Niclas Abrahamsson är professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.
Forskare: Så fungerar inlärning av språk i tidig ålder
Tidig språkexponering är avgörande för nyanlända barn – men för att lära sig ett andra eller tredje språk i skolan är en tidig start ineffektiv. Det menar Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.
Barn som börjar undervisning i främmande språk tidigt lär sig inte bättre än de som börjar ett par år senare. Det visade forskningen redan på 1970-talet. Ändå används tidig språkundervisning som ett argument när skolor ska profilera sig.
– Man försöker luta sig mot att barn är effektiva på automatiskt tillägnande som ett argument för att börja med främmande språk på lågstadiet, och det stämmer inte, säger Niclas Abrahamsson.
Barn är snabba på att lära sig tala sitt modersmål och många ser det som ett argument för att börja med flera språk tidigt. Men inlärning av modersmål och främmandespråk sker på olika sätt i hjärnan.
– Små barn är fruktansvärt effektiva på att tillägna sig språk automatiskt genom att befinna sig i en språkmiljö. Barn lär sig hela språket på fem år, grammatiken och uttalet, eftersom de exponeras för språket och använder det. Det är så vetenskapligt belagt som det kan bli, säger han.
Den automatiska språkinlärningen sker via procedurminnet, och berör delar av hjärnan som kontrollerar tal, men även rörelse och balans.
– Det ringer folk till mig och till andra forskare, privata entreprenörer som vill starta förskolor med språkprofil för att locka kunder, och de vill ha stöd för att börja tidigt. Men man ska inte ge föräldrar falska förhoppningar om att deras barn kommer bli bättre än andras barn genom att börja tidigt. Det kommer inte att hjälpa, säger Niclas Abrahamsson.
Skolans undervisning kräver engagemang från det deklarativa minnet och andra delar av hjärnan, till exempel hippocampus. Den kräver också en mognare hjärna.
– Däremot finns andra fördelar med att börja med språk tidigt, barnen tycker säkert att det är jättekul och blir mer medvetna om vad språk är. Men det gäller ju alla ämnen som introduceras. Men så tänker man bara med språk, inte att barn skulle vara extra bra på att lära sig geografi, säger han.
Niclas Abrahamsson poängterar att andraspråksinlärning är ett undantag.
– Svenska är inget främmandespråk i Sverige, barn hamnar i en miljö där svenska används hela tiden och det gäller att utnyttja deras förmåga, säger han.
Han pratar om ”språkbad”, att barnet lever i språket hela tiden.
– För att utnyttja barnets speciella förmåga måste det vara massivt exponerat för språket, massivt använt av barnet och ha ett högt kommunikativt värde, säger han.
Barn lär sig bäst när de inte tänker på att de lär sig språk.
– När de använder språket för att göra något annat, lära sig kemi eller fysik eller spelar Counterstrike på nätet och fokus inte är att lära sig språket utan att vinna matchen – det är först då de omedvetna inlärningsmekanismerna börjar operera, säger han.
Men så är inte den svenska skolan uppbyggd.
Hur är det med skolor som bara använder sig av ett främmande språk i all undervisning?
– Där har man fattat poängen lite grann och det finns en pedagogik. Poängen med att börja tidigt är att hela tiden använda språket. Att ge eleverna ett språkbad. Man ska inte tro att det går att trycka på en knapp ett par lektioner i veckan. Och det spelar ingen större roll om de börjar läsa språk i ettan, tvåan, trean eller fyran för hur väl de kommer att behärska främmandespråket i slutändan. Det finns till och med studier som visar att börja i tredje klass ger bättre kunskaper än att börja i första.