”Förebygg kränkningar genom vuxennärvaro”

Omklädningsrum, korridorer, skolgårdar och matsalar. När Skolverket undersökte förekomsten av kränkande behandling och diskriminering i skolan framkom att det är här som elever är särskilt utsatta för trakasserier. Kränkningar förekommer framförallt utanför lektionstid, på platser där vuxna inte alltid har insyn.

Nyligen uppmärksammades också den utsatta situationen i skolans omklädningsrum i ett debattinlägg på Skolvärlden.

Hugo Wester är undervisningsråd på Skolverket och jobbar med frågor som rör skolans värdegrundsarbete. Han bekräftar att omklädningsrum är en plats där det kan ske många kränkningar.

– Det är på många sätt en speciell miljö. Till exempel det här att man ska byta om och duscha tillsammans med andra. Man kanske är i en period i livet när det händer många saker med kroppen och det finns massor av föreställning om vad som är normalt och inte. Man är helt enkelt mycket sårbart i ett omklädningsrum.

Han trycker på vikten av skolans förebyggande arbete och säger att varje skola måste kartlägga och analysera den egna situationen.  Ett sätt kan vara att göra trivselenkäter med eleverna. Ett annat att man går runt med eleverna i skolans olika miljöer och pratar om var de känner sig trygga och inte, så att man kommer åt de otrygga miljöerna.

Om det framkommer att barnen känner sig otrygga i omklädningsrummen, eller om det inträffat incidenter där, så måste man kanske ta till en förebyggande insats genom att förstärka vuxennärvaron, säger Hugo Wester.

– Det här är miljöer där barn kanske vill vara fredade och barns och elevers integritet är ett viktigt värde för skolan. Då kan man behöva vara tydlig och förklara för barnen varför en förstärkt vuxennärvaro kan behövas under en period. Och det är inte säkert att man behöver vara där jämt, ibland räcker det med att eleverna vet att skolpersonal tittar till dem med jämna mellanrum och har koll.

Det är en lösning som även nämns i Skolverkets allmänna råd om kränkande behandling.

Men att frågan inte är alldeles enkel visar Marie Öhmans forskning om idrottslärare. Hon är biträdande professor i idrott med didaktisk inriktning vid Örebro universitet och har i en tidigare intervju med Skolvärlden berättar om hur idrottslärare, som hon intervjuat, drar sig för att röra vid sina elever av rädsla för att bli anmälda för sexuella trakasserier.

En av de intervjuade lärarna säger att han alltid ser till att ha blicken i golvet när han passerar omklädningsrummet. Och att gå in i ett omklädningsrum är det överhuvudtaget inte tal om, möjligen kan en kvinnlig idrottslärare gå in i tjejernas omklädningsrum på lågstadiet. “Tjejerna skulle kunna slå ihjäl varandra därinne, jag skulle ändå aldrig gå in där” säger en annan manlig lärare i studien.

Hur ser du på den här rädslan bland lärare för att bli anmäld?

– Det får aldrig bli ett skäl till att skolan avsäger sig sitt ansvar. Har man sett att det finns ett problem måste man göra något åt det. Jag återkommer till det här med att tala med barnen, förklara varför det är motiverat med vuxnas närvaro. Kanske måste man prata med både elever och föräldrar, säger Hugo Wester.

Han säger att skolan hela tiden måste arbeta med hur man är mot varandra och jobba med värdegrunden. Att barn och elever känner sig trygga och respekterade är en förutsättning för att de ska kunna lära och utvecklas. Även den fysiska utformningen av omklädningsrum och duschutrymme kan behöva ses över, menar Hugo Wester.

– Det finns exempel på skolor som gjort om och skapat duschbås för avskildhet. Ibland har man tagit med eleverna själva i det arbetet. Andra har infört könsneutrala omklädningsrum. Jag tycker man ska tänka på hur man som vuxen skulle vilja ha det, det här är ju eleverna arbetsmiljö. Dessutom har de skolplikt och måste närvara.

– Och jag tror att man som skolpersonal måste ha mycket stora öron när det gäller det här. Det är inte säkert att eleverna vill prata öppet om detta. Just för att det är intimt. Elevhälsans personal kan här spela en viktig roll i att genomföra samtal med barn och elever – enskilt eller i grupper.