Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Motivation är en av de viktigaste faktorer som påverkar skolresultaten. Ändå är kunskapen om hur motivation för matematik utvecklas begränsad, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt där sex europeiska länder nu samarbetar för att förändra situationen. Dels genom att undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år, dels genom att studera hur man kan öka motivationen.

– Trots att långsiktig motivation är en drivkraft för att lära sig matematik så saknas det internationella studier som är longitudinella och faktiskt visar hur det ser ut i skolans tidiga årskurser. Syftet med det här projektet är därför att göra just detta genom att identifiera vad som påverkar utvecklingen och om det skiljer sig mellan olika länder, säger Cecilia Thorsen, som är ansvarig forskare vid Högskolan Väst tillsammans med Kajsa Yang Hansen.

Projektet involverar Norge, Finland, Sverige, Portugal, Estland och Serbien och kommer att undersöka undervisning och lärande i matematik i årskurs 3 och 4 i 50 skolor i varje land. För att se hur motivationen utvecklats över tid kommer samma elever att följas upp ett år senare.

– Skolan och hemmet är de två viktigaste miljöerna när det kommer till utveckling av både matematisk kompetens och motivation. Även om hemmiljön kan ge grunder till utveckling av matematisk kompetens är skolan och lärarna avgörande i denna process. I projektet kommer vi att främst att undersöka om det finns relationer mellan olika lärarpraktiker och matematikmotivation och om det finns skillnader i utveckling av motivation mellan olika länder i relation till organisatoriska skillnader i skolan. Sådana organisatoriska skillnader kan exempelvis vara om man mellan låg- och mellanstadiet byter från klasslärare till ämneslärare eller att man byter skola.

Den longitudinell undersökningen, kallad MathMot, bygger på antagandet om att ett av huvudmålen med matematikundervisning är att elever utvecklar långsiktig motivation för ämnet, vilket också hjälper dem i att sträva efter fördjupade kunskaper.

– Matematisk kompetens handlar om att kunna använda och tolka matematik i olika kontexter. Detta är viktigt och handlar om en förberedelse för samhällslivet, säger Cecilia Thorsen.

Flera aspekter av vardagslivet kräver matematisk kompetens liksom arbetslivet. Att ha matematisk kompetens innebär på ett sätt att du har en bättre möjlighet att delta och förstå samhället du lever i, fortsätter hon.

– Ett exempel är det senaste året när nyheterna har svämmat över med coronastatistik. Men det kan ju också handla om andra aspekter som till exempel att förstå sin boränta eller att kunna räkna på sin hushållsekonomi.

Målet med undersökningen är att fördjupa förståelsen för hur motivation för matematik utvecklas i övergången från låg- till mellanstadiet och vilka klassrumspraktiker som gynnar utvecklingen.

– Vi kommer att utveckla instrument som riktar sig till både elever, lärare och föräldrar. Enkätfrågorna fokuserar framför allt på elevernas motivation för matematik och hur lärare gör i sin dagliga praktik för att främja elevernas motivation i matematik, säger Cecilia Thorsen.

Forskningsprojektet drog igång den 1 oktober 2020 och beräknas pågå fram till den 30 september 2024. Under den här perioden kommer forskarteamet att ha ett nära samarbete med skolornas lärare och klasser för att tillsammans tolka resultaten och undersöka hur kunskapen kan översättas till praktiska verktyg som lärare kan använda i sin dagliga praktik.

– Ökad kunskap om hur olika faktorer påverkar elevers motivation bidrar till kunskap om vilka klassrumspraktiker som är viktiga för att stötta elevers motivation. På detta sätt kan projektet bidra med praktiska verktyg som lärare kan använda i sin dagliga praktik. Det kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas.