Annons

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Publicerad 1 september 2019

Relaterat

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande.
Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Skolpolitiken riskerar att förstärka många utsatta elevers upplevda känsla av utanförskap och meningslöshet och ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus i en uppmärksammad debattartikel på Dagens Nyheter.

– Att ett ensidigt fokus på kunskap och disciplin skulle leda till att vi maximerar mängden kunskap hos eleverna tror jag är ett felaktigt antagande. Jag menar att det är lika viktigt att det finns motivation, engagemang och en känsla av meningsfullhet och det gäller särskilt vissa grupper som är extra beroende av detta. Det skolan behöver är inte mer av ett perspektiv eller ett annat – det skolan behöver är en balans mellan olika perspektiv som är lika viktiga i undervisningen, säger han i en intervju med Skolvärlden.

Martin Lackéus är verksam som forskare vid avdelningen för entreprenörskap och strategi vid Chalmers och disputerade på en avhandling kring elevmotiverande arbetssätt, något som ofta kallas för värdeskapande lärande.

– Det är en grundläggande mekanism hos människor att vilja göra något som blir värdefullt för någon annan. I min forskning har jag utgått från en hypotes om att känslomässiga upplevelser torde vara viktiga för ens utbildning och det har visat sig stämma.

Skolan måste kanske finna sig i att den lever i den tid vi lever i.

Som exempel på sådana upplevelser ger han att skriva en debattartikel kring en viktig fråga som eleverna skickar in till en lokaltidning eller ett naturvetenskapligt skolprojekt som bedrivs i samarbete med riktiga forskare.

Du skriver att om man inte finner meningsfullhet i skolan skulle det kunna innebära att man måste hitta meningsfullhet någon annanstans och att det skulle kunna vara att ansluta sig till kriminella gäng. Vet du att det är så?

– Det är klart att det finns andra forskare som kan beskriva processen från en upplevd känsla av meningslöshet till att man väljer att göra andra saker i livet än att fokusera på skolan bättre än vad jag kan. Exempelvis Martin Hugo har gjort studier på vad som händer med elever när skolan saknar mening och många av eleverna slås ut. Då kan man nog anta att de landar i olika typer av brottslighet.

En invändning skulle vara att skolan förr kännetecknades av mer krav och disciplin och då fungerade bättre. Varför gjorde den det om det är ett meningsskapande eller elevmotiverande arbetssätt som krävs?

– Så som unga människor lever sitt liv idag så har de högre grad på meningsfullhet, motivation och engagemang än vad de hade för 30 eller 50 år sedan. Man kan inte komma undan med en pliktskola på samma sätt idag, för då tappar du stora grupper av eleverna. Skolan måste kanske finna sig i att den lever i den tid vi lever i, säger Martin Lackéus.

Men debattinlägget har också väckt kritik. En av de som ifrågasätter bilden av att eleverna förändrats är universitetsadjunkten Mikael Bruér som arbetat som lärare i många år.

– Jag tror inte ett dugg på det där. Jag har jobbat med elever från några av Sveriges absolut mest socialt utsatta områden. Det går alldeles utmärkt att bedriva en traditionell undervisning där och i många fall fungerar det i själva verket mycket bättre.

Han ser värdeskapande lärande som en av de trender som passerat i revy under åren som lärare.

– När jag pluggade var det problembaserat lärande, nu är det värdeskapande lärande. Jag var själv en del av en sådan trend när det flippade lärandet kom som jag var en väldigt varm förespråkare för. Det här närmast profetiska förhållandet till olika typer av metoder är jag mycket kritisk till oavsett metod numera, vis av erfarenheten.

Att enskilda metoder överhuvudtaget hamnar i centrum är problematiskt, menar han.

– I grunden handlar det ju om att vara en kompetent lärare som vet vad man pysslar med, som klarar av att känna in en grupp och som har sina ämneskunskaper. Det kan vara så att man i vissa grupper behöver använda det som kallas för värdeskapande lärande, men det kan också vara så att man i vissa grupper inte ska arbeta med det. Det är kärnan i att vara en kompetent lärare, man har inte en metod – man har många metoder.

Det är inte meningen att undervisningen på något sätt bara ska vara glättig.

Han ser dock värdeskapande lärande som ett symptom på en ideologisk förskjutning i svensk skola.

– Det är en förflyttning från en skola där bildningen och kunskapen har ett värde i sig till ett värde som handlar om produktivitet. Det blir värdeskapandet som blir målet i sig, säger Mikael Bruér. 

Martin Lackéus understryker dock att det är just balans mellan olika metoder som han eftersträvar.

– Det är inte meningen att undervisningen på något sätt bara ska vara glättig. Istället menar jag att det går att bedriva undervisning så att man kombinerar de traditionella undervisningsvärdena med de lite mer progressiva värdena.

Och att intresset är stort för det värdeskapande lärandet bland elever och lärare är tydligt, menar han.

– Under alla de här åren har jag träffat tusentals elever och lärare och märker hur det här elevmotiverande arbetet sprider sig bredare och bredare. Men vet du hur många politiker jag träffat som har visat intresse för det vi håller på med? En.

I arbetet med din forskning har du också varit med och utvecklat verktyget ”LoopMe” som är ett verktyg för ett elevmotiverande arbetssätt…

– När vi började bygga det så var jag doktorand och då kan du inte anställa programmerare, så vi var tvungna att bygga det via en separat verksamhet. Men det är det verktyg jag har använt för att samla data från 11 000 elever och det är också därför vi har kunnat utveckla ny forskningsmetodik i det här arbetet. Det är vad det verktyget har möjliggjort för mig. Sedan är också nyttiggörande av forskning en av de tre viktigaste uppgifterna för ett universitet. Att starta avknoppningsföretag baserat på forskningsresultat är ett vanligt sätt att leverera på den uppgiften. 

Kan du se att det finns en intressekonflikt i att du forskar om elevmotiverande arbetssätt och att man som skola kan köpa det här verktyget för att använda i ett elevmotiverande arbetssätt?

– Det får andra bedöma, det kan inte jag säga något om. Jag har behövt det här verktyget till min forskning och då har jag byggt det. Sedan får andra bedöma om det finns något klandervärt i det. Jag tycker inte det.

Han fortsätter:

– Det jag tycker är att detta är förbaskat viktigt. Det är mycket polarisering i skoldebatten idag där man ställer upp traditionell utbildning mot progressiv utbildning. Man utmålar en som det bästa och den andra som det sämsta. Jag tror inte att en sådan polarisering gynnar den undervisning eleverna får, jag tror att det är en farlig utveckling och en särskilt farlig utveckling för vissa elevgrupper.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons