pengar_rapport

Alexander Willén är biträdande professor i ekonomi vid Norska Handelshögskolan.

Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Om rapporten
  • Rapporten ”Arbetsmarknadseffekter av decentraliserad lönebildning” är skriven för IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) och bygger på data från 85 000 grundskolelärare mellan 1991 och 2006.
  • Läs hela rapporten här.

År 1996 ersattes lärarnas nationella löneskalor med individuella löneförhandlingar. Men hur påverkade det lärarnas arbetsmarknad? Alexander Willén som är biträdande professor i ekonomi vid Norska Handelshögskolan har undersökt just det, genom att studera lärarnas löneutveckling i kommuner med starka respektive svaga arbetsmarknader före och efter reformen.

Rapporten visar att decentraliseringen ledde till höjda löner i båda typerna av kommuner, men effekten var större i de förra.

– Eftersom lärarnas lön var lägre relativt lönen i andra yrken i kommuner med stark arbetsmarknad var min hypotes att de skulle påverkas mer av den här reformen och det visade sig också stämma, säger Alexander Willén.

Allra störst var effekten för de unga och nyutexaminerade.

– Det är ganska naturligt eftersom lönestegarna innan reformen stramade åt ingångslönen och gav en avkastning på erfarenhet som var högre än i andra yrkesgrupper. Att reformen ledde till störst ökning bland unga och nyutexaminerade lärare, och till en minskning av sambandet mellan ålder och lön, tyder därför på att lärarlönerna anpassades till lönestrukturen i andra yrkesgrupper.

Men trots att lärarlönerna höjdes av reformen ledde det inte till ökade utgifter.

– Det var snarare så att reformen finansierades av en omfördelning av existerade utbildningsresurser till lärarnas fördel. Men med den data jag har tillgång till är det tyvärr väldigt svårt att säga exakt hur den omfördelningen skedde.

I tidigare forskning finns det studier som visar samband mellan höjda löner och ökad tillströmning till yrket, vilket också var ett av motiven bakom reformen.

– En av huvudanledningarna till att man gick igenom decentraliseringen var för att man ville försöka höja lönerna och statusen på yrket. Därmed hoppades man kunna minska de rekryteringsproblem som vi har haft i så många år i lärarsektorn i Sverige, förklarar Alexander Willén.

Men så blev det inte.  

– Lönerna höjdes, men kanske var lönehöjningen inte tillräckligt stor. En annan förklaring är att reformen verkar ha påverkat lönerna i andra närliggande yrken, vilket gör att andra personer fick mindre incitament att söka sig till läraryrket.

Ett annat syfte med den differentierade lönesättningen var att ge lärarna incitament att öka kvaliteten på utbildningen genom att ge dem högre lön om de presterade bättre. Men inte heller här verkar reformen ha fyllt sitt syfte, menar Alexander Willén.

– Spridningen av lönen inom en kommun påverkades inte speciellt mycket. Så huvudmännen verkar inte ha använd sig av det här redskapet i speciellt stor grad för att belöna de som gjorde bra ifrån sig, säger Alexander Willén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm