spang_skolverket_2

Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Granskning

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Skolverket inleder sin granskning av hur väl huvudmännen lever upp till det så kallade kostnadsvillkoret, som anger att en huvudman som tar emot statsbidraget för likvärdighet inte samtidigt får skära i lönekostnader inom förskoleklass, grundskola eller elevhälsa, för personal som påverkar ”läroplansbundna aktiviteter”.

Nästa vecka ska Skolverket fatta beslut om huruvida sju huvudmän levde upp till villkoret under 2018, och en av de avgörande punkterna blir hur myndigheten definierar ”effektiviseringskrav” – är det ett legitimt skäl att sänka kostnader eller strider det mot kostnadsvillkoret?

– Det här är sju stycken kommunala huvudmän som själva har angett att de har sänkt sina lönekostnader men angett ”särskilda skäl” för det, säger Andreas Spång, chef för stadsbidragsenheten på Skolverket.

Vad räknas som särskilda skäl?

– Det kan vara olika saker. Det kan handla om att man har haft en elev som har kostat väldigt mycket som sedan slutat, men vissa har angivit att man har effektiviseringskrav.

Är effektiviseringskrav ett legitimt sätt att skära i kostnaderna och samtidigt behålla statsbidraget?

– Jag kan inte föregå nästa veckas beslut, säger Andreas Spång.

– Totalt i år har vi tänkt oss att vi ska titta på 30 huvudmän, och det urvalet bygger på riskgrupper. Vi plockar alltså ut de fall där vi tror att de kan ha sänkt kostnaderna.

Skolvärlden har tidigare skrivit om Härryda kommun som använde statsbidraget för ökad likvärdighet till saker som att höja rektorslöner och täppa till hål i budgeten.

Utbildningsminister Anna Ekström är starkt kritisk till att huvudmän missbrukar statsbidraget.

– Hela syftet med bidraget är att öka resurserna till skolan. Därför finns det särskilt inskrivet att huvudmannen inte ska minska sina egna kostnader för förskoleklass och grundskola, säger hon till Skolvärlden.

Och om de ändå gör det?

– Skulle det hända är det naturligtvis inte acceptabelt och det är heller inte något som jag som utbildningsminister kommer att acceptera, säger Anna Ekström.

Den enda sanktion huvudmännen drabbas av är att de tvingas betala tillbaka pengarna – en krona tillbaka till staten för varje krona de skurit i sina egna kostnader.

Andreas Spång, varför granskar inte Skolverket alla huvudmän?

–  Regeringen har valt bort att alla ska redovisa sina kostnader för 2018. Däremot ligger det kravet på alla som tagit del av bidraget för 2019. Det är första gången Skolverket gör den här uppföljningen, och visar det sig att alla vi granskar i år har sänkt sina kostnader får vi ta oss en funderare på om vi behöver granska fler. Sedan följer vi noga det som rapporteras i media om det som handlar om att sänka kostnader, det är en del av vad som ligger till grund för vårt urval.

I augusti eller september kommer ytterligare några kommunala huvudmän få sin bedömning från Skolverket, och därefter ett antal fristående. Alla bedömningar rör år 2018, eftersom det går att kontrollera först i efterhand. 2020 kommer Skolverket följa upp hur väl huvudmännen har levt upp till villkoren under 2019.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm