Fler demonstrationer mot skolnedskärningar

Skolvärlden har tidigare skrivit om protester mot nedskärningar av skolan utanför kommunfullmäktige i Sigtuna kommun, och nu har turen kommit till Örebro. Kommunen planerar att spara 72 miljoner kronor på skolan, samtidigt som elevkåren växt mer än väntat under de senaste åren.

– Översätter man 72 miljoner till heltidstjänster handlar det om ungefär 140 anställda. Sen är det ingen som vet riktigt hur det här kommer att slå ännu. Men man har flaggat för att lärare behöver gå upp i undervisningstid, säger Petter Kraftling, som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Örebro.

Han oroar sig för hur vardagen för lärare och elever kommer att se ut på skolorna, oavsett om neddragningarna främst resulterar i neddragningar av personalen eller i andra former. 

– Man kan bland annat förvänta sig neddragningar av centralt skolstöd, fortbildning av lärare, läromedel, vikarier och personal som inte är lärare. Det innebär ökad stress och kommer givetvis att påverka hur lärarna mår, säger han.

Tror du att det kommer det att påverka elevernas måluppfyllnad?

– Om lärare utan läromedel måste täcka upp för personalgrupper som tas bort och samtidigt undervisa mera, så kommer det slå mot elevernas resultat, ja.

Marlene Jörhag (KD) är kommunalråd med ansvar för barn- och utbildningsfrågor. Hon vill tona ner hur dramatiskt det är med nedskärningarna.

– Det låter väldigt drastiskt med våra nedskärningar. Men sedan tio år tillbaka har vi alltid haft en effektivisering på en procent per år. Nu blev det en mycket större besparing än vi hade tänkt oss. Vi försöker ta så mycket av den som möjligt på förvaltning och centrala projekt för att mildra effekten på verksamheterna.

Samtidigt medger hon att nedskärningarna kommer att märkas av ute på skolorna, men hänvisar till att kommunen har ett svårt ekonomiskt läge.

– Jag vill ju också satsa på skolan, men som läget ser ut idag är det inte görbart.

Budgeten för skolan är 230 miljoner högre än föregående år. Men den höjningen äts upp, och mer därtill, av den stora mängden nya elever som tillkommit.

– Vi trodde vi hade tagit höjd för volymökningarna, men det blev många fler elever än vi kunnat förutse. Även prognoserna från SCB var fel, säger Marlene Jörhag.

Hur ska ni se till att upprätthålla en god arbetsmiljö för lärarna samtidigt som ni sparar 72 miljoner kronor?

– Jag har själv jobbat som lärare i många år och jag vet att man kan känna att det inte går att spara mer på skolan. Exakt vilka konsekvenser det får på varje enhet vet inte jag, men det är klart att det kommer märkas, det är inget som går obemärkt förbi. Visst kan det innebära att det försvinner någon tjänst, det kan det göra. Men behöriga lärare kommer vi behöva, vi kan inte ta bort dem samtidigt som vi blir fler barn.

Är inte risken att de behöriga lärarna lämnar Örebro när ni sparar på skolan?

– Självklart finns den farhågan, säger Marlene Jörhag.

Bakom demonstrationen utanför rådhuset står den oberoende gruppen med det något oväntade namnet ”Var fan är grädden?” som startade på Facebook. Grundare är Mattias Åsberg, som till vardags jobbar som resursperson i skolan.

– Jag startade gruppen i affekt. Jag var förbannad över ett uttalande som dåvarande ansvarig Charlotta Karlsson Andersson gjorde i SVT: ”Vi tar från det som är grädde på moset i verksamheten, och försöker freda barn- och elevverksamheten”. Alla som jobbar i skolan vet att det är i klassrummet det märks när man sparar pengar, säger han.

Mattias Åsberg fick snart kalla in extra hjälp för att hantera det stora intresset för gruppen han skapat. Idag har han hjälp av flera andra som är verksamma i skolan.

– Gruppen växte otroligt snabbt. Uppenbarligen finns det ett behov för folk att få yttra sig i ämnet, säger han.

Från början skulle kommunen spara 102 miljoner, men efter protester från lärarfack, Mattias Åsbergs protestgrupp och intresseföreningar för elever och föräldrar ändrades den siffran till 72 miljoner. Men Mattias Åsberg ser ingen anledning att sluta protestera för det.

– Vi vill visa att det inte går att komma med nedskärningar som drabbar lärare och elever. Vi kan inte bara svära i fikarummet och knyta näven i fickan, vi måste ut och visa att det här är fel.

Tror du att det går att upprätthålla en dräglig arbetsmiljö i skolan samtidigt som besparingarna genomförs?

– Nej det tror jag faktiskt inte. Det säger sig självt att det inte går att utföra jobbet lika bra med 72 miljoner mindre. Lärarna har redan stor press på sig med stora klasser och uppgifter som bara blir fler och fler. Och i slutändan blir det ju att varje elev ges mindre tid med sin lärare och det tror jag inte är bra i slutändan, säger Mattias Åsberg.