anna_lundh_boras

Anna Lundh är docent vid Bibliotekshögskolan i Borås.

Läsning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Enligt Anna Lundh som är docent vid Bibliotekshögskolan i Borås präglas dagens diskussioner om läsning i regel av larmrapporter.

–  Det finns en känsla av kris, katastrof och att det går utför – och den känslan ifrågasätts sällan. Vi menar att debatten i det närmaste är historielös eftersom det ofta förutsätts att det har funnits en tid där skolelever har suttit tysta och stilla och fördjupat sig i skönlitteratur. Det finns en bild av att det är detta vi håller på att förlora, säger Anna Lundh.

För att nyansera diskussionen har hon tillsammans med Mats Dolatkhah vid Högskolan i Borås analyserat 223 svensklektioner i ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet. Lektionerna de analyserat filmades mellan år 1967-1969 i västsvenska mellanstadieklasser. 

– I det här materialet kan vi inte se några bevis för att eleverna ägnade sig åt den här fördjupande typen av läsning. Istället ägnar de sig åt vad som i läroplanen kallas för informationsläsning – alltså att inhämta fakta. Väldigt ofta handlar det om att svara på färdigformulerade frågor i en specifik kontext och den här typen av djupläsning av fiktionstext såg vi väldigt lite av, säger Anna Lundh.

Den här typen av skumläsning och översiktsläsning framställs idag ofta som ett problem.

Att sättet man arbetar med texterna är så likt trots att drygt fem decennier gått förvånade Anna Lundh.

– Idag arbetar man kanske med olika typer av material som eleverna hittar själva när de söker online och så vidare, men sättet i hur man angriper texterna är väldigt likt.

Synen på informationsläsningen är dock annorlunda, konstaterar Anna Lundh.

– Den här typen av skumläsning och översiktsläsning framställs idag ofta som ett problem. Men i grundskolans begynnelse ansågs detta som viktiga kunskaper för alla barn att lära sig utifrån ett demokratiskt perspektiv och det gjordes till ett viktigt – möjligen för viktigt – undervisningsinnehåll, säger Anna Lundh.

Varifrån kommer då den här bilden av att en slags läsandes guldålder har funnits i skolan?

– Jag kan ännu inte uttala mig om det, men Linnéa Lindsköld vid Bibliotekshögskolan, Åse Hedemark vid Uppsala universitet och jag håller på att undersöka det i ett nytt projekt där vi tittar på läsandets politiska historia i policydokument och mediadebatt, säger Anna Lundh.

Här kan du läsa mer om projektet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm