Forskaren Lars Wallner, universitetslektor vid Linköpings universitet och tidigare gymnasielärare. Foto: Shutterstock/Linköpings universitet
Forskaren: Därför kan serier lyfta undervisningen
Serietidningar är ett underskattat redskap som kommer att lyfta undervisningen.
Det menar forskaren Lars Wallner som har skrivit en lärobok om hur läsning och skapandet av serier kan användas i pedagogiskt syfte.
– Serier är ett utmärkt sätt att ta undervisningen till nya nivåer.
- ”Hitta en serie som är lätt för dina elever att relatera till (beroende på åldersgrupp och intresse naturligtvis), låt dem läsa i par eller enskilt och diskutera budskapet i serien och hur tecknare och författare använder bilder och dialog för att förmedla budskap, skapa känsla, med mera. Det här låter elever som är visuellt orienterade få använda dessa kunskaper för att se saker som kanske inte annars används i läsningen.”
- ”Kopiera upp en serie (som är några sidor lång) och klipp ut ett antal serierutor från denna och be eleverna skapa en egen serie med dessa rutor. Låt dem diskutera och argumentera hur berättelsen ska se ut och varför, och i vilken ordning rutorna ska komma. Detta kräver samarbete och att eleverna kan argumentera utifrån bilderna kring logiken i sin struktur.”
- ”Låt eleverna designa en serie där de beskriver en naturvetenskaplig process till exempel vattnets kretslopp, näringskedjan eller en enkel mekanism. Detta låter eleverna arbeta med det visuella berättandet som är vanligt inom naturvetenskapen och som underlättar för oss att också tänka visuellt, och kan ses som en del i till exempel dokumentation av undersökningar och tekniska lösningar.”
- ”Gör ett projekt kring svenska serieskapare (d.v.s. författare), låt eleverna hitta information om några av våra mest kända svenska serieskapare, till exempel Martin Kellerman, Liv Strömquist, Kim W. Andersson, Nina Hemmingsson eller andra. Diskutera olika stilar på tecknande, olika typer av berättelser (seriestrippar/serieromaner/enskilda rutor), med mera. Detta visar eleverna olika sätt att teckna och berätta, och olika format på serier för att demonstrera bredden i mediet.”
- ”Ta en traditionell berättelse (till exempel Rödluvan) och skriv ut den i textform. Be eleverna i grupp att designa berättelsen i serieform. Utmana dem kring hur många serierutor som behövs för att berätta sagan om Rödluvan, vilka scener behöver illustreras, behövs det någon dialog, och i så fall hur mycket och vad. På det här sättet får eleverna resonera kring berättarteknik, relationen mellan bild och text, läsarens förståelse av serien och så vidare.”
Forskaren Lars Wallner, universitetslektor vid Linköpings universitet och tidigare gymnasielärare, har under stora delar av 2000-talet intresserat sig för att undersöka hur lärare i Sverige kan arbeta med serier i undervisningen.
I april 2020 gav han ut boken ”Det rutiga klassrummet” som ska ge lärare grundläggande kunskap om serier ur ett skolperspektiv. I boken redogör han för forskning som gjorts om serier i skolan och beskriver hur lärare kan använda serieläsning i sin undervisning, men också hur de kan låta elever skapa egna serier för att lära och förstå.
Hur vanligt är det att arbeta med serier i undervisningen i dag?
– Ur ett vetenskapligt perspektiv så vet vi inte exakt hur vanligt det är. Men vad jag har lärt mig av mina tidigare studier är att det finns ett stort intresse bland lärare för att börja med detta – men att det inte är speciellt vanligt ännu, säger han.
Styrkan ligger i kombinationen av bild och text.
– Då ska det dock tilläggas att många av de svenska läroböckerna i dag innehåller seriestrippar på ett eller annat sätt. Många känner säkert igen sig om jag säger Kalle och Hobbe. Så på det sättet är serier närvarande i undervisning till en mycket högre grad än vad vi kanske tror, sedan kanske de inte används som det pedagogiska materialet som det skulle kunna vara.
Lars Wallner har i fältstudier studerat hur serieanvändandet ser ut i åk 3 och 8 – vilket kan variera stort. En del lektionsupplägg handlar om hur man bygger upp en berättelse eller hur man kan tänka kring struktur i berättande. Det kan även handla om att studera kommunikativt hur man kan arbeta med bilder för att skapa berättelser.
Seriernas styrka som ett pedagogiskt verktyg ligger i kombinationen av bild och text, påpekar han.
– Det finns ett exempel där eleverna tillsammans får seriebilder som de får instruktioner att skapa en berättelse med och därefter ska klassen resonera tillsammans kring ordningen på bilderna. I det här övar eleverna på samarbete och det logiska tänkandet kring att bygga ihop bilderna i en logisk ordning. Den kommunikationen är spännande.
I forskningsstudien studerade Lars Wallner en åttondeklass som arbetade med serier regelbundet under tio veckor i samhällskunskapen. Där använda man serien som läsmaterial.
– Där fick eleverna läsa serier som tog upp olika samhällsfrågor och det ledda till lektionsuppgifter där man diskuterade genus- och könsroller. Man kunde även jämföra serier från olika årtal för att se hur normer förändrades och andra historiska skillnader. Det är intressant.
Varför är serier ett bra verktyg för det här då?
– Dels för att det har en bred form av funktion och det finns ett brett serieutbud. Styrkan ligger i kombinationen av bild och text. Du får in det multimodala och olika kommunikationsmedel. Du kan hela tiden relatera och jämföra budskapen i de olika delarna. Helena Magnusson skrev en avhandling för drygt 15 år sedan, som heter ”Berättande bilder: Svenska tecknade serier för barn”, och där pratar hon om att dåliga serier upprepar text som man ändå ser i bilden. Medan en bra serie skapar en större helhet.
Vad ser du för fler fördelar med att använda serier i undervisningen?
– En stor fördel är att det är någonting annorlunda som inte är en till kapitelbok som eleverna ska läsa, utan det sticker ut. Som lärare vet man att det finns ett värde i att chockera sina elever litegrann för att väcka nyfikenhet och uppmärksamhet. Det ger en god effekt.
Serier är också en läsform som många elever är vana vid från sin fritid – vilket också är en stor fördel, menar Lars Wallner.
– Det är viktigt som skola och lärare att visa att man uppskattar den formen av läsning som eleverna själva är intresserade av. Dessutom ger serier också en bra bild av vår samtid. Det ser man i både Bamse och Kalle Anka att de tar upp aktuella händelser, samhällsfrågor eller personligheter.
Finns det serietidningar som lämpar sig bättre för pedagogiskt arbete?
– Det får man bedöma på individuell basis, men det kan jag absolut tänka mig. Använder man serier i undervisningen så är det utifrån ett specifikt syfte, eftersom du i första hand vill undervisa om någonting. Om du då tänker att serier kan vara ett bra sätt att undervisa kring det då kan det vara bra att undersöka valet av serie noggrant, precis som när du väljer skönlitteratur. Ett bra knep är att hitta en serie som passar rätt i åldersgruppen – så att det inte blir för barnsligt.