Forskare: Därför måste lärarflykten stoppas

Allt fler lärare i landet väljer att flytta runt, och ibland över kommungränsen, för att höja lönen. Positivt med förbättrade lärarlöner, men bökigt för de berörda skolorna.

Under de senaste åren har flertalet lärare i Karlshamn bytt till en annan grannkommun i regionen för att förbättra sina löner. Det har skapat en stor lärarbrist på skolorna i Karlshamn.

Men vad är det som har skapat missnöjet bland lärarna? Det vill nu både kommunens utbildningsförvaltning och Lärarnas Riksförbund ta reda på genom en kartläggning av de avhoppande lärarna.

– På så sätt får vi ett underlag att diskutera kring så att vi kan hamna rätt med de åtgärder vi vill göra, säger Patrik Håkansson som är chef för utbildningsförvaltningen, till Sydöstran.

Enligt Niclas Wahlgren, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Karlshamn, väljer många lärare att byta till andra skolor i grannkommunerna i Blekinge. Det är på tiden att den här typen av undersökning görs, menar han.

– Vi har tappat personal under flera år på grund av en olycklig omorganisation. Det är inte mycket som har fungerat under ett längre tag här och det har gjort att folk har känt sig uppgivna, sedan har vi inte världens bästa löneläge i Karlshamn heller, säger han.

Varför flyr lärarna tror du?

– Det har varit rörigt när det gäller organisationen. Jag hoppas att det kommer fram att det har varit en omorganisation som skapat mycket oreda och otydlighet. Att lärarna vågar öppna sig lite och berätta om verkligheten. För vi behöver en förändring, säger Niclas Wahlgren.

– Ett visst flöde av lärare tror jag är nyttigt, så att man får in lite nya injektioner. Det är alltid bra med nya goda idéer från nya lärare. Men när det går så långt att man tappar ett halvt arbetskollegium i vissa ämnen – då sätter det så djupa spår att de som är kvar får ta ett sådant otroligt stort ansvar för att skola in de andra. Det är tufft. Konsekvensen blir att vi tappar ovärderlig erfarenhet och kontinuitet.

Ulf Blossing är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och just nu aktuell med boken ”Att organisera för skolframgång”, som han har skrivit tillsammans med Maria Jarl och Klas Andersson.

Han välkomnar kartläggningen av avhoppande lärare i Karlshamn och menar att det får en stark negativ effekt på skolan att lärare byter arbetsplats ofta.

– Framgångsrika skolor utmärks av att det är liten omsättning på lärare. Blir det mer omsättning så hotas samförståndet på skolan, och då behöver man uppmärksamma det. Vi drar slutsatsen i boken att för eleverna på de här framgångsrika skolorna så möter de en mer enhetlig undervisningskultur, jämfört med de mindre framgångsrika skolorna. Det gör att det blir lättare att koncentrera sig på sitt eget lärande när det råder samma normer från klassrum till klassrum. Har du inte samma koll på vilka lärare som kommer in så kan samförståndet splittras väldigt fort och bli till det sämre för eleverna

Vad utmärker en bra skola?

– Vi undersökte skolor som hade utvecklats mycket när det gäller betygen och meriterna under ett antal år, och då fann vi på dessa att deras organisation utmärktes av samordning och samförstånd. Man kan säga lite enkelt att alla lärare hade en enhetlig uppfattning om vad som var uppdraget, att det handlade om att anpassa undervisningen för att främja elevernas lärande. Det kan låta självklart, men när man tittar på de andra skolorna som inte var framgångsrika så finns det inte ett sådant gemensamt samförstånd i hela skolorganisationen.