare ”har du blivit sexuellt trakasserad idag?” eller gör vi det genom att hela tiden lyfta frågan på andra sätt och tillåta reflektion?

 Men om man vänder på det. Ska man kasta ut alla mål från arbetsplatsen?

– Det är klart att anarki inte är det enda alternativet. Det viktigaste är att vi lyfter fram sådant som tillit, omdöme och empati, som alltid har varit viktiga värden för lärare. Vi kan lyfta fram bildningsbegreppet igen, och lärande, som ibland faktiskt försvinner när allt ska kvalitetssäkras. Jag tror på kollegiala samtal, jag tror på att ha en miljö där man kan säga vad man gjorde fel, eller att man ångrar sig, och där man kan diskutera det för att vi inte ska göra samma misstag igen.

Bokens titel innehåller ”det omätbaras renässans”. Är det någonting du faktiskt ser komma?

– Ja, jag gör ju det. Den rubriken vågade jag sätta just för att när jag är ute och pratar om de här sakerna så tycker jag att problembilden är rätt klar. Det är väldigt många som känner igen sig, och det är många som också beskriver hur de gör små mikromotstånd. När jag pratade om det här med ett par personer som jobbar på Skolinspektionen så sa de också att det är ett uselt system. Det är fascinerande. De tycker inte att de når någon kvalitetsdiskussion, de är inte säkra på att det går att hitta rätt parametrar eller indikatorer. När vi har sett problemet är halva jobbet gjort. Sen ska vi ändra på det också förstås, men det är därför jag gillar mikromotståndet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Annons
Annons

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

Annons

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

200 rektorer: Resursbristen gör våra lärare sjuka

Protester

Bakom det nya Skolledarupproret står hundratals rektorer som är trötta på nedskärningar.
– Vi måste gå tillsammans med lärarna för att driva igenom förändringar, säger rektor Linnea Lindquist, en av initiativtagarna.

Fler äldre lärare än yngre i Sverige

Lärarbristen skenar – snart är var femte lärare pensionär

Lärarbristen

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större, visar ny statistik. Flera tusen av dem väntas gå i pension under de kommande åren, vilket kommer att förvärra den redan rekordstora lärarbristen.

”Skolverket visar en beröringsskräck kring hedersförtryck”

Debatt

Skolverket gör det svårt för lärare att undervisa om hedersförtryck, menar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). ”Skolverket borde inse att också läroplanerna måste vara tydliga och inte ängsligt smyga runt frågan om hedersnormer och värderingar” skriver hon.

Kommentera

De vill koppla hjärnforskning med undervisning

Inlärning

En ny podd försöker göra kognitionsforskning tillgänglig för lärare och andra som är intresserade av inlärning. Men man vill också utmana förutfattade meningar.

500 dör av jobbstress varje år – lärare i riskzonen

Arbetsmiljö

Stress är den snabbast växande orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, och lärare är en riskgrupp, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Debatt: ”Novellen kan vara räddaren i nöden”

Debatt

”Noveller är ett steg in i den skönlitterära världen och ett sätt att få alla elever in i läsningen”, skriver svensklärarna Anna Klockar och Mia Vestman.

Kommentera
Fysisk lärmiljö

Skolan förnyade sin fysiska lärmiljö – lyfte alla elever

Fysisk lärmiljö

Skolan förbättrade sin fysiska lärmiljö med små medel. Det ledde till att eleverna nu kan koncentrera sig bättre i klassrummet. 

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 

Per Kornhall: Inkludering la grunden för mirakelskolan

Inkludering

”Deras metod är alltså konst och inkludering – prat istället för tystnad. Och de kallas för en mirakelskola i Spanien på grund av sina resultat. Det tål att tänka på”, skriver Per kornhall.

Arbetsmiljö

Lärare i ny enkät: Vi skippar lunch för att hinna med

Arbetsmiljö

Scheman utan paus och lärare som skippar lunchen för att hinna med. Det är ett par av resultaten i en ny arbetsmiljöundersökning.
– Ge oss bättre resurser eller sänk kraven, säger LR:s Johan Åström.

”Det pressade läget i skolan måste ses över innan det är försent”

Debatt

”Om man menar allvar och vill vara en attraktiv arbetsgivare måste förhållandena i skolan allvarligt ses över, hellre än att strama åt budgeten”, skriver Catharina Niwhede med andledning av den alarmerande enkäten bland lärare.

Kommentera

”Är skolan en Dux-soffa eller IKEA-soffa?”

Debatt

Man får vad man betalar för. Det gäller både vid ett köp av ny soffa – eller hur en kommun bedriver skolverksamhet. Läraren Kerstin Irehjelm skriver om hur kvalitet alltid lönar sig, framför allt när det landar i lärarnas arbetsmiljö.

Kommentera
Undantagsbestämmelsen

Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Betyg

Många lärare tycker att det är knepigt att tillämpa undantagsbestämmelsen vid betygssättning. Specialpedagogen Diana Storvik efterfrågar mer stöd från Skolverket.

Skolverket om pys-kritiken: ”Svåra bedömningsfrågor”

Betyg

Skolverket får kritik för sin vägledning kring frågor som rör undantagsbestämmelsen.

 

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons