Annons
Marcus Larsson och Åsa Plesner driver tankesmedjan Balans.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Publicerad 5 december 2017

Debatt. ”Det går inte att ställa allt tillrätta i ett enda avtal, men parternas fokus måste flyttas från individen till kollektivet och från lön till arbetsmiljö”, skriver tankesmedjan Balans inför nästa års avtal.

Till våren ska Sveriges kommuner och landsting (SKL) och lärarfacken komma överens om nytt avtal. Tankesmedjan Balans vill göra några medskick om avtalets påverkan på arbetsmiljö till de förtroendevalda som är med och tar fram lärarfackens gemensamma yrkanden.

20 år av försämringar

Under 90-talets andra hälft skedde ett antal förändringar vad gäller synen på lärares arbetstid. Avtalen gick från att lärare hade stor frihet att själva förlägga arbetstiden, till att i genomsnitt 35 av 45 veckoarbetstimmar leds och fördelas av rektor, den s.k. reglerade arbetstiden. I samband med den här förändringen försvann lärares fastställda undervisningsskyldighet (USK:en). Detta har gett två större konsekvenser för lärares arbetsbelastning: Dels är det vanligt att lärare undervisar mer än vad som angavs i den tidigare USK:en, dels har rektor möjlighet att fylla reglerad arbetstid som inte är undervisning med andra uppdrag som tex möten, konferenser, vikariat för frånvarande kollegor eller att vara rastvärd.

Under samma avtalsperiod lanserades den individuella, differentierade lönesättningen. Den tidigare lönetrappan ansågs omodern och arbetsgivaren såg stora möjligheter till effektivisering genom att gå över till lönesättning efter prestation. Sedan dess har såväl arbetsgivare som fackförbund drivit på för ökad lönespridning. Fördelen för arbetsgivarsidan är uppenbar: allt som skapar och konkurrens mellan anställda gör det lättare att styra arbetet i önskad riktning. Fackens anledning att godta lönespridning handlar oftast om möjligheten att göra lönekarriär över tid. Det är dock inte den typen av lönespridning som uppnåtts.

Baksidan av individuella löner

Vi menar att användandet av individuella löner för att skapa effektivare undervisning är problematiskt. Istället är risken stor att lärare springer fortare i korridorerna och jobbar mer än överenskommen arbetstid för att kunna visa på högre måluppfyllelse och få högre löneökning. På senare tid har arbetsgivare blivit allt tydligare i att koppla lönekriterier till effektivitet. Uppsala kommun har gått längst, med en direkt koppling mellan undervisningstid och lön, något som kommer att öka arbetsbelastningen och i förlängningen den arbetsrelaterade ohälsan.

För att ytterligare förstärka lönespridningen har två större statliga lönereformer genomförts, förstelärarreformen och lärarlönelyftet. Riksrevisionen har konstaterat att reformerna skapat en känsla av att vara "sistelärare" hos de lärare som inte har fått ta del av de statliga pengarna. Upplevelse av orättvisa är något som Arbetsmiljöverket konstaterat kan leda till psykisk ohälsa. Ansvaret för utformningen av lönesatsningarna ligger inte på arbetsgivare och fackförbund, men reformernas effekter behöver hanteras av avtalsparterna.

Lärarbristen har de senaste åren pressat upp lärares löner. Tyvärr har inte landets kommunpolitiker finansierat lärares högre löner med ökat budgetutrymme för skolnämnderna. Risken är stor att alla lärare, inte bara de som fått högre lön, betalar lärarkollektivets högre löner genom ökad arbetsbelastning.

Efter 20 år av försämringar av arbetsmiljön för lärare behöver avtal 2018 innebära en vändpunkt.

Fokus på kollektivet och arbetsmiljön

Det går inte att ställa allt tillrätta i ett enda avtal, men parternas fokus måste flyttas från individen till kollektivet och från lön till arbetsmiljö:

  • Lärares makt över sin egen arbetstid behöver öka.
  • Lärares undervisning behöver regleras, så att rektorer inte på eget bevåg kan öka lärares undervisningstid eller beordra lärare att vikariera för frånvarande kollegor.
  • Nivån på löneökning behöver fastställas centralt i kombination med tvingande formuleringar om att ökade lönekostnader finansieras i budget. Eventuella satsningar behöver styras så att de kommer de lärare till del som inte fått ta del av de senare årens lönereformer.
  • Skrivelsen om effektivitet som lönekriterium måste bort från det centrala löneavtalet, så att arbetsgivaren inte tillåts använda ekonomiska incitament för att få lärare att undervisa mer.

Det tyngsta ansvaret vilar förstås på arbetsgivarna. Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan.

Åsa Plesner och Marcus Larsson /tankesmedjan Balans

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons