Annons

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Publicerad 5 juni 2019

Fakta

Ruhi Tyson

  • Ruhi Tyson är lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet och vid Waldorf-lärarhögskolan, samt bokbindningslärare på Kristofferskolan. 
  • Aktuell med boken ”Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning” som vänder sig till blivande och verksamma lärare.

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 
– Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan, säger forskaren Ruhi Tyson.

I den nya boken ”Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning” exemplifierar forskaren Ruhi Tyson hur man i praktiken gestaltar undervisning så att den blir bildningsorienterad, att undervisningen bidrar till elevernas känsla av meningsfullhet.

– Jag har alltid haft ett stort intresse för bildningsfrågor, inte minst från min egen yrkesutbildning som bokbindare. Successivt har intresset landat i ett forskningsarbete fokuserat på bildning och praktisk klokhet från ett didaktiskt perspektiv, säger Ruhi Tyson.

– Målet med boken har varit att den ska vara så praktiskt användbar som möjligt med många exempel som förhoppningsvis både berikar lärares pedagogiska fantasi och fördjupar deras förståelse för frågorna.

Upplever man för lite meningsfullhet i skolan så blir man successivt sjuk av det.

Ett av de grundläggande problemen i skolan i dag är, enligt Ruhi Tyson, att många elever upplever mötet med skolan som meningslöst. Han menar att det finns många olika sidor som belyser varför det är viktigt att få elever att känna meningsfullhet. Framför allt finns det en hälsosida. 

– Upplever man för lite meningsfullhet i skolan så blir man successivt sjuk av det, det vill säga att stressen ökar så pass mycket att det i längden inte längre är hållbart – något som den medicinske sociologen Aron Antonovsky visat i sin forskning kring det han kallar ”känsla av sammanhang”. Där är just känslan av meningsfullhet central. Sedan finns det också en pedagogisk sida av saken: att det är lättare att bedriva undervisning om eleverna tycker att den är meningsfull, säger Ruhi Tyson. 

– Många elever har svårt att se en mening i de klassiskt svåra ämnesområdena, som matte och NO. Känner eleverna lite meningsfullhet kan det leda till att du som lärare får lägga stor tid på att få eleverna att göra det de ska göra. 

Praktisk bildning kan verkligen bidra mycket till undervisningen.

En av de viktigaste nycklarna som bidrar till att höja elevernas känsla av meningsfullhet är att arbeta med praktisk bildning, menar Ruhi Tyson.

Praktiska bildningsprocesser uppstår framför allt inom områden som slöjd och konsthantverk, men även i mycket av det som görs på yrkesprogrammen. 

– Om vi förstod hur mycket slöjden verkligen betydde för att skapa meningsfullhet tror jag vi skulle vinnlägga oss mycket mer om att bygga in element av hantverk i den vanliga undervisningen. Praktisk bildning kan verkligen bidra mycket till undervisningen.

Han menar att Sverige skulle kunna gå mot en sådan skola om man i större utsträckning erbjuder lärare kurser där de kan fortbilda sig i enklare hantverksformer – som exempelvis ljusstöpning, origami och mosaik – som man kan bedriva själv med elever utan att behöva ha en lång utbildning. 

– Många elever som man varit ganska säkra på skulle trilla ur skolan har kunnat vara kvar, och successivt arbeta sig tillbaka in i den, genom praktisk bildning i undervisningen. Jag har sett flera exempel på elever som har haft stora problem med att känna meningsfullhet i livet som har vänt genom att arbeta hantverkspraktiskt, säger Ruhi Tyson. 

* * *

STEG FÖR STEG – SÅ KAN LÄRARE BIDRA TILL ATT HÖJA ELEVERS KÄNSLA AV MENINGSFULLHET:

Lyssna och diskutera med elever

  • Börja med att prata med hela klassen om deras upplevelser av hur meningsfull och berikande undervisningen varit den senaste tiden. Be dem ge konkreta exempel. 
  • Görs detta konsekvent och systematiskt så får man successivt en bild av vilka inslag i undervisningen som är mest rika på bildningserbjudanden samt möjlighet att mer aktivt tackla sådant som sällan upplevs så bildningsorienterat. 
  • Till sist så påbörjar man också arbetet med att uppmärksamma eleverna på att de befinner sig i en bildningsprocess de själva ansvarar för. Det är kontraproduktivt i det långa loppet om eleverna känner sig tvingade till att lära sig saker i skolan.

Arbeta kollegialt

  • Ibland kanske svaret finns hos en kollega. Kolla om en lärarkollega har ett lektionsupplägg som hen tycker har lett till att eleverna visat särskilt stor entusiasm för. 
  • Ta er tid att lära av varandra för att höja varandras lektioner. Man ska passa sig för att kvantiteten blir styrande, utan det handlar om att dela med sig av de riktiga pärlorna i sitt eget ämnesdidaktiska utvecklingsarbete. 
  • Tala gärna om utförligt för varandra vad det är som gör att man själv tycker att det här var så bra och varför man tycker att de bidrog till elevernas upplevelse av meningsfullhet.

Det metodiska/didaktiska upplägget

Några av de mest grundläggande principerna för en bildningsorienterad undervisning är:

  •  Förståelseorienterad: Den leder till att man ser sammanhang och mönster, får många ”aha-upplevelser”.
  •  Erfarenhetsorienterad: Den ger elever många direkta erfarenheter av världen.
  •  Pluralistisk: Den fokuserar inte ensidigt på en undervisningsform eller en sorts innehåll utan inne-håller undervisning som är strukturerad för att tilltala så många av våra sinnen som möjligt på ett så växel-rikt sätt som möjligt. 

Den här sortens upplägg bidrar mycket till att öka möjligheterna för elever att uppleva undervisning som meningsfull, det vill säga bildningsrik. Dessa principer utgör kärnan i lärarens didaktiska hantverkskunnande och är svårt att sammanfatta i korthet, annars vore förstås undervisning mycket lättare än det i själva verket är.

Lärarens karaktär

  • Den spelar en jättestor roll i form av taktfullhet, värme, omsorgsfullhet och liknande. Lärare som framstår som virriga och osäkra har mycket svårare att nå fram till elever än andra. 
  • Det är å andra sidan så klart svårt att göra någonting åt över en natt. Men vill man som lärare förändra sin karaktär så handlar det om att man över en längre tid aktivt övar sig på ett område och ger särskild akt på hur man bemöter människor och sin taktfullhet. 
  • I den mån man har bra kollegor kan man be om feedback på hur man skulle kunna bete sig bättre, för att få en bättre självbild.

Praktisk bildning

  • Elever som blivit riktigt skoltrötta tenderar till slut att så gott som automatiskt rata alla bildningserbjudanden de får. I det skedet leder sällan samtal nån vart utan här krävs det oftast mer aktiva interventioner. Diskussionerna brukar, framförallt i högstadiet, landa i verbala ordkrig där man försöker övertyga varandra i vem som har mest rätt. 
  • En skola som innehåller mer av den praktiska undervisningen har rimligtvis lättare att undvika problem med att elever inte känner meningsfullhet. Ett bra exempel kan vara att använda sig av trä- eller syslöjd eftersom konkreta, entydigt funktionella och samtidigt vackra objekt genom sin åskådlighet stärker självkänslan och bidrar till att eleven känner meningsfullhet och glädje igen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons