klassrum_1
Granskning

Forskaren: Risk att Skolinspektionen minskar professionens frirum

Skolinspektionen måste välja att fokusera på regelefterlevnad eller mer stöd till skolorna. Det menar Statskontoret som har granskat myndigheten. Pedagogikprofessor Gunnar Berg vill se en modell som ger lärarna mer egenmakt.

Gunnar Berg

Gunnar Berg är professor emeritus i pedagogik vid Mittuniversitetet. Hans forskningsområde handlar om skolans styrning och skolors ledning.

”Jag skiljer mellan styrningen av skolan och styrningen i skolan. Styrningen av skolan handlar om den utifrån kommande styrningen som lagar, styrdokument och ekonomi – hit räknas Skolinspektioners tillsyn – medan styrningen i skolan  handlar om skolkultur, om andan i den aktuella skolan. Det är i mötet mellan den formella, utifrån kommande, styrningen och den informella som skolornas organisation formas. Inte sällan kan det bli kraftmätningar däremellan.”

Hela rapporten hittar du här.

Läs mer

Gunnar Bergs modell för hur statlig skolinspektion kan knytas samman med kommunal skolutveckling finns dokumenterad i boken ”Skolledarskap och skolans frirum”, Studentlitteratur, samt i ”Metodhandbok för förskolechefer och rektorer”, Studentlitteratur.

En återkommande kritik mot Skolinspektionen från lärarhåll är att stort fokus läggs på skolans brister, det framkom till exempel när Skolvärlden granskade myndigheten hösten 2013.

Nu har Statskontoret på regeringens uppdrag gjort en myndighetsanalys av Skolinspektionen.

Slutsatsen är att myndigheten fullgör sitt uppdrag och överlag är en välfungerande myndighet men rapporten lyfter också upp den kritik mot myndigheten som finns bland lärare och huvudmän. Målgrupperna anser Skolinspektions krav på regelefterlevnad är för snäv, i stället önskar man större stöd till utveckling, dokumentationskraven upplevs betungande och man anser att Skolinspektionens kunskapsåterföring är alltför begränsad.

Enligt Statskontoret står Skolinspektionen nu inför ett vägval. Å ena sidan finns kritiken mot myndighetens fokus på regelefterlevnad, å andra sidan finns förväntningar om att inspektionen faktiskt ska kontrollera att lagar efterlevs och offentliga medel används rätt.

Statskontoret rekommenderar därför regeringen att tydligare peka ut vilken riktning Skolinspektionen ska ha framöver.

Gunnar Berg, professor emeritus i pedagogik vid Mittuniversitet som forskat om skolans styrning, menar att det är ett intressant dilemma som Statskontoret pekar ut.

– Många anser att Skolinspektionen ägnar sig åt felsökeri snarare än att titta på möjligheterna. Samtidigt blir det problem med gränsdragningen gentemot Skolverket om man går för långt åt det håll som skolor och lärare önskar. Det är ett dilemma och frågan är hur man ska göra.

Själv har han inom ramen för sitt arbete tagit fram en modell som han menar skulle kunna vara en lösning, eller i alla fall, som han säger, ett sätt att vara offensiv i förhållande till problemet.

Modellen som prövats i ett antal kommuner i Västernorrland går i korthet ut på att skolorna gör egna granskningar, självvärderingar, av sitt arbete parallellt med att Skolinspektionen gör sin tillsyn.

Poängen, säger Gunnar Berg, är att det ger större makt till professionen.

– När båda parter är klara möts man i ”det goda samtalet” och för ett resonemang kring det som framkommit. Det är intressant att se om studiernas resultat sammanfaller. Sen utmynnar det i en plan för skolutveckling. Men poängen är att det inkluderar båda sidors resultat.

På så sätt kan Skolinspektionen fortsätta ha fokus på sitt tillsynsuppdrag, menar han.

– Samtidigt som man möts som någorlunda likvärdiga partners i ett resonemang om den fortsatta skolutvecklingen. Representanterna för kommunerna behöver inte stå med mössan i hand när inspektionen kommer och pekar med hela handen. I stället har man ett eget material, det blir ett slags empowerment. Och Skolinspektionen å sin sida möter en upparbetad professionalism hos huvudmännen.

Vilka problem ser du när enbart Skolinspektionen står för granskningen?

– Risken är att det blir top down-kritik. Man minskar de professionellas frirum. Genom min modell stärker man de professionella även i mötet med Skolinspektionen eftersom de närmast berörda själva får vara med och ha ett inflytande på skolutvecklingen. Det är ett sätt att stärka professionens inflytande utan att negligera Skolinspektionens synpunkter och Skolinspektionen kan fortsätta ha ett renodlat tillsynsuppdrag.

Kommentera