Annons
"Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns inget stopp" säger Jonna Bornemark. Foto: Volante / Shutterstock

”Kraven på mätbarhet sänker skolan”

Publicerad 2 oktober 2018

Fakta

Jonna Bornemark

Jonna Bornemark är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Där forskar hon bland annat inom religionsfilosofi och praktisk kunskap, och berör ämnen som bildningsfrågor, mätbarhetens gränser och relationen mellan erfarenhet och teori.

Hon har tidigare gett ut böckerna Kroppslighetens mystik och Kunskapens gräns, gränsens vetande, med flera.
2017 var hon värd för Sommar i P1.

Fakta

Tips för mikromotstånd

Jonna Bornemark manar till "mikromotstånd" när mätbarhetshetsen går för långt. Exempel på hur det kan gå till är följande:

  • Prioritera alltid eleven över papprena.
  • Lägg papper som någon tycker att du ska fylla i underst i högen.
  • Ta upp explicit i tex medarbetarsamtal att kvaliteten på undervisningen blir lidande när det blir för mycket administration.
  • Ta reda på vad du blir fjärrstyrd av och peka ut det för chefer och kollegor så ni kan börja prata om det.
  • Prata med andra om hur man utvecklar omdöme och empati, och vilken plats sådana förmågor har i professionen.
  • För att själv hålla: fundera över vilka arbetsuppgifter som är till nytta för eleverna. Mygla lagom med övriga arbetsuppgifter.

Relaterat

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

I boken ”Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde” tar Jonna Bornemark spjärn mot renässansfilosoferna Nicholas Cusanos, Giordano Bruno och René Descartes för att tolka vår samtid, och resultatet är en svidande kritik där våra moderna organisationers upptagenhet vid det mät- och kvantifierbara pekas ut som ett samhällsproblem.

Enkelt uttryckt handlar det om att personer som jobbar i mellanmänskliga yrken – exempelvis lärare – inte åtnjuter den tillit de behöver för att utföra sitt jobb på bästa sätt. Istället tvingas de lägga tid på att dokumentera mätbara data och uppfylla förutbestämda kvoter, som sedan redovisas uppåt och / eller utåt, mot chefer, myndigheter, kunder och så vidare.

Begreppet kvalitet blir helt förvridet

– Det handlar i grunden om tillit. Vi måste ha en tilltro till att folk är kloka och kompetenta och vill göra ett bra jobb, och sedan fånga upp när de inte lyckas. Istället för tvärtom, att de ständigt ska misstänkliggöras, granskas och kontrolleras väldigt hårt. Det sorgliga med new public management är att det är ett system som verkligen odlar misstro, säger Jonna Bornemark, som är docent i filosofi och lektor på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola.

Hon lanserar begreppet ”förpappring” för att beskriva hur kraven på dokumentation spårar ur och till slut ersätter den egentliga verksamheten. Man skriver regler och riktlinjer i dokument istället för att jobba med människor och utföra det grundläggande uppdraget.

– Förpappring innebär att varje del av verkligheten ska speglas i någon typ av papper för att vi ska ha kontroll över den. När man tänker sig att man ska mäta, räkna och kontrollera allt, och allra helst genom excel-ark, så missar man att verkligheten är oändlig, och oändligt komplex. Vi kan ägna oändligt mycket tid åt att föra in saker i papper, det finns liksom inget stopp, säger hon.

Dokumenten ska vara en garant för kvalitet men riskerar enligt författaren att i själva verket dra ner kvaliteten.

– Kvalitetsbegreppet blir helt förvridet. Man kidnappar kvalitetsbegreppet. I praktiken innebär det här tänkandet att lärarna dels måste ägna mycket större del av sin arbetstid till att skriva i papper ­– tid som tas från eleverna, från planering av undervisning och så vidare. Dels blir lärarna fjärrstyrda – de vet att de måste hålla koll på vissa saker för att de har fått olika påbud uppifrån. Det gör att de inte kan vara helt och hållet fokuserade på vad som händer i klassen här och nu. Risken är att vi får en yrkeskår som går och vaktar sin rygg hela tiden, och i slutändan leder det till någon sorts banal ondska, ”jag gjorde bara som det står i riktlinjerna. Jag tänkte inte själv, för det var inte mitt jobb”.

I boken använder hon begreppet ”pedanter”, som i Brunos filosofi betecknar de som förlorar sig i regler, abstraktioner och generaliseringar, och därför tappar kontakten med konkreta situationer. Men exakt var pedanterna finns menar hon inte är så självklart som man kan tro.

Man måste göra motstånd

– När jag började undersöka det här så tänkte jag mig att det var vissa personer. Men det jag verkligen har slagits av är att pedanten finns hos oss alla. Och ska vi motarbeta pedanten måste vi börja med oss själva och de i vår närhet – jobba där vi står. Det är ett utbrett tankesätt, som jag vill påverka i en annan riktning.

Du drar paralleller till Skolinspektionen och new public management, och där är ju det pedanta något som kommer uppifrån, på systemnivå?

– Det finns vissa som haft en ganska blind tro på new public management, som bland annat hänger ihop med mätbarheten. Så i det fallet kommer det uppifrån. Men det finns exempel på processer som börjar med ett vettigt dokument formulerat på hög nivå, men sedan för varje nivå lägre ner i organisationen det går, så blir det mer och mer pedantifierat, så att säga. Man börjar tolka och uppfinner på så sätt hårda formella krav på vägen ner i systemet.

Det hänger väl också ihop med behovet av att konkretisera? Ett luftigt dokument kan man skriva, men i en verksamhet måste man ju tänka ”vad betyder det här rent praktiskt” och då händer det någonting.

– Absolut. Men tolkningsarbetet innebär också en frihet där man kan välja att gå åt olika håll. Och där blir kravet på mätbarhet falluckan. Det är genom det som man måste börja konkretisera på ett specifikt sätt. Och det är där jag tänker att man måste göra det där mikromotståndet.

Hur då?

Folk inom Skolinspektionen tvivlar på systemet

– Om man ställer sig frågan ”hur blir vi bättre på det vi gör” kan svaret bli ”se till att det finns ett utrymme för reflektion där vi kan ta upp våra misstag”. Det vore det rakt motsatta. Hur motverkar vi att det sker sexuella trakasserier på en arbetsplats? Är det genom att kontrollera stenhårt och varje dag fråga alla medarbetare ”har du blivit sexuellt trakasserad idag?” eller gör vi det genom att hela tiden lyfta frågan på andra sätt och tillåta reflektion?

 Men om man vänder på det. Ska man kasta ut alla mål från arbetsplatsen?

– Det är klart att anarki inte är det enda alternativet. Det viktigaste är att vi lyfter fram sådant som tillit, omdöme och empati, som alltid har varit viktiga värden för lärare. Vi kan lyfta fram bildningsbegreppet igen, och lärande, som ibland faktiskt försvinner när allt ska kvalitetssäkras. Jag tror på kollegiala samtal, jag tror på att ha en miljö där man kan säga vad man gjorde fel, eller att man ångrar sig, och där man kan diskutera det för att vi inte ska göra samma misstag igen.

Bokens titel innehåller ”det omätbaras renässans”. Är det någonting du faktiskt ser komma?

– Ja, jag gör ju det. Den rubriken vågade jag sätta just för att när jag är ute och pratar om de här sakerna så tycker jag att problembilden är rätt klar. Det är väldigt många som känner igen sig, och det är många som också beskriver hur de gör små mikromotstånd. När jag pratade om det här med ett par personer som jobbar på Skolinspektionen så sa de också att det är ett uselt system. Det är fascinerande. De tycker inte att de når någon kvalitetsdiskussion, de är inte säkra på att det går att hitta rätt parametrar eller indikatorer. När vi har sett problemet är halva jobbet gjort. Sen ska vi ändra på det också förstås, men det är därför jag gillar mikromotståndet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons