ruhi_tyson
Undervisning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 
– Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan, säger forskaren Ruhi Tyson.

Ruhi Tyson
  • Ruhi Tyson är lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet och vid Waldorf-lärarhögskolan, samt bokbindningslärare på Kristofferskolan. 
  • Aktuell med boken ”Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning” som vänder sig till blivande och verksamma lärare.

I den nya boken ”Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning” exemplifierar forskaren Ruhi Tyson hur man i praktiken gestaltar undervisning så att den blir bildningsorienterad, att undervisningen bidrar till elevernas känsla av meningsfullhet.

– Jag har alltid haft ett stort intresse för bildningsfrågor, inte minst från min egen yrkesutbildning som bokbindare. Successivt har intresset landat i ett forskningsarbete fokuserat på bildning och praktisk klokhet från ett didaktiskt perspektiv, säger Ruhi Tyson.

– Målet med boken har varit att den ska vara så praktiskt användbar som möjligt med många exempel som förhoppningsvis både berikar lärares pedagogiska fantasi och fördjupar deras förståelse för frågorna.

Upplever man för lite meningsfullhet i skolan så blir man successivt sjuk av det.

Ett av de grundläggande problemen i skolan i dag är, enligt Ruhi Tyson, att många elever upplever mötet med skolan som meningslöst. Han menar att det finns många olika sidor som belyser varför det är viktigt att få elever att känna meningsfullhet. Framför allt finns det en hälsosida. 

– Upplever man för lite meningsfullhet i skolan så blir man successivt sjuk av det, det vill säga att stressen ökar så pass mycket att det i längden inte längre är hållbart – något som den medicinske sociologen Aron Antonovsky visat i sin forskning kring det han kallar ”känsla av sammanhang”. Där är just känslan av meningsfullhet central. Sedan finns det också en pedagogisk sida av saken: att det är lättare att bedriva undervisning om eleverna tycker att den är meningsfull, säger Ruhi Tyson. 

– Många elever har svårt att se en mening i de klassiskt svåra ämnesområdena, som matte och NO. Känner eleverna lite meningsfullhet kan det leda till att du som lärare får lägga stor tid på att få eleverna att göra det de ska göra. 

Praktisk bildning kan verkligen bidra mycket till undervisningen.

En av de viktigaste nycklarna som bidrar till att höja elevernas känsla av meningsfullhet är att arbeta med praktisk bildning, menar Ruhi Tyson.

Praktiska bildningsprocesser uppstår framför allt inom områden som slöjd och konsthantverk, men även i mycket av det som görs på yrkesprogrammen. 

– Om vi förstod hur mycket slöjden verkligen betydde för att skapa meningsfullhet tror jag vi skulle vinnlägga oss mycket mer om att bygga in element av hantverk i den vanliga undervisningen. Praktisk bildning kan verkligen bidra mycket till undervisningen.

Han menar att Sverige skulle kunna gå mot en sådan skola om man i större utsträckning erbjuder lärare kurser där de kan fortbilda sig i enklare hantverksformer – som exempelvis ljusstöpning, origami och mosaik – som man kan bedriva själv med elever utan att behöva ha en lång utbildning. 

– Många elever som man varit ganska säkra på skulle trilla ur skolan har kunnat vara kvar, och successivt arbeta sig tillbaka in i den, genom praktisk bildning i undervisningen. Jag har sett flera exempel på elever som har haft stora problem med att känna meningsfullhet i livet som har vänt genom att arbeta hantverkspraktiskt, säger Ruhi Tyson. 

* * *

STEG FÖR STEG – SÅ KAN LÄRARE BIDRA TILL ATT HÖJA ELEVERS KÄNSLA AV MENINGSFULLHET:

Lyssna och diskutera med elever

  • Börja med att prata med hela klassen om deras upplevelser av hur meningsfull och berikande undervisningen varit den senaste tiden. Be dem ge konkreta exempel. 
  • Görs detta konsekvent och systematiskt så får man successivt en bild av vilka inslag i undervisningen som är mest rika på bildningserbjudanden samt möjlighet att mer aktivt tackla sådant som sällan upplevs så bildningsorienterat. 
  • Till sist så påbörjar man också arbetet med att uppmärksamma eleverna på att de befinner sig i en bildningsprocess de själva ansvarar för. Det är kontraproduktivt i det långa loppet om eleverna känner sig tvingade till att lära sig saker i skolan.

Arbeta kollegialt

  • Ibland kanske svaret finns hos en kollega. Kolla om en lärarkollega har ett lektionsupplägg som hen tycker har lett till att eleverna visat särskilt stor entusiasm för. 
  • Ta er tid att lära av varandra för att höja varandras lektioner. Man ska passa sig för att kvantiteten blir styrande, utan det handlar om att dela med sig av de riktiga pärlorna i sitt eget ämnesdidaktiska utvecklingsarbete. 
  • Tala gärna om utförligt för varandra vad det är som gör att man själv tycker att det här var så bra och varför man tycker att de bidrog till elevernas upplevelse av meningsfullhet.

Det metodiska/didaktiska upplägget

Några av de mest grundläggande principerna för en bildningsorienterad undervisning är:

  •  Förståelseorienterad: Den leder till att man ser sammanhang och mönster, får många ”aha-upplevelser”.
  •  Erfarenhetsorienterad: Den ger elever många direkta erfarenheter av världen.
  •  Pluralistisk: Den fokuserar inte ensidigt på en undervisningsform eller en sorts innehåll utan inne-håller undervisning som är strukturerad för att tilltala så många av våra sinnen som möjligt på ett så växel-rikt sätt som möjligt. 

Den här sortens upplägg bidrar mycket till att öka möjligheterna för elever att uppleva undervisning som meningsfull, det vill säga bildningsrik. Dessa principer utgör kärnan i lärarens didaktiska hantverkskunnande och är svårt att sammanfatta i korthet, annars vore förstås undervisning mycket lättare än det i själva verket är.

Lärarens karaktär

  • Den spelar en jättestor roll i form av taktfullhet, värme, omsorgsfullhet och liknande. Lärare som framstår som virriga och osäkra har mycket svårare att nå fram till elever än andra. 
  • Det är å andra sidan så klart svårt att göra någonting åt över en natt. Men vill man som lärare förändra sin karaktär så handlar det om att man över en längre tid aktivt övar sig på ett område och ger särskild akt på hur man bemöter människor och sin taktfullhet. 
  • I den mån man har bra kollegor kan man be om feedback på hur man skulle kunna bete sig bättre, för att få en bättre självbild.

Praktisk bildning

  • Elever som blivit riktigt skoltrötta tenderar till slut att så gott som automatiskt rata alla bildningserbjudanden de får. I det skedet leder sällan samtal nån vart utan här krävs det oftast mer aktiva interventioner. Diskussionerna brukar, framförallt i högstadiet, landa i verbala ordkrig där man försöker övertyga varandra i vem som har mest rätt. 
  • En skola som innehåller mer av den praktiska undervisningen har rimligtvis lättare att undvika problem med att elever inte känner meningsfullhet. Ett bra exempel kan vara att använda sig av trä- eller syslöjd eftersom konkreta, entydigt funktionella och samtidigt vackra objekt genom sin åskådlighet stärker självkänslan och bidrar till att eleven känner meningsfullhet och glädje igen.
Kommentera