Arbetsmiljö

Forskaren: Röd tråd mellan besparingar och våld i skolan

Malmö mord polis

18-åringen som mördade två lärare i Malmö dömdes till livstid. Nu pekar forskning på ett samband mellan dålig arbetsmiljö och skolattacker.

| Foto: Polisen och Mostphotos

Det går en röd tråd mellan stress, utbrändhet och nedbemanningar till att oftare bli utsatt för våld.
– Det kan kanske vara så illa att de besinningslösa attackerna är lite som toppen på ett isberg, att det är den yttersta konsekvensen av dålig arbetsmiljö och besparingar i skolan, säger kriminologen Sofia Wikman.

Den 18-årige elev som mördade två lärare på Malmö Latinskola är dömd till livstids fängelse. Det är första gången en så ung person får ett så hårt straff och tings-rättens dom kommer att överklagas.

Innehållet i förundersökningen påminner om de andra dåden i svenska skolor.

  • Eleven är inspirerad av tidigare skolattacker, kända skolmördare och delar de andra gärningsmännens känsla av utanförskap.
  • Han har mått dåligt, haft personliga motgångar och sett skolan som en plats för hämnd.
  • En annan likhet är att lärare slagit larm om elevens beteende och att skolkuratorn velat att han skulle utredas professionellt för autism.
  • Någonstans på vägen har det dock tagit stopp.

Eleven har trots flera varningssignaler – senast samma dag som skolattacken inträffade påtalade en lärare att han betett sig underligt – kunnat genomföra mordet på lärarna.

I Skolvärldens partiledarintervjuer inför valet var politikerna, från vänster till höger, överens om att informationsglappet mellan olika myndigheter måste täppas till för att förhindra kommande skolattacker.

Sofia Wikman är docent i kriminologi på Gävle Högskola och har skrivit sin doktorsavhandling om våld i arbetslivet. Hon har forskat på hur man kan mäta och förebygga våld och hot i arbetslivet, utvecklingen av samhällsproblem (som ungas psykiska ohälsa) samt risk- och säkerhetsfrågor i arbetslivet.

Om vi börjar med att titta på Sverige som helhet. Hur ser det ut med våldet då?

– Rent generellt är det faktiskt så att de grova våldsbrotten inte ökar. Det är skjutningarna som blivit fler, men de är så uppseendeväckande att det kan ge en känsla av att våldet ökar. Fast jag skulle vilja säga att de riktigt grova våldsbrotten över tid är ”färre – men värre”, säger Sofia Wikman.

Var är det störst risk att råka illa ut?

– Om vi tittar på officiell statistik där svenskar de senaste 40 åren säger att de blivit utsatta för hot eller våld de senaste tolv månaderna, har våldsbrotten på allmän plats sjunkit markant. När det gäller våld i bostaden har siffrorna sjunkit en aning, men om vi tittar på hot och våld på arbetsplatsen handlar det om mer än en fördubbling sedan 1982.

Sofia Wikman är docent i kriminologi på Gävle Högskola och har skrivit sin doktorsavhandling om våld i arbetslivet.

Vilka yrken drabbas mest?

– Ökningen är störst i kvinnodominerade välfärdsyrken, alltså inom vård, omsorg och skola.

Varför är det så?

– I min avhandling såg jag ett samband mellan ökat våld och förändringar i arbetslivet. De som jobbar inom vård, skola och omsorg har fått en klart försämrad arbetsmiljö de senaste 30 åren. En studie gjord utifrån de svenska arbetsmiljöundersökningarna visar också att de som är stressade, utbrända och utmattade oftare uppger att de drabbats av våld.

Går det att koppla samman det här med skolattackerna?

– Det kan kanske vara så illa att de besinningslösa attackerna är lite som toppen av ett isberg, att det är den yttersta konsekvensen av dålig arbetsmiljö och besparingar i skolan.

Vad kan man göra för att förhindra skolattackerna?

– Ni kanske förväntar er att en kriminolog ska svara något i stil med vakter, metallbågar vid skolentrén och påkostade kurser i PDV, pågående dödligt våld, men mitt snabba svar är att det mest effektiva för att förebygga skolattacker är att ge lärarna en så bra och trygg arbetsmiljö det bara är möjligt. Gör vi det kommer det i slutänden att påverka våldsdåden också.

Hur då?

– En trygg arbetsmiljö där lärarna får fokusera på sitt kärnuppdrag skulle helt enkelt vara resultatet av en väldigt bra och stabil organisation. Det smittar av sig i alla led. Det finns så kallad lyckoforskning som stödjer att en sund arbetsorganisation smittar av sig. Lyckliga lärare ger helt enkelt lyckligare elever; det blir en positiv spiral. Det krävs dock riktade satsningar och politiska beslut för att nå dit.

Har du någon speciell satsning i åtanke?

– Lärarna ska undervisa. Det är deras jobb. När det gäller att fånga upp elever som mår dåligt och i framtiden kan skada sig själv och andra ser jag en satsning på socialpedagoger och liknande framför mig.

”Lärarna ska få hjälp med det arbetet”

Ge ett enkelt exempel på hur de skulle jobba.

– Tänk dig att det står en för uppgiften rätt utbildad person som möter alla ungdomar när de kommer till skolan på morgonen och fångar upp dem som är lite bleka om nosen och frågar hur läget är och tar tag i situationen och hjälper till. Det där arbetet ska lärarna få hjälp med.

Skulle det inte krävas stora resurser?

– Det är en fråga om vilja. Sverige har på ganska kort tid gått från 17 000 till 22 000 poliser. Varför skulle det vara en omöjlighet att öka på med 5 000–10 000 socialpedagoger i skolorna?

Skolan är ju den plats utanför hemmet där unga tillbringar mest tid. Det är rätt ställe att ha de här resurserna på, inte bara med tanke på att förebygga just skolattacker.

”Unga bollas runt i systemet”

Vad gäller skolattackerna har bland annat Skolvärlden skrivit mycket om hur lärare slagit larm flera, flera gånger om elever som ändå utfört dåd. Vad säger du om det?

– Det är för stelbent i dag. Unga bollas runt i systemet. Det är dessutom ett jätteproblem att det inte ageras snabbare när det uppstår så kallat läckage, det vill säga att en elev avslöjas med tankar på våld i skolan på exempelvis internet. Där måste lärare och annan skolpersonal få bättre hjälp.

Eslöv varberg skolattacker duobild

Gärningsmännen bakom skolattacken i Eslöv (15-åringen till vänster) och i Varberg (25-årige före detta eleven).

| Foto: Polisen
Morden i Malmö duobild

På Malmö Latinskola mördades två lärare av en 18-årig elev som senare dömdes till livstid.

| Foto: Andreas Hillergren

I Skolvärldens partiledarintervjuer efterlyser politikerna ett tätare samarbete mellan olika myndigheter.

– Det vore självklart önskvärt att myndigheterna kunde dela livsavgörande uppgifter med varandra lättare, så att vi kunde täppa till informationsglappet, men jag vill nog säga att det också krävs en reformerad social-tjänst för att möta de här problemen.

Hur då?

– I dag kan socialtjänsten inte erbjuda ett snabbt stöd. Det tillåter inte lagen. De måste inleda en utredning och fatta ett myndighetsbeslut om en insats. Den här lagen måste göras om så att man kan göra snabba insatser. Jag tror på förslagen om att införa en första linjens socialtjänst där man ger snabbt stöd utan byråkratiska krav på beslut.

– Sedan fångar den andra linjen, som består av tvärprofessionella team, upp personer och stöttar dem mer långsiktigt när det behövs. Som jag ser det skulle de 5 000–10 000 nya socialpedagogerna som jag efterlyser på skolorna kunna ingå i den första linjens socialtjänst.

”Kurserna ger ångestpåslag”

Om man tittar på läget här och nu, vad är din åsikt om kurserna i pågående dödligt våld som genomförs på så många skolor?

– Jag vill inte skrämmas, men det enda som stöds i forskning är att kurserna i PDV ger ångestpåslag, särskilt om man använder fejkblod för att det ska vara så verklighetstroget som möjligt. Nu skulle det å andra sidan säkert skapa mer ångest om man slutade med kurserna. Jag säger inte att det man lär sig skulle vara dåligt eller oanvändbart…

Men?

– Myndigheten för samhällsskydd och beredskap trummar i sin nya nationella plan in mantrat ”fly, sök skydd, larma” för lärare och elever, men hur ska man kunna begära och tro att lärare ska kunna ta tag i sådana här extrema situationer när inte ens de som jobbar med det kan förbereda sig på verkligheten?

Polisens agerande ett gott exempel

Har du något exempel?

– Jag kan som ett gott exempel nämna polisen som grep 15-åringen utanför Källebergsskolan i Eslöv. Han avlossade skarpa varningsskott instinktivt vid sidan om eleven, men berättade efteråt att det var något han inte kunnat föreställa sig hur det skulle vara när han övat skytte på pappfigurer.

Och ett dåligt exempel?

– Massakern i Uvalde (skolskjutning i Texas där 19 barn och två vuxna dödades i maj, reds anm). Filmer från skolans övervakningskamera visar hur antalet väntande poliser i skottsäkra västar i korridoren bara ökar under mer än en timme, samtidigt som gärningsmannen skjuter inne i skolan. Om inte hundratals poliser med pistoler och gevär vågar gå in, är det minst sagt förståeligt om lärare inte ska behöva ansvara för en sådan situation, säger Sofia Wikman.

 

Partiledarna om skolvåldet:

 

Magdalena Andersson (S).

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna:

”Det är uppenbart att vi inte är tillräckligt bra på att fånga upp barn och ungdomar när de är på väg åt fel håll – både när man är på väg in i kriminalitet, lider av psykisk ohälsa eller är är på väg att radikaliseras.”

 

Annie Lööf (C).

Annie Lööf, Centerpartiet:

”Sekretessbestämmelser måste luckras upp och relevanta myndigheter och aktörer inom skolan måste kunna ha ett ökat informationsutbyte som ger trygghet. Vi vill bland annat skärpa straffen för dem som ger sig på lärare.”

 

Märta Stenevi (MP).

Märta Stenevi, Miljöpartiet:

”När vi ser att det finns risk för att allvarliga saker kan ske och att människor kan skadas och till och med dö, måste vi få bättre möjligheter för våra myndigheter att samverka kring det barnet så att grova brott förhindras.”

 

Ulf Kristersson (M).

Ulf Kristersson, Moderaterna:

”Det är mer regel än undantag att skolor rapporterar in händelser och får noll återkoppling. Det krävs en enorm samverkan här. Vi vill se en rejäl reformering av sekretesslagstiftningen här.”

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm