Annons
Christian Lundahl är professor i pedagogik vid Örebro universitet och forskar bland annat på betyg och bedömning. Foto: Örebro universitet/Shutterstock

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Publicerad 23 februari 2021

Relaterat

Snart kan de skolor som vill ge sina elever betyg redan i årskurs 4. 
Betygsforskaren Christian Lundahl är kritisk till de nya bestämmelserna och att frågan används som en bricka i det politiska spelet. 
– Politikerna visar att man inte tycker det är särskilt viktigt att ta in forskningen, säger han.

I slutet av november 2020 kom utbildningsdepartementet ut med en ny proposition med bestämmelser kring tidigare betyg i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.

I dagsläget får grundskoleeleverna betyg från höstterminen i årskurs sex – men enligt utbildningsdepartementets proposition ska införandet kunna ske redan i årskurs fyra och från årskurs fem i specialskolan. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. 

Frågan beräknas hanteras av riksdagen i slutet av februari. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag kommer de nya bestämmelserna om betyg från årskurs 4 att träda i kraft den 1 april 2021 och tidigare betyg kommer då att kunna införas från höstterminen 2021.

Förslaget har dock mötts av hård kritik från flera håll i Skolsverige, bland annat från Skolverket och lärarfacken.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén har tidigare uttryckt en oro för om det faktiskt ger positiva konsekvenser och är kritisk till att rektorer ska få bestämma om skolan ska införa betyg från årskurs 4.

– Man kan inte lämna över det här till den enskilda rektorn att fatta beslut, det är väldigt dåligt för likvärdigheten. Det riskerar att bli ännu en ingrediens i skolvalet, det vill säga att vissa föräldrar är mer benägna att välja särskilda skolor. Jag är rädd att det här kommer att bidra till en ökad skolsegregation, säger hon i en tidigare intervju med Skolvärlden.

Christian Lundahl är professor i pedagogik vid Örebro universitet och forskar bland annat på betyg och bedömning. Han tycker att betygdebatten uppenbart pekar på hur politiskt laddad betygsfrågan är. 

– Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet. Politikerna visar att man inte tycker det är särskilt viktigt att ta in forskningen. Det är bekymmersamt, när det är tänkt att vi ska ha en skola som vilar på vetenskaplig grund, säger han.

När Christian Lundahl tillsammans med forskarkollegor gjorde en litteraturgenomgång av aktuell betygsforskning för Vetenskapsrådets räkning, som presenterades 2015, konstaterade man att det inte finns något forskningsstöd för tidiga betyg.

– Vi hittade ingen forskningsstudie som rekommenderar tidiga betyg i skolan. Utan tvärtom pekar forskningen på att det snarare riskerar att leda till att det blir sämre för de svaga eleverna.

Bara ett par dagar efter att kartläggning av betygsforskningen presenterades kom Stefan Löfvens regering överens med Alliansen om att man åtminstone skulle tillåta ett försök med betyg i årskurs 4. 

– Det var en del i en övergripande politisk förhandling för att få stöd i andra frågor. Regeringen bjöd till och lät Jan Björklund få pröva detta – vilket är rimligt, för om du gör ett bra försök kan man få mer svart på vitt, säger Christian Lundahl och fortsätter:

– Sedan blev inte försöket så lyckat som man hade tänkt, eftersom det bara var elva skolor som ställde upp i försöket, en kommunal skola och tio friskolor. Därtill med ganska goda förutsättningar sett till elevunderlaget.

Jag kan inte se att det finns någon poäng att börja med betyg i mellanstadiet.

En grupp forskare, där Christian Lundahl ingår, fick i uppdrag att följa upp och utvärdera betygförsöket – vilket har gjorts sedan 2017. Sedan kom beslutet i januari, ett år innan försöket var planerat att avslutas, att det ska erbjudas möjlighet att sätta betyg i årskurs 4 om skolan vill.

– Så under ett pågående försök går man in igen och använder betygen i en sakpolitisk byteshandel – det är ovanligt att försöksverksamheter avslutas på det här viset. Det blir så uppenbart för mig att man gör betyg i årskurs 4 till en bricka i det politiska spelet – utan att lyssna in vad utredningen kommer fram till. 

– Politikerna har inte lyssnat på oss vad gäller när i ålder betyg ska sättas. Visst, det finns många områden där politikerna fattar beslut utan att det finns forskning att luta sig mot, men just i det här fallet finns det forskning som pekar på att det kan bli problematiskt med tidig betygssättning. Man borde nog ha varit lite mer försiktig och sett mer till skolans och barnens bästa, snarare än att chansa med tidiga betyg för att kunna skapa en politisk sammanhållning.

Så du anser att beslutet kring tidigare betyg är felaktigt?

– Utifrån det vi vet om betyg, och vad man ska ha betyg till, kan jag inte se att det finns någon poäng att börja med betyg i mellanstadiet. Betygens främsta funktion är i relation till urval mellan årskurs 9 och gymnasiet. 

Ett vanligt argument för tidiga betyg i skolan är att det skulle bidra till en tydligare information till föräldrar, men den effekten menar Christian Lundahl inte stämmer.

– Jag tror betygen snarare gör det otydligare. För då får man en bokstav, medan information som kan ges i ett utvecklingssamtal eller i ett skriftligt omdöme kan vara lite fylligare, säger han och tillägger:

– Och huruvida betyg motiverar elever eller inte visar både teorier och tidigare forskning att det kommer att motivera vissa elever, men det kommer också att vara demotiverande för andra elever. Det finns en risk om man får låga betyg att den motivation man tappar inte står i paritet till vinsten för den motivationen vissa får av att få ett högre betyg.

Tittar man på betygsfrågan i en global kontext, finns det inga länder utomlands som har infört tidig betygssättning – utan det är snarare att länderna inte har avvecklat det, framhåller Christian Lundahl.

– Det har att göra med att skolan är ganska traditionstyngd. Sedan finns upplägget kvar i vissa länder eftersom betygen avgör om man ska behöva gå om en klass, och det systemet har vi i princip inte längre kvar i Sverige. Dessutom slutar grundskolan i formell mening efter årskurs 6 i många länder och årskurs 7 tillhör sekundärskolan – då blir betyg i årskurs 6 ett avgångsbetyg. Så att de skäl som finns till tidig betygssättning i andra länder har inte vi i Sverige.

Så Sverige sticker ut som land i och med det här beslutet?

– Vi sticker ut på ett sådant sätt att vi inför tidigare betygssättning än vad vi hade i det föregående systemet. Ser man till de nordiska länderna är det bara Sverige och Finland som sätter betyg i mellanstadiet, och då ska man veta att det i Finland inte är obligatoriskt att ge betyg förrän i årkurs 8. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons