Forskare om Skolinspektionen: Leder inte till bättre skolor

Skolinspektionens granskningar leder inte alltid till bättre skolor och resultat.
Det slår forskaren Håkan Eilard, doktor i pedagogik, fast.
– Under hot om viten måste huvudmännen tvinga rektorerna att vidta åtgärder som inspektörerna hittat på, säger han.

Skolinspektionens granskningar ska bidra till att alla elever får en god utbildning och når minst godkänt i alla ämnen.

Men i avhandlingen ”Styrning av skolan genom statliga sanktioner: Verkningar för rektorn av den skärpta tillsynen” (länk) analyserar Håkan Eilard hur statens styrning, via Skolinspektionen, påverkar den lokala styrningen och ledningen av skolan.

Spel för gallerierna

Och det är inte alltid det här samspelet fungerar.

– På en av skolorna jag studerade framträdde en tydlig bild av att man vidtog en rad instrumentella åtgärder för att tillgodose Skolinspektionens krav. Men det handlade egentligen om att bli av med inspektionen, säger Håkan Eilard.

När Håkan Eilard tre år senare träffade rektorn förklarade hen att granskningen inte hade förändrat skolan. Däremot hade rektorn förbättrat sin dokumentation för att ”ha ryggen fri”. Rektorn förklarade att hen hoppats få hjälp från Skolinspektionen med att utveckla skolans verksamhet.

– I stället beskrevs ett spel för gallerierna som varken gjorde till eller från för eleverna.

Uppstår ett ställningskrig

Håkan Eilard beskriver effekten av ett vitesföreläggande på 600 000 kronor mot en annan av skolorna som ” dramatisk”. Han tolkade skeendet som att ett spel pågick mellan Skolinspektionen och huvudmannen.

– Det var inget som egentligen berörde eller involverade lärare och rektorer, inte eleverna heller. Ytterst blev det ett spel inför lokal media. Föreläggandet kom i slutet av maj månad och det var ett beslut med omfattande kritik på i princip alla granskningsområden. När tillsynen används i förening med sanktioner uppstår ingen utvecklingsfrämjande situation, snarare ett ställningskrig där skolledningen ska försvara sig på presskonferenser.

Vad mynnade det ut i?

– Å ena sidan kan en granskning leda till att den kan användas i det egna utvecklingsarbetet. Å andra sidan kan den leda till ansvarsutkrävande, att folk ställs till svars för att ha misskött sitt ämbete. På den aktuella skolan började arbetsgivaren avskeda personal och ändra i organisationen. Det handlade om att genomföra storslagna planer – inom tre månader skulle åtgärderna redovisas till Skolinspektionen.

Begränsar rektors arbete

Föreläggandet uppfattades som ett slags hot och stämningen på skolan blev dålig.

– Det blev inget incitament för lärare och rektorer att reflektera kritiskt kring vad som faktiskt är brister och går att diskutera. Jag följde skolan under tre fyra år efter inspektionen och under den tiden hade fyra uppsättningar rektorer varit i drift.

Håkan Eilard uppfattar att skarpare sanktioner införts för att Skolinspektionen ska kunna sätta kraft bakom orden, vilket i sin tur leder till att rektors handlingsutrymme begränsas.

– Tillsynen bygger på en juridisk logik med syfte att kunna ställa någon till svars. Den utgår från standardiserade kriterier för bedömning och inte från att åstadkomma utveckling genom kvalitet, bra undervisning och professionalism.

Utgår från samma struktur

Han framhåller också att Skolinspektionens förelägganden inte är förankrade hos lärarna på den enskilda skolan utifrån den analys som lärarna gör av sin skolas problem.

Vidare vänder han sig emot att Skolinspektionen i sina granskningar och bedömningar utgår från samma struktur oavsett kommunens storlek, ekonomi, lokal kontext och vilken skola det handlar om.

Stämmer min bild att du sågar Skolinspektionen?

– Nej, om det är något jag sågar så är det den statliga styrningen av skolan. Staten har ju valt det här sättet att styra, att använda inspektioner i ganska stor omfattning. Ansvaret bör därför läggas på den nivån. Men Skolinspektionen har nog uppfattat kritiken under flera år och börjar inom sina ramar anpassa sig, men styrmodellen kvarstår.

Frustration på nationell nivå

Hur skulle granskningarna kunna förbättras tycker du?

– Jag vet inte om jag har något bra svar. Men vad jag ser är en inspektion som arbetar utifrån ett juridiskt perspektiv och sägs vara till för att höja kvaliteten i skolverksamheten. Det är ganska svårt att hitta en balans som blir bra där.

– Bakom granskningarna ligger en frustration på nationell nivå. Den handlar om att skolans resultat inte blivit bättre, säger han och nämner ständiga larmrapporter om bristande likvärdighet och sjunkande kunskapsresultat.