Annons
Åse Hansson, Jan-Eric Gustafsson och Marianne Dovemark.

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Publicerad 22 februari 2018

Relaterat

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation. 
– Bra och effektiv undervisning förekommer oftare på skolor med en hög andel elever från resursstarka hem. Det är samma skolor som har en hög andel behöriga lärare.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson inledde det nya året med att i en debattartikel slå fast tre ödesfrågor för skolan. En av dem var skolsegregationen. 

Han konstaterar att skolsegregationen ökat och att den leder till att vissa skolor har mycket svåra förutsättningar att klara sitt uppdrag.  

Skolsverige har haft flera anledningar att fira på senare tid. Det senaste styrkebeskedet kom i december med Pirls, som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning, och där de svenska eleverna lyckades bra. Även den senaste Pisa-mätningen väckte hopp, den nedåtgående trenden tycktes vara bruten. 

Men. Ständigt samma smolk i glädjebägaren. Det går inte lika bra för alla elevgrupper. 

Framförallt slår elevernas sociala bakgrund igenom. Så var fallet i Pirls där ”elever med högre grad av hemresurser” presterade betydligt bättre än ”elever med lägre grad av hemresurser”.  Och i Pisa, där likvärdigheten i ett lands skolsystem mäts utifrån inte mindre än sju olika likvärdighetsindikatorer, hade Sverige för-sämrats i fem av dessa jämfört med mätningen tre år tidigare.  

Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, konstaterar att likvärdighetsbegreppet är ganska svårfångat och att man använder en lång rad olika indikatorer, både för att jämföra länder och hur det ändrar sig över tid.

– En av de mest använda och mest uppskattade parametrarna för att fånga likvärdigheten är hur mycket elevernas sociala bakgrund – föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi och yrkesstatus – slår igenom. Det är en av de viktigaste indikatorerna på ett utbildningssystems grad av likvärdighet, säger han. 

Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här.

Internationellt finns det väldigt stora skillnader mellan hur mycket elevernas hemförhållanden påverkar deras resultat men de nordiska länderna ligger ganska bra till. 

– Det som är mindre bra är att Sverige är ett av få länder som har en negativ utveckling. Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här. 

Jan-Eric Gustafssons egen forskning visar på det. Han har använt data från avgångselever i grundskolan för att undersöka perioden 1988 till 2014 och resultatet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har fått ökad betydelse för elevernas resultat. 

Den svåra frågan, säger Jan-Eric Gustafsson, är att sen ta reda på varför det blivit så. Han förklarar att den stora förändringen sker på skolnivå. Tittar man däremot inom skolan, på elevnivå, så händer egentligen ingenting. 

– Då ligger det nära tillhands att misstänka att det handlar om skolsegregationen som vi vet ökat. Det är för övrigt den andra stora indikatorn på likvärdighet – hur stora skolskillnader man har vad gäller elevsammansättning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund och utbildningsresultat – och där har vi haft påtagliga ökningar i Sverige. Det är rimligt att tro att det är de förändringarna som ligger bakom att familjebakgrunden slår igenom mer.

Man undrar förstås varför det blir så här.

En aspekt av skolsegregationen, och som spär på den ytterligare, är den pedagogiska segregation som Åse Hansson påvisat i sin forskning. Även hon är verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.  

Det som varit i fokus i hennes forskning är undervisning och lärarkompetens, alltså själva förutsättningarna för det pedagogiska arbetet i klassrummet. Det som väckte Åse Hanssons intresse var att hon såg att skolors matematikundervisning såg olika ut beroende på elevsammansättningen. 

– Om vi talar i grova termer så var mindre framgångsrik matematikundervisning – få genomgångar, lite samtal kring uppgifter, få lärarledda lektioner och mycket eget arbete i egen takt – vanligare på skolor med en hög andel elever med utländsk härkomst och där föräldrarna hade låg utbildningsnivå, säger Åse Hansson.

Och vice versa. Den mer framgångsrika undervisningen såg hon i klasser med resursstarka föräldrar. 

– Det är en form av pedagogisk segregation. Och man undrar förstås varför det blir så här. Det finns flera orsaker och beror inte bara på lärarkompetens, men eftersom vi vet att den är så oerhört viktig, så blir det en hypotes: Kan det vara så att lärarkompetensen är lägre där eleverna har sämre förutsättningar? Vi gjorde studier på det, i samtliga ämnen, och fann att jo, så var det ju. 

Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat.

Lärarkompetens mättes både i form av behörighet, det vill säga pedagogisk högskoleutbildning, och om den undervisande läraren hade relevant ämneskompetens och hur den utnyttjades av rektor vid befattningstillsättningar. 

– Både den formella behörigheten och hur väl man utnyttjar kompetensen är sämre på skolor med mer utmanande elevsammansättning och gapet mellan olika skolor har ökat, så, ja likvärdigheten har minskat, det ser vi. Det har blivit större och större skillnader i försörjning av god lärarkompetens. Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat, säger Åse Hansson.

Varför blir det så här? 

– Det är inget vi har studerat men andra har försökt utröna det. Vad man är överens om är att den nya lönesättningen bidragit till att lärare byter skola och, nu spekulerar jag, byter man arbetsplats så är det väl troligt att man byter till ett mer stabilt område och inte bara tittar på lön. Så min gissning är att det skett en förflyttning av mer meriterade lärare över till lugnare arbetsmiljöer. Sen påverkar det också att vi har en låg försörjning överhuvudtaget av behöriga lärare, säger Åse Hansson.

Jan-Eric Gustafsson satt som ordförande i Skolkommissionen som för snart ett år sedan presenterade sitt slutbetänkande och som innehöll förslag både för att stärka likvärdigheten och mer specifikt minska skolsegregationen.

– Åse Hanssons resultat är en indikation på att vi har en ”antikompensatorisk fördelning av lärarkompens”, säger han.

Det kräver långsiktighet.

Ett av förslagen handlade om en mer likvärdig nationell finansiering av skolan i form av ett socioekonomiskt bidrag till kommuner med stora utmaningar. 

– Vi vet att resurser har mer gynnsamma effekter för de elever som har sämst hemförutsättningar, under förutsättning att man använder pengarna på rätt sätt, exempelvis genom att förbättra kvaliteten på undervisningen genom fortbildning eller rekrytering av mer erfarna lärare, säger Jan-Eric Gustafsson.  

Skolsegregationen var något ledamöterna brottades mycket med. Boendesegregationen och närhetsprincipen var två stötestenar. 

 – Något som av naturliga skäl är svårt att göra något åt, framför allt när barnen är små. Det vi föreslår för att minska skolsegregationen är ett tydligare ansvar för huvudmännen att planera sin skolverksamhet så att man i görligaste mån får en blandad social sammansättning. Men det kräver långsiktighet. 

Skolkommissionen föreslog också obligatoriskt/aktivt skolval. 

– Förslag som handlar om kvotering av elever låter sig däremot inte göras i Sverige eftersom vår diskrimineringslagstiftning förhindrar det.

Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Åse Hansson säger att den viktigaste åtgärden för politikerna för att komma tillrätta med skolsegregationen är att bygga ett samhälle utan den bostadssegregation vi har i dag. Selektionen av barn har också ökat med det fria skolvalet och fristående skolor, säger hon. Det är nästa utmaning att lösa. 

– Om jag var politiker skulle jag försöka hejda selektionen av barn så att vi fick skolor som var mer heterogena. Det tycker jag är prio ett. 

– Men om vi inte lyckas med det, om vi av någon anledning accepterar att så här ser det ut, då måste vi börja styra om lärarkrafterna och hitta mekanismer så att vi får riktigt kompetenta lärare som bedriver god undervisning, oavsett vilken klass det handlar om. Sen vad det är som stimulerar detta, det är väl snarast en fråga för lärarfacken. Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Det fria skolvalet är ytterligare en faktor som enligt Skolverket, till viss del, kan förklara den ökande skolsegregationen. Nyligen skrev en grupp forskare från flera skolnära discipliner en debattartikel i Svenska Dagbladet där man riktar kritik mot just det fria valet som man menar bidragit till en ökad segregation av elever.

Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken.

Resursstarka elever söker sig till skolor med andra resursstarka elever och konsekvensen blir en segregerad skola. Förlorarna är bland annat elever i stigmatiserade bostadsområden och elever i glesbygd.

– Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken. Du väljer alltid utifrån din egen horisont och de möjligheter du själv ser framför dig, säger Marianne Dovemark. professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av dem som undertecknat artikeln. 

Och skolorna själva bidrar till uppdelningen av elever. 

– Jag har bland annat studerat skolornas marknads-föringsmaterial och det är väldigt tydligt hur skolor ”ropar an” olika grupper av elever. För att gå på den här skolan så ska du tänka att du ska vidare till högre utbildning, för att gå på en annan ska du vara praktiskt lagd. Man segregerar tydligt i sitt sätt att ta sig an sin uppgift. 

Det handlar inte bara om friskolor utan segregationen slår lika hårt inom kommunala skolor. 

– Vi ser i våra studier tydliga hög- och lågstatusskolor inom både den kommunala och den fristående sektorn , säger Marianne Dovemark. 

I debattartikeln riktar forskargruppen också kritik mot Skolkommissionens lösningar på skolsegregationen, lösningar som de menar är otillräckliga och symtomatiska för en samtid präglad av tro på valfrihet och marknadslösningar. 

Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter.

Framförallt vänder de sig emot idén om ett obligatoriskt skolval eftersom man, skriver de, genom att göra skolvalet obligatoriskt, befäster den princip som medverkat till att skapa segregation mellan olika kategorier av elever.

Vad vill du se i stället för ett fritt skolval? 

– Jag har inget givet svar på det. Vi vill framför allt problematisera valfriheten som blivit så självklart att tar det för givet. Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter, att tävlan och konkurrens skulle skapa en marknad med en mångfald av ”bra” skolor, men vi ser i praktiken att det blivit något annat. En ökad segregering och en tydlig monopolisering inom friskolebranschen.

– En god utbildning måste vara något alla har rätt till i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Målet måste vara att alla skolor kan bedriva undervisning där barn och unga lär sig, trivs och mår bra. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Ledarskap

”Om fokus ligger på allt som inte fungerar försvinner ledarskapet”

Debatt

Framtidens skola, respekten för lärarnas profession och allas integritet grundar sig i ledarskapet, menar idrottsläraren Ola Frykman.

Kommentera
Annons
Coronaviruset

”Nu känner jag för första gången att det trots allt kommer ordna sig”

Debatt

”Just nu finns en unik chans att bygga en gemensam grund: Skolan är det sista vi stänger”, skriver debattören.

Kommentera

LR: Nya förbudet bör få konsekvenser för skolan

Coronaviruset

Regeringen förbjuder folksamlingar på fler än 50 personer.
– Det här måste påverka hur huvudmännen organiserar skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Sistaårselever kan få komma tillbaka till gymnasiet

Corona

”Ur ett folkhälsoperspektiv är det en stor vinst om de får möjlighet att slutföra sin skolgång”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till Dagens Nyheter.

Annons

Gymnasielärare välkomnar sistaårseleverna tillbaka

Corona

”Det jag och mina lärarkollegor behöver är en tydlighet och förutsägbarhet”, säger gymnasieläraren Robin Smith.

Betygsforskaren: Så påverkar corona kunskapsinlärningen

Corona

”Om situationen kvarstår till sommaren så kommer det bli tufft att bedöma eleverna lika rättvist”, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Är det rimligt att vår verksamhet ska rulla på som vanligt?

Blogg

”Kan vi förväntas hålla igång alla delar av skolverksamheten samtidigt som de som jobbar där inte kan vara på plats?”, frågar sig Karin Boberg.

Skolchefer till Skolverket: Vi behöver tydlighet och vägledning

Coronaviruset

Skolverket har frågat skolchefer landet runt hur det går med distansundervisning, examinationer, särskilt stöd med mera. Skolvärlden har tagit del av svaren.

Fackliga virusbeslutet: Alla skolor ska göra riskbedömning

Corona

I Lund har arbetsgivare och fack gått samman i kampen mot smittspridning.

”Vi måste lyfta elevhälsan när skolan flyttar hem”

Debatt

”Nu är tiden för att samla skolors elevhälsopersonal och genomföra såväl förebyggande som åtgärdande insatser för elever i behov”, skriver debattörerna.

Kommentera

Lärarexamen i farozonen: ”Många är väldigt oroliga”

VFU

Lärarstudenter riskerar att bli utan praktikplatser, vilket i förlängningen kan innebära en försenad examen.

Corona-enkät: Så påverkas lärarna i fem kommuner

Coronaviruset

Teknikstrul, oro för elever som behöver stöd och funderingar kring betyg och bedömning. Det är några av de saker som lärarna brottas med just nu.

SPSM: Så når du elever i behov av stöd på distans

Corona

Här är SPSM-rådgivarens råd för att lyckas med distansundervisningen för utsatta elever. 

Lärare – glöm inte bort att ni är hjältar!

Blogg

”Det är er vi ska tacka! Lärarna. Alla lärare! Att ni går till jobbet och faktiskt försöker hjälpa eleverna är stort”, skriver Mikael Bruer.

Sara Bruun: ”Vi fixar detta tillsammans – när alla vill #hjälpasåt”

Blogg

”Jag vill rikta ett stort tack till alla er, oavsett yrkesgrupp, som sliter där ute. Det är tufft som tusan just nu och tuffare tror jag att det kommer att bli, men tillsammans fixar vi detta också. Vi hjälps åt”, skriver läraren Sara Bruun.

Syv i coronakrisen: ”Dåligt rustade”

Syv

David Spak räds över hur landets skolor ska lyckas lösa distansvägledningen i coronakrisen.

Myndigheternas nya portal ska guida skolor i coronakrisen

Coronaviruset

Myndigheter, forskare och företag kraftsamlar i en gemensam satsning på information och hjälpmedel för skolorna.

Hon har skapat ett ”startkit” för distansundervisning i grundskolan

Coronaviruset

– Jag kan inte säga att jag har en perfekt undervisning, men jag har en plan, säger läraren Mia Kempe.

Johans samlingssida kan hjälpa lärare med distansundervisning

Digitalt

Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket, har på sin fritid skapat en resursportal på nätet där lärare kan dela med sig av material till varandra.

Uppdaterad: Frågor och svar om corona för dig som lärare

Fackligt

Vad händer om din skola stänger? Vilka ersättningar kan du få?

Åsa Fahlén: ”Lärare vänder ut och in på sig”

Coronaviruset

– Lärare tar ett stort ansvar och måste ges förutsättningar att fortsätta undervisa, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Marcus Larsson: Sänk kraven på lärarna i corona-krisen

Coronaviruset

Anvariga politiker måste sluta låtsas att undervisningskvaliteten inte blir lidande av coronakrisen, menar läraren och skoldebattören Marcus Larsson.

”Vi är redo – men i en samhällskris behövs tålamod och tillit”

Debatt

”Om vi kan ha tålamod och tillit till varandra, och förståelse för att detta är en extraordinär situation, så kan svensk skola gå stärkt ur den här krisen”, skriver Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.

Kommentera
Nationella prov

Trots lärarnas vädjan – frisläpper inte fler nationella prov

Bedömning

Skolverket försöker däremot göra proven som inte omfattas av sekretess mer lättillgängliga.

Beskedet: Därför ställer Skolverket in alla nationella prov

Nationella prov

”Vi ser en väldigt stor osäkerhet kring hur den här våren kommer att fortlöpa.”

Debatt

”BEO är inte det största problemet med Skolinspektionen”

Debatt

”Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag”, skriver rektor Linnea Lindquist och läraren Fredrik Lundin.

Kommentera
Dokument

Lärare på sociala medier – en helt ny värld: ”Måste få ha lite eget liv också”

Sociala medier

Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen. 

Moderna språk

Han kämpar för att stoppa motvinden för moderna språk

Moderna språk

Kent Fredholm, gymnasielärare i italienska, är bekymrad över de moderna språkens ställning.
– Vi kämpar i motvind, säger han.

5 000 kr i löneskillnad mellan skolor i samma kommun

Lön

Lojala, erfarna och välutbildade lärare i utsatta områden ska premieras lönemässigt. Trots det skiljer det 5 000 kronor mellan två skolor i Malmö.

Forskarlarm: Nya kursplanen hotar drabba utsatta elever

Kursplaner

De nya kursplanerna hotar drabba elever med läs- och skrivsvårigheter hårt i framtiden. Det slår en rad olika professorer fast och riktar skarp kritik mot Skolverket.

Nya siffror: Tre av tio grundskolelärare obehöriga

Behörighet

Andelen behöriga lärare i grundskolan sjunker, visar Skolverkets statistik.

4 förslag – så ska läromedel bli mer likvärdiga

Debatt

Sverige behöver en ny läromedelsstrategi. Det här är Rolf Ekelunds förslag för en likvärdig skola.

Kommentera
Debatt

”SVA-ämnet räddar elever och svensklärare”

Debatt

”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

Kommentera
Blogg

Per Kornhall: Kommunala lärare och skolmänniskor ska vara stolta

Blogg

I en ny analys av svenska Pisa-resultat kommer tre OECD-analytiker fram till följande om Sverige.

”10-årig grundskola kan ha ett högt pris”

Blogg

”Är förskoleklass och nioårig grundskola bättre för barnen? Forskning visar motsatsen”. Åsa Morberg bloggar om regeringens utredning kring tioårig grundskola.

Beslut: Arbetsmiljöverket ger facket rätt efter kränkningarna

Arbetsmiljö 

Kommunledningen måste komma tillrätta med mobbning och kränkningar, slår Arbetsmiljöverket fast.

Hot och våld

10 förslag: Så ska tryggheten öka i skolan

Politik

Liberalerna presenterar tio åtgärder för ökad trygghet i skolan.

Debatt

”Erbjud tvåspårig grundskola i utsatta områden”

Debatt

”För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver debattören Hans Luthman.  

Kommentera
Arbetsmiljö

Färre anmälningar till Skolinspektionen – så ser det ut i din kommun

Nya siffror

Första gången sedan myndigheten skapades som antalet minskar.

Debatt

”Backa från kravet om betyg från årskus 4”

Debatt

Försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 byggs ut från och med höstterminen 2020. ”Än finns tid att ändra sig. Det är inte försent för Liberalerna att lyssna på skolvärlden och forskningen”, skriver Linus Sköld (S).

Kommentera
Pysparagrafen

Experterna: Så pyser du rätt vid betygssättning

Pysparagrafen

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? 

Intervju

Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Slöjförbudet: Skurup JK-anmäls för hantering av rektor

Skolstyrning

Samtliga rektorer i Skurup säger nej till att genomföra kommunstyrelsens slöjförbud, och juridiska bedömare ger dem rätt.

Skolmiljoner gick till hyra för tomma lokaler

Fackligt

Stockholm stad har betalat flera miljoner kronor för en lokal som står tom sedan 2015. 

Blogg

Mikael Bruér: ”Allting går att sälja med mördande reklam”

Blogg

Mikael Bruér bloggar om lärare på sociala medier.

Arbetsmiljö

Efter Hörbykaoset – 21 fackförbund protesterar mot kommunledningen

Arbetsmiljö

Efter den kraftiga kritiken mot kommunledningen i Hörby backas nu de lokala facken upp av 21 fackförbund.

Läromedel

Nya siffror: Sverige satsar minst pengar i Norden på läromedel

Läromedel

Sverige lägger i snitt 650 kronor på läromedel per elev – vilket är minst i hela Norden.

Hot och våld

Lärare vill ha resurser – inte fler lagar om trygghet och studiero

Blogg

Har lärarna verkligen efterfrågat ytterligare riktlinjer? frågar sig Åsa Morberg.

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Forskaren om trygghetsutspelet: ”Våldet har inte eskalerat”

Trygghet

Regeringen har tillsatt en utredning om trygghet och studiero i skolan. Men pedagogikprofessor Johannes Lunneblad tror inte att större befogenheter är vad lärarna eftersöker.

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Arbetsmiljö

Efter arbetsmiljölarmet – hårt kritiserad skola ska rivas

Arbetsmiljö

Nu evakueras skolan och politikerna vill att byggnaden rivs.

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen

Regeringsbeslut

Nu kommer fler elever kunna få utbildning på distans.

”Listan på reformer som vill väl men som försämrat skolan kan göras lång”

Debatt

Gymnasieläraren Peter Dahlgren är kritisk till regeringens beslut kring fjärr- och distansundervisning.

Kommentera

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

En möjlighet för fler elever att få behöriga lärare, menar myndigheten.

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig?

skolsegregation

Lärarfacken: Förbjud kötid för att få in elever på friskolor

Friskolor

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons