Annons

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Publicerad 5 juni 2019

Fakta

Ruhi Tyson

  • Ruhi Tyson är lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet och vid Waldorf-lärarhögskolan, samt bokbindningslärare på Kristofferskolan. 
  • Aktuell med boken ”Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning” som vänder sig till blivande och verksamma lärare.

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 
– Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan, säger forskaren Ruhi Tyson.

I den nya boken ”Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning” exemplifierar forskaren Ruhi Tyson hur man i praktiken gestaltar undervisning så att den blir bildningsorienterad, att undervisningen bidrar till elevernas känsla av meningsfullhet.

– Jag har alltid haft ett stort intresse för bildningsfrågor, inte minst från min egen yrkesutbildning som bokbindare. Successivt har intresset landat i ett forskningsarbete fokuserat på bildning och praktisk klokhet från ett didaktiskt perspektiv, säger Ruhi Tyson.

– Målet med boken har varit att den ska vara så praktiskt användbar som möjligt med många exempel som förhoppningsvis både berikar lärares pedagogiska fantasi och fördjupar deras förståelse för frågorna.

Upplever man för lite meningsfullhet i skolan så blir man successivt sjuk av det.

Ett av de grundläggande problemen i skolan i dag är, enligt Ruhi Tyson, att många elever upplever mötet med skolan som meningslöst. Han menar att det finns många olika sidor som belyser varför det är viktigt att få elever att känna meningsfullhet. Framför allt finns det en hälsosida. 

– Upplever man för lite meningsfullhet i skolan så blir man successivt sjuk av det, det vill säga att stressen ökar så pass mycket att det i längden inte längre är hållbart – något som den medicinske sociologen Aron Antonovsky visat i sin forskning kring det han kallar ”känsla av sammanhang”. Där är just känslan av meningsfullhet central. Sedan finns det också en pedagogisk sida av saken: att det är lättare att bedriva undervisning om eleverna tycker att den är meningsfull, säger Ruhi Tyson. 

– Många elever har svårt att se en mening i de klassiskt svåra ämnesområdena, som matte och NO. Känner eleverna lite meningsfullhet kan det leda till att du som lärare får lägga stor tid på att få eleverna att göra det de ska göra. 

Praktisk bildning kan verkligen bidra mycket till undervisningen.

En av de viktigaste nycklarna som bidrar till att höja elevernas känsla av meningsfullhet är att arbeta med praktisk bildning, menar Ruhi Tyson.

Praktiska bildningsprocesser uppstår framför allt inom områden som slöjd och konsthantverk, men även i mycket av det som görs på yrkesprogrammen. 

– Om vi förstod hur mycket slöjden verkligen betydde för att skapa meningsfullhet tror jag vi skulle vinnlägga oss mycket mer om att bygga in element av hantverk i den vanliga undervisningen. Praktisk bildning kan verkligen bidra mycket till undervisningen.

Han menar att Sverige skulle kunna gå mot en sådan skola om man i större utsträckning erbjuder lärare kurser där de kan fortbilda sig i enklare hantverksformer – som exempelvis ljusstöpning, origami och mosaik – som man kan bedriva själv med elever utan att behöva ha en lång utbildning. 

– Många elever som man varit ganska säkra på skulle trilla ur skolan har kunnat vara kvar, och successivt arbeta sig tillbaka in i den, genom praktisk bildning i undervisningen. Jag har sett flera exempel på elever som har haft stora problem med att känna meningsfullhet i livet som har vänt genom att arbeta hantverkspraktiskt, säger Ruhi Tyson. 

* * *

STEG FÖR STEG – SÅ KAN LÄRARE BIDRA TILL ATT HÖJA ELEVERS KÄNSLA AV MENINGSFULLHET:

Lyssna och diskutera med elever

  • Börja med att prata med hela klassen om deras upplevelser av hur meningsfull och berikande undervisningen varit den senaste tiden. Be dem ge konkreta exempel. 
  • Görs detta konsekvent och systematiskt så får man successivt en bild av vilka inslag i undervisningen som är mest rika på bildningserbjudanden samt möjlighet att mer aktivt tackla sådant som sällan upplevs så bildningsorienterat. 
  • Till sist så påbörjar man också arbetet med att uppmärksamma eleverna på att de befinner sig i en bildningsprocess de själva ansvarar för. Det är kontraproduktivt i det långa loppet om eleverna känner sig tvingade till att lära sig saker i skolan.

Arbeta kollegialt

  • Ibland kanske svaret finns hos en kollega. Kolla om en lärarkollega har ett lektionsupplägg som hen tycker har lett till att eleverna visat särskilt stor entusiasm för. 
  • Ta er tid att lära av varandra för att höja varandras lektioner. Man ska passa sig för att kvantiteten blir styrande, utan det handlar om att dela med sig av de riktiga pärlorna i sitt eget ämnesdidaktiska utvecklingsarbete. 
  • Tala gärna om utförligt för varandra vad det är som gör att man själv tycker att det här var så bra och varför man tycker att de bidrog till elevernas upplevelse av meningsfullhet.

Det metodiska/didaktiska upplägget

Några av de mest grundläggande principerna för en bildningsorienterad undervisning är:

  •  Förståelseorienterad: Den leder till att man ser sammanhang och mönster, får många ”aha-upplevelser”.
  •  Erfarenhetsorienterad: Den ger elever många direkta erfarenheter av världen.
  •  Pluralistisk: Den fokuserar inte ensidigt på en undervisningsform eller en sorts innehåll utan inne-håller undervisning som är strukturerad för att tilltala så många av våra sinnen som möjligt på ett så växel-rikt sätt som möjligt. 

Den här sortens upplägg bidrar mycket till att öka möjligheterna för elever att uppleva undervisning som meningsfull, det vill säga bildningsrik. Dessa principer utgör kärnan i lärarens didaktiska hantverkskunnande och är svårt att sammanfatta i korthet, annars vore förstås undervisning mycket lättare än det i själva verket är.

Lärarens karaktär

  • Den spelar en jättestor roll i form av taktfullhet, värme, omsorgsfullhet och liknande. Lärare som framstår som virriga och osäkra har mycket svårare att nå fram till elever än andra. 
  • Det är å andra sidan så klart svårt att göra någonting åt över en natt. Men vill man som lärare förändra sin karaktär så handlar det om att man över en längre tid aktivt övar sig på ett område och ger särskild akt på hur man bemöter människor och sin taktfullhet. 
  • I den mån man har bra kollegor kan man be om feedback på hur man skulle kunna bete sig bättre, för att få en bättre självbild.

Praktisk bildning

  • Elever som blivit riktigt skoltrötta tenderar till slut att så gott som automatiskt rata alla bildningserbjudanden de får. I det skedet leder sällan samtal nån vart utan här krävs det oftast mer aktiva interventioner. Diskussionerna brukar, framförallt i högstadiet, landa i verbala ordkrig där man försöker övertyga varandra i vem som har mest rätt. 
  • En skola som innehåller mer av den praktiska undervisningen har rimligtvis lättare att undvika problem med att elever inte känner meningsfullhet. Ett bra exempel kan vara att använda sig av trä- eller syslöjd eftersom konkreta, entydigt funktionella och samtidigt vackra objekt genom sin åskådlighet stärker självkänslan och bidrar till att eleven känner meningsfullhet och glädje igen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och utbildningsminister Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Annons
Annons
Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Annons
Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons