Annons

Finska lösningen: Handledarproffs

Publicerad 19 augusti 2015

I Finland sker lärarstudenternas praktik på så kallade övningsskolor.
Handledarna är särskilt utvalda lärare som har ett nära samarbete med universitetens lektorer. Det är ett ifrågasatt system eftersom det är kostsamt, men det är mycket uppskattat av studenterna.

Relaterat

Sven-Erik Hansén är professor emeritus i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi och har lång erfarenhet av lärarutbildningarna i Norden. Han menar att det finns tre stora skillnader mellan lärarutbildningarna i Sverige och Finland.

I Finland har lärarutbildningen länge varit akademisk och ges bara vid universiteten.
All lärarutbildning är där på mastersnivå och den är lika lång oavsett vilken lärare studenten ska bli, undantaget förskollärarutbildning. 

– Och så har vi de så kallade övningsskolorna där studenterna gör sin praktik, något de flesta andra länder i Europa lämnat. En stor fördel med övningsskolorna är det naturliga samspelet mellan teori och praktik. Lektorn från campus och lärarutbildaren på övningsskolan träffar kontinuerligt studenten och studentgrupper i olika konstellationer i ett trepartssamarbete. Det blir en tät samverkan mellan teori och praktik och en stor skillnad mot VFU:n i Sverige, säger Sven-Erik Hansén.

Övningsskolorna ligger geografiskt nära lärarutbildningen. De är, till skillnad från övriga skolor i Finland, statliga och inordnade i lärarutbildningen, som del av universiteten. 

– För att få undervisa på en övningsskola ska man förutom lärarutbildning ha genomgått handledarutbildning. Förutom goda akademiska prestationer ska man ha en dokumenterad god förmåga att undervisa och handleda och man försöker välja de mest kvalificerade lärarna, både akademiskt
och praktiskt. En del av lärarna vid övningsskolorna har disputerat och någon kan till och med ha professorskompetens.

På frågan om vad som skiljer VFU:n i Sverige från Finlands dito pekar Sven-Erik Hansén framförallt på att det i Sverige inte är så mycket kontakt mellan universitetslektorerna och VFU-handledarna.

– Vi har en kontinuerlig kontakt som vi anser vara betydelsefull. Det är bra att studenterna upplever att lärarna på campus och på övningsskolan, drar åt samma håll. En bärande idé är att de ska känna till varandras verksamheter.

Även Kirsti Hemmi, docent i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, har stor erfarenhet av lärarutbildningen i de båda länderna. Själv läste hon till klasslärare i Finland på sjuttiotalet och var med och byggde upp den sverigefinska skolan i Stockholm. Till hösten återvänder hon till Finland som professor vid lärarutbildningen vid Åbo Akademi.

– VFU:n har inte fungerat så bra i Sverige. Det är kanske inte de bästa lärarna som blir handledare och de har inte alltid gått handledarutbildningen. Nu kan det skilja sig åt över landet, men den handledning jag har sett för våra studenter handlar mycket om att studenten ska socialiseras in i skolan. Man har inte haft fokus på att nu ska alla testa att undervisa i ett visst ämne, en viss period. 

I Sverige tycks VFU:n hänga mycket på den handledare man råkar få?

– Ja. Det är oftast vanliga lärare som är handledare och det gör att det kan skilja sig mycket från en handledare till en annan. I Finland är det, enligt deras mått, de bästa lärarna som blir lektorer på övningsskolorna. De kan ha mindre undervisningstid för att få tid till handledning eller kanske delta i forskningsprojekt, säger Kirsti Hemmi och tillägger:
– Övningsskolorna kostar mycket så de ifrågasätts med jämna mellanrum, men de är så uppskattade av alla studenter. Nu är det hårda, ekonomiska tider så det finns en risk att man skär ner. 

Finns det inte en risk för att övningsskolorna blir lite av en skyddad verkstad?

– Nja, det är ju vanliga elever som går där och det är vanliga föräldrar. Däremot kan den täta kopplingen till akademin göra att man påverkas mycket av nya forskningsrön och trender och man ska pröva allt nytt, säger Kirsti Hemmi.

Som lärarstudent i Finland gör man en mindre del av praktiken, omkring en tredjedel, ute på vanliga skolor. Kravet är att det ska finns lärare där med viss handledarutbildning. 

– Studenterna behöver komma i kontaktmed de skolor de ska ut och jobba på sen, säger Sven-Erik Hansén.

Lärarutbildningen i Sverige anklagas ibland för att vara alltför akademiserad och teoretisk medan lärarstudenterna efterfrågar mer metoder och kunskap om ”hur man gör”. Sven-Erik Hansén känner igen diskussionen.

– Man kommer inte ifrån att man måste sätta ord på frågor som har att göra med hur man lägger upp lektioner så att lärandet ska bli så bra som möjligt. Vi pratar inte heller jättemycket om just metodik här i Finland, men mer än ni. I Sverige har det nästan varit tabu och det blir en lucka mellan det läraren ska göra i klassrummet och det man får med sig i utbildningen.

Hur löser ni det, utbildningen i Finland har ju hög akademisk nivå?

– Eftersom övningsskolans lärare och campuslektorn ska vara med när studenten lägger upp sina lektioner blir det en naturlig samtalssituation där svaret på hur-frågan finns starkt närvarande hela
tiden, både inför lektionen och i efterarbetet. ”Hade det inte varit bättre om du gjort si eller så”, ”Nu tappade du kontakten med eleven”, det blir en naturlig hur-diskussion. 

Skulle du säga att lärarstudenter i Finland är bättre förberedda för sitt yrke än lärarstudenter i
Sverige? 

– Vi har en väldigt god lärarutbildning som koncept. Men vi har ett problem gemensamt
med alla andra nordiska länder, kanske är det än värre i England och USA, och det är realitetschocken. Läraryrket är ett så kallat högplatåyrke. Det har ingen startbana, från första dagen har du det fulla ansvaret. I Finland har lösningen på praxischocken varit ett nationellt program för att utbilda mentorer som i kommunerna tar hand om nya lärare för att ge stöd. Sex till åtta nya lärare samlas i grupp för att tillsammans med en mentor diskutera sina upplevelser med andra som upplevt samma sak.

– Det är samma mönster överallt, hur vi än försöker preparera studenterna så är det ändå något annat när du står i klassrummet och du vet att allt hänger på dig, säger Sven-Erik Hansén.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons