Annons
Kenth Hedevåg har jobbat med NPF sedan 80-talet.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

Publicerad 25 april 2018

Fakta

Rapporten i korthet

  • 52 % har varit frånvarande från skolan
  • 67 % respektive 78 % av flickorna i mellanstadiet och högstadiet har varit frånvarande
  • 58 % anger bristande autism-kompetens hos personalen som orsak till frånvaron
  • 58 % anger bristande anpassning av skolmiljön som orsak
  • 54 % anger bristande stöd i sociala situationer som orsak
  • 47 % har genomgått en pedagogisk utredning
  • 44% har fått minst E i grundskolans svenska, engelska och matematik

Fakta

Kenth Hedevåg

  • Idrottslärare i botten som senare läst specialpedagogik med inriktning neuropsykiatri.
  • Har jobbat i Kungälvs kommuns elevhälsoteam i många år och under fem år inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stenungssund.
  • Håller i utbildningar och föreläser för skolpersonal om hur man bemöter elever med diagnoser som ADHD och inom autimsspektrat och andra elever som inte har någon diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå.
  • Författare till boken: ”När mallen inte stämmer”.

Relaterat

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Autism- och Aspergerförbundet har genomfört en enkät bland sina medlemmar, som svarat på frågor om hur skolan fungerar. Resultaten visar bland annat att 52 procent av de svarande stannat hemma från skolan någon period, en ökning från 46 procent i förbundets skolenkät 2016. Högst frånvaro har flickor på högstadiet, där 78 procent svarar att de stannat hemma. Det är också den grupp där flest är borta under längre tid. Skolfrånvaron har även krupit ner i åldrarna sedan 2016.

Skolvärlden har tidigare talat med läraren Kenth Hedevåg, som har jobbat med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) sedan 80-talet, både som lärare och inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Han föreläser i ämnet för skolpersonal i hela Sverige, och tycker att den ökande frånvaron bland yngre elever är en allvarlig signal.

– Att frånvaron går ner i åldrarna är otroligt allvarligt. Det är också en bekräftelse på de iakttagelser jag gör på mitt jobb. Skolan ställer högre krav idag, så enkelt är det. Sen kan man diskutera hur mycket högre, men att det är högre kan knappast någon ifrågasätta. De här resultaten är en varningsklocka – igen, säger han.

De högre kraven leder till förhöjd stress, vilket är något som han menar påverkar barn med autism särskilt hårt.

– Vi lever med stress lägre ner i åldrarna, och många med autism lever redan med hög stress precis hela tiden. Det kommer alltid en reaktion till slut. Stress och höga krav har sitt pris, en del klarar inte av det, säger Kenth Hedevåg.

Rapporten visar även att måluppfyllnaden för ämnena svenska, engelska och matematik är låg hos de svarande. Endast 44 procent av dem uppnår det lägsta godkända betyget E i grundskolan. I grundsärskolan är motsvarande siffra 32 procent.

– Man kan alltså säga att fler än varannan av de här eleverna inte kan söka till gymnasiet. Det är ett systemfel. Man pratar om att lärarna ska ha mer av det här i sina utbildningar, och SPSM gör stora satsningar, men det verkar inte gå åt rätt håll. Det är allvarligt.

Kenth Hedevåg menar att ett grundläggande problem ryms i skolans styrdokuent.

– Betygskriterinerna behöver skivas om. Läroplanen är bra på många sätt, men den har precis de krav som de här eleverna har svårt med genom sin diagnos. Om man tittar på ”the big five”: analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga – det är i princip diagnoskriterierna för autism. Så man sätter hinder i vägen för de här eleverna redan från början, det är diskriminering. När vi sen vet genom forskning att hur väl du lyckas i skolan hänger tätt ihop med hur du lyckas i övriga livet blir det än mer problematiskt, säger han.

Rapporten visar också att ungefär hälften av de svarande inte har genomgått en pedagogisk utredning som grund för vilken sorts särskilt stöd de behöver, trots att skollagen kräver det.

– Att runt 50 procent av ärendena inte har stöd av en pedagogisk kartläggning är ett jätteproblem. Skollagen är otroligt tydlig med att rektor skyndsamt ska se till att en sådan görs, säger Kenth Hedevåg, och fortsätter:

– Hur ska man kunna göra en autismanpassning när man inte ens gör en utredning? Men vissa skolor har ju inte specialpedagoger. Vem ska då göra den pedagogiska kartläggningen? Man bryter mot lagen genom att inte genomföra den.

Undersökningen är genomförd av Demoskop på uppdrag av Autism- och Aspergerförbundet. De svarande är medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet med barn i åldern 2 - 21 år med någon autismdiagnos och som går i förskola, förskoleklass, grundskola eller gymnasieskola. Sammantaget genomfördes 1 921 intervjuer.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons