Annons
Tim Oates leder forskning på och utveckling av bedömning vid universitetet i Cambridge. Foto: Johanna Berglund

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Publicerad 26 juli 2017

Fakta

Tim Oates

Gör: Ledare för forskning på och utveckling av bedömning vid universitetet i Cambridge.

Tycker: Att läromedel är ett underskattat bedömningsstöd.

Bakgrund: Lång forskarkarriär, rådgivare när England gjorde om sin läroplan 2014. 

Ett tips till lärare: Ställ frågor och följdfrågor till dina elever - hela tiden.

Relaterat

I Shanghai används en och samma, statligt godkända, lärobok i matematik i samtliga skolor. Den ordningen tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör.
Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates som ägnat decennier åt att studera skolsystem över hela världen.

Tim oates och hans forskarkollegor vid universitetet i Cambridge har ägnat mycket tid och kraft åt att jämföra prestationen i skolsystem världen över och sedan utvecklat teorier för att förklara skillnaderna. 

En sak de har lärt sig är att även om olika utbildningssystem tar sig skilda former beroende på faktorer som historia, kultur och så vidare, så finns det en sak som de högpresterande systemen har gemensamt: alla bitar passar ihop.

– Lärarnas professionella utveckling, fortbildning, finansieringen av skolor, bedömning, läroplan, inspektion – alla dessa nyckelkomponenter passar ihop, säger Tim Oates till Skolvärlden.

En annan av dessa nyckelkomponenter är läromedel. De mest högpresterande systemen enligt forskningen i Cambridge har alla en policy för läromedel som säkrar kvalitet och likvärdighet. I vissa fall handlar det om att staten avgör helt och hållet vilka läroböcker som används, i andra fall handlar det snarare om tydliga kopplingar mellan forskning, stat, skola och lärare.
Sverige har ingetdera, enligt Tim Oates.

– Det var intressant att komma till Sverige och fråga: ”Vad gör ni åt kvaliteten på era inlärningsmaterial?”, ”hur gör skolorna sina val?”. Det visar sig att det här är en ganska otydlig och osäker del av systemet i Sverige, säger han.

I Sverige har vi gått från statligt godkända läroböcker, via ordningen där staten kunde granska och ge omdömen, till dagens system där lärarna själva står för kvalitetssäkringen när de väljer läromedel. 

Men kan verkligen ett system där staten bestämmer vilka läroböcker som ska användas i klassrummet fungera bättre? Nja, forskarna i Cambridge förespråkar inte nödvändigtvis den modellen, men påpekar att det finns saker vi kan lära oss av den.

Digitala läromedel öppnar en enorm värld där kvaliteten är osäker.

– Det finns en lång tradition i asiatiska länder som Kina och Japan av statliga klassrumsobservationer. De observationerna kan sedan användas för ett urval: vad fungerar bättre, vad fungerar sämre? Man tänker lätt att statligt godkända läromedel kommer uppifrån, men det gör de inte i fallet Shanghai till exempel. De kommer från ett noggrant uppfångande av högkvalitativa lektioner genomfört av staten, som ser det som sin plikt att föra ut de bästa lektionerna till alla skolor. På så sätt kan de sägas titta mer på lärares beprövade erfarenhet där än vi gör här i Europa.

Den extra arbetsbördan det innebär för lärarna att själva välja ut läromedel ser Tim Oates som ett uppenbart minus för den svenska modellen. 

Han pekar på två andra områden där han ser stora utmaningar för Sverige. Det första är den ökande digitaliseringen av läromedel.

– Det öppnar en enorm värld, där kvaliteten är osäker. Det blir ännu svårare för lärarna att avgöra vad som är hög kvalitet och hur man ska välja.

Det andra problemområdet han pekar på är hur vi ska uppnå en gemensam utbildningsstandard över hela landet.

– Hur vet vi på vilket djup vi ska undervisa ett visst tema för en viss ålder? Hur vet vi att bedömningarna vi gör håller samma standard mellan olika skolor? Jag tror att både läroböcker och digitala hjälpmedel kan vara väldigt hjälpsamma här, säger han.

Särskilt då om de är utformade som Tim Oates favoritläromedel i Massachusetts, Alberta, Hong Kong, Singapore och Finland. I dem avslutas varje kapitel med väl valda bedömningsuppgifter som hjälper lärarna att tolka läroplanen och förstå hur djupt de ska gå.

– Det här skapar en kultur av enhetlig standard genom alla skolor. En kultur snarare än en fast standard som kommer uppifrån. Det ger också föräldrarna en bättre kunskap om hur de kan stötta sina barn hemma.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons