sambedomning_0

Fler lärare som rättar varje uppgift ökar samstämmigheten, menar forskaren Michael Tengberg.

Bedöming

Forskare: Så rättar du rättssäkert

Bedömningsträning för lärarna ger mer samstämmiga resultat och större rättssäkerhet. Det menar forskaren Michael Tengberg.
– Det läggs väldigt mycket tid på nationella prov och rättning i dag, men vad vi ser är att lärare som tränat blir mer effektiva, säger han.

Så rättar du rättssäkert

Lärare bör vara flera om bedömningarna
De bör inte bedöma sina egna elever utan så ofta som möjligt bedöma andra
Det är viktigt att hålla bedömningen kontinuerlig. En lärare som har elever i sjuan kan ändå delta i rättningen av niornas prov, för att hänga med i förändringar och delta i löpande kompetensutveckling.

En undersökning som Michael Tengberg och hans kolleger vid Karlstad universitet utfört visar att lärare som tränar bedömning ger mer samstämmiga betyg på nationella prov. Idag skiljer sig bedömningen, enligt tidigare forskning.

– Vi fann till exempel att på läsprovet i årskurs nio kunde det skilja tolv poäng mellan den mest stränga och mest generösa läraren. Det kan innebära två betygssteg, beroende på var poängen ligger. Eftersom nationella provet är viktigt för slutbetyget så är det allvarligt. Det påverkar elevernas framtida utbildning och livsval, säger Michael Tengberg.

I studien har en grupp med 12 svensklärare och 12 engelskalärare gått en endagsutbildning vid universitetet.

– Vi har försökt att göra lärare medvetna om bedömareffekter. Somliga av oss är mer restriktiva med bedömningsskalan och håller sig i mitten, andra är mer radikala och använder hela skalan. Det vill vi att lärarna ska bli uppmärksamma på, hur de är som bedömare, säger han.

Idag finns ingen sådan utbildning på lärarprogrammen.

– Det här är specialiserade saker, och det är mycket som ska få plats i lärarutbildningen, säger Michael Tengberg.

Förutom bedömareffekter har lärarna undersökt hur stränga eller generösa lärarna är i förhållande till gruppen.

De nationella proven och rättningen tar tid och kraft. Men Michael Tengberg vill inte, som Skolinspektionen föreslagit, ta bort frågor som ger större tolkningsutrymme.

– Det betyder att vi inte kan ha ett prov i skrivande, utan får göra andra bedömningar som är lättare att rätta – det som är lätt att rätta görs till det viktigaste istället för att ta det viktigaste och göra det mer samstämmigt.

Hur ska lärarna hinna med en sådan utbildning?

– Det krävs en insats, men det är viktig kompetensutveckling. Men det finns inga sådana program idag. Det läggs väldigt mycket tid på nationella prov och rättning men vad vi ser är att lärare som tränat blir mer effektiva och bättre på att hitta elevers kvaliteter. Det är också troligt att utbildning kan göra dem mer effektiva – men någonstans måste arbetsgivaren skapa utrymme i tjänsterna, säger Michael Tengberg.

Forskargruppen hoppas få med Skolverket på tåget, för att sätta igång bedömarträning kombinerad med bedömningsforskning vid Karlstad universitet.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar att behovet uppstod i och med att lärare inte längre sitter tillsammans med ämneskolleger, utan i elevfokuserade lärarlag, samtidigt som tidsbristen är en verklighet för majoriteten av lärarna.

– Att gå en kurs en dag kan säkert vara bra som start-up, men det måste kontinuerligt finnas tid i lärarnas tjänster att diskutera före och efter proven, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm