Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Tim oates och hans forskarkollegor vid universitetet i Cambridge har ägnat mycket tid och kraft åt att jämföra prestationen i skolsystem världen över och sedan utvecklat teorier för att förklara skillnaderna. 

En sak de har lärt sig är att även om olika utbildningssystem tar sig skilda former beroende på faktorer som historia, kultur och så vidare, så finns det en sak som de högpresterande systemen har gemensamt: alla bitar passar ihop.

– Lärarnas professionella utveckling, fortbildning, finansieringen av skolor, bedömning, läroplan, inspektion – alla dessa nyckelkomponenter passar ihop, säger Tim Oates till Skolvärlden.

En annan av dessa nyckelkomponenter är läromedel. De mest högpresterande systemen enligt forskningen i Cambridge har alla en policy för läromedel som säkrar kvalitet och likvärdighet. I vissa fall handlar det om att staten avgör helt och hållet vilka läroböcker som används, i andra fall handlar det snarare om tydliga kopplingar mellan forskning, stat, skola och lärare.
Sverige har ingetdera, enligt Tim Oates.

– Det var intressant att komma till Sverige och fråga: ”Vad gör ni åt kvaliteten på era inlärningsmaterial?”, ”hur gör skolorna sina val?”. Det visar sig att det här är en ganska otydlig och osäker del av systemet i Sverige, säger han.

I Sverige har vi gått från statligt godkända läroböcker, via ordningen där staten kunde granska och ge omdömen, till dagens system där lärarna själva står för kvalitetssäkringen när de väljer läromedel. 

Men kan verkligen ett system där staten bestämmer vilka läroböcker som ska användas i klassrummet fungera bättre? Nja, forskarna i Cambridge förespråkar inte nödvändigtvis den modellen, men påpekar att det finns saker vi kan lära oss av den.

Digitala läromedel öppnar en enorm värld där kvaliteten är osäker.

– Det finns en lång tradition i asiatiska länder som Kina och Japan av statliga klassrumsobservationer. De observationerna kan sedan användas för ett urval: vad fungerar bättre, vad fungerar sämre? Man tänker lätt att statligt godkända läromedel kommer uppifrån, men det gör de inte i fallet Shanghai till exempel. De kommer från ett noggrant uppfångande av högkvalitativa lektioner genomfört av staten, som ser det som sin plikt att föra ut de bästa lektionerna till alla skolor. På så sätt kan de sägas titta mer på lärares beprövade erfarenhet där än vi gör här i Europa.

Den extra arbetsbördan det innebär för lärarna att själva välja ut läromedel ser Tim Oates som ett uppenbart minus för den svenska modellen. 

Han pekar på två andra områden där han ser stora utmaningar för Sverige. Det första är den ökande digitaliseringen av läromedel.

– Det öppnar en enorm värld, där kvaliteten är osäker. Det blir ännu svårare för lärarna att avgöra vad som är hög kvalitet och hur man ska välja.

Det andra problemområdet han pekar på är hur vi ska uppnå en gemensam utbildningsstandard över hela landet.

– Hur vet vi på vilket djup vi ska undervisa ett visst tema för en viss ålder? Hur vet vi att bedömningarna vi gör håller samma standard mellan olika skolor? Jag tror att både läroböcker och digitala hjälpmedel kan vara väldigt hjälpsamma här, säger han.

Särskilt då om de är utformade som Tim Oates favoritläromedel i Massachusetts, Alberta, Hong Kong, Singapore och Finland. I dem avslutas varje kapitel med väl valda bedömningsuppgifter som hjälper lärarna att tolka läroplanen och förstå hur djupt de ska gå.

– Det här skapar en kultur av enhetlig standard genom alla skolor. En kultur snarare än en fast standard som kommer uppifrån. Det ger också föräldrarna en bättre kunskap om hur de kan stötta sina barn hemma.