gang
Värdeskapande lärande

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande.
Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Skolpolitiken riskerar att förstärka många utsatta elevers upplevda känsla av utanförskap och meningslöshet och ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus i en uppmärksammad debattartikel på Dagens Nyheter.

– Att ett ensidigt fokus på kunskap och disciplin skulle leda till att vi maximerar mängden kunskap hos eleverna tror jag är ett felaktigt antagande. Jag menar att det är lika viktigt att det finns motivation, engagemang och en känsla av meningsfullhet och det gäller särskilt vissa grupper som är extra beroende av detta. Det skolan behöver är inte mer av ett perspektiv eller ett annat – det skolan behöver är en balans mellan olika perspektiv som är lika viktiga i undervisningen, säger han i en intervju med Skolvärlden.

Martin Lackéus är verksam som forskare vid avdelningen för entreprenörskap och strategi vid Chalmers och disputerade på en avhandling kring elevmotiverande arbetssätt, något som ofta kallas för värdeskapande lärande.

– Det är en grundläggande mekanism hos människor att vilja göra något som blir värdefullt för någon annan. I min forskning har jag utgått från en hypotes om att känslomässiga upplevelser torde vara viktiga för ens utbildning och det har visat sig stämma.

Skolan måste kanske finna sig i att den lever i den tid vi lever i.

Som exempel på sådana upplevelser ger han att skriva en debattartikel kring en viktig fråga som eleverna skickar in till en lokaltidning eller ett naturvetenskapligt skolprojekt som bedrivs i samarbete med riktiga forskare.

Du skriver att om man inte finner meningsfullhet i skolan skulle det kunna innebära att man måste hitta meningsfullhet någon annanstans och att det skulle kunna vara att ansluta sig till kriminella gäng. Vet du att det är så?

– Det är klart att det finns andra forskare som kan beskriva processen från en upplevd känsla av meningslöshet till att man väljer att göra andra saker i livet än att fokusera på skolan bättre än vad jag kan. Exempelvis Martin Hugo har gjort studier på vad som händer med elever när skolan saknar mening och många av eleverna slås ut. Då kan man nog anta att de landar i olika typer av brottslighet.

En invändning skulle vara att skolan förr kännetecknades av mer krav och disciplin och då fungerade bättre. Varför gjorde den det om det är ett meningsskapande eller elevmotiverande arbetssätt som krävs?

– Så som unga människor lever sitt liv idag så har de högre grad på meningsfullhet, motivation och engagemang än vad de hade för 30 eller 50 år sedan. Man kan inte komma undan med en pliktskola på samma sätt idag, för då tappar du stora grupper av eleverna. Skolan måste kanske finna sig i att den lever i den tid vi lever i, säger Martin Lackéus.

Men debattinlägget har också väckt kritik. En av de som ifrågasätter bilden av att eleverna förändrats är universitetsadjunkten Mikael Bruér som arbetat som lärare i många år.

– Jag tror inte ett dugg på det där. Jag har jobbat med elever från några av Sveriges absolut mest socialt utsatta områden. Det går alldeles utmärkt att bedriva en traditionell undervisning där och i många fall fungerar det i själva verket mycket bättre.

Han ser värdeskapande lärande som en av de trender som passerat i revy under åren som lärare.

– När jag pluggade var det problembaserat lärande, nu är det värdeskapande lärande. Jag var själv en del av en sådan trend när det flippade lärandet kom som jag var en väldigt varm förespråkare för. Det här närmast profetiska förhållandet till olika typer av metoder är jag mycket kritisk till oavsett metod numera, vis av erfarenheten.

Att enskilda metoder överhuvudtaget hamnar i centrum är problematiskt, menar han.

– I grunden handlar det ju om att vara en kompetent lärare som vet vad man pysslar med, som klarar av att känna in en grupp och som har sina ämneskunskaper. Det kan vara så att man i vissa grupper behöver använda det som kallas för värdeskapande lärande, men det kan också vara så att man i vissa grupper inte ska arbeta med det. Det är kärnan i att vara en kompetent lärare, man har inte en metod – man har många metoder.

Det är inte meningen att undervisningen på något sätt bara ska vara glättig.

Han ser dock värdeskapande lärande som ett symptom på en ideologisk förskjutning i svensk skola.

– Det är en förflyttning från en skola där bildningen och kunskapen har ett värde i sig till ett värde som handlar om produktivitet. Det blir värdeskapandet som blir målet i sig, säger Mikael Bruér. 

Martin Lackéus understryker dock att det är just balans mellan olika metoder som han eftersträvar.

– Det är inte meningen att undervisningen på något sätt bara ska vara glättig. Istället menar jag att det går att bedriva undervisning så att man kombinerar de traditionella undervisningsvärdena med de lite mer progressiva värdena.

Och att intresset är stort för det värdeskapande lärandet bland elever och lärare är tydligt, menar han.

– Under alla de här åren har jag träffat tusentals elever och lärare och märker hur det här elevmotiverande arbetet sprider sig bredare och bredare. Men vet du hur många politiker jag träffat som har visat intresse för det vi håller på med? En.

I arbetet med din forskning har du också varit med och utvecklat verktyget ”LoopMe” som är ett verktyg för ett elevmotiverande arbetssätt…

– När vi började bygga det så var jag doktorand och då kan du inte anställa programmerare, så vi var tvungna att bygga det via en separat verksamhet. Men det är det verktyg jag har använt för att samla data från 11 000 elever och det är också därför vi har kunnat utveckla ny forskningsmetodik i det här arbetet. Det är vad det verktyget har möjliggjort för mig. Sedan är också nyttiggörande av forskning en av de tre viktigaste uppgifterna för ett universitet. Att starta avknoppningsföretag baserat på forskningsresultat är ett vanligt sätt att leverera på den uppgiften. 

Kan du se att det finns en intressekonflikt i att du forskar om elevmotiverande arbetssätt och att man som skola kan köpa det här verktyget för att använda i ett elevmotiverande arbetssätt?

– Det får andra bedöma, det kan inte jag säga något om. Jag har behövt det här verktyget till min forskning och då har jag byggt det. Sedan får andra bedöma om det finns något klandervärt i det. Jag tycker inte det.

Han fortsätter:

– Det jag tycker är att detta är förbaskat viktigt. Det är mycket polarisering i skoldebatten idag där man ställer upp traditionell utbildning mot progressiv utbildning. Man utmålar en som det bästa och den andra som det sämsta. Jag tror inte att en sådan polarisering gynnar den undervisning eleverna får, jag tror att det är en farlig utveckling och en särskilt farlig utveckling för vissa elevgrupper.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm