Annons
Åse Hansson, Jan-Eric Gustafsson och Marianne Dovemark.

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Publicerad 22 februari 2018

Relaterat

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation. 
– Bra och effektiv undervisning förekommer oftare på skolor med en hög andel elever från resursstarka hem. Det är samma skolor som har en hög andel behöriga lärare.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson inledde det nya året med att i en debattartikel slå fast tre ödesfrågor för skolan. En av dem var skolsegregationen. 

Han konstaterar att skolsegregationen ökat och att den leder till att vissa skolor har mycket svåra förutsättningar att klara sitt uppdrag.  

Skolsverige har haft flera anledningar att fira på senare tid. Det senaste styrkebeskedet kom i december med Pirls, som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning, och där de svenska eleverna lyckades bra. Även den senaste Pisa-mätningen väckte hopp, den nedåtgående trenden tycktes vara bruten. 

Men. Ständigt samma smolk i glädjebägaren. Det går inte lika bra för alla elevgrupper. 

Framförallt slår elevernas sociala bakgrund igenom. Så var fallet i Pirls där ”elever med högre grad av hemresurser” presterade betydligt bättre än ”elever med lägre grad av hemresurser”.  Och i Pisa, där likvärdigheten i ett lands skolsystem mäts utifrån inte mindre än sju olika likvärdighetsindikatorer, hade Sverige för-sämrats i fem av dessa jämfört med mätningen tre år tidigare.  

Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, konstaterar att likvärdighetsbegreppet är ganska svårfångat och att man använder en lång rad olika indikatorer, både för att jämföra länder och hur det ändrar sig över tid.

– En av de mest använda och mest uppskattade parametrarna för att fånga likvärdigheten är hur mycket elevernas sociala bakgrund – föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi och yrkesstatus – slår igenom. Det är en av de viktigaste indikatorerna på ett utbildningssystems grad av likvärdighet, säger han. 

Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här.

Internationellt finns det väldigt stora skillnader mellan hur mycket elevernas hemförhållanden påverkar deras resultat men de nordiska länderna ligger ganska bra till. 

– Det som är mindre bra är att Sverige är ett av få länder som har en negativ utveckling. Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här. 

Jan-Eric Gustafssons egen forskning visar på det. Han har använt data från avgångselever i grundskolan för att undersöka perioden 1988 till 2014 och resultatet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har fått ökad betydelse för elevernas resultat. 

Den svåra frågan, säger Jan-Eric Gustafsson, är att sen ta reda på varför det blivit så. Han förklarar att den stora förändringen sker på skolnivå. Tittar man däremot inom skolan, på elevnivå, så händer egentligen ingenting. 

– Då ligger det nära tillhands att misstänka att det handlar om skolsegregationen som vi vet ökat. Det är för övrigt den andra stora indikatorn på likvärdighet – hur stora skolskillnader man har vad gäller elevsammansättning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund och utbildningsresultat – och där har vi haft påtagliga ökningar i Sverige. Det är rimligt att tro att det är de förändringarna som ligger bakom att familjebakgrunden slår igenom mer.

Man undrar förstås varför det blir så här.

En aspekt av skolsegregationen, och som spär på den ytterligare, är den pedagogiska segregation som Åse Hansson påvisat i sin forskning. Även hon är verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.  

Det som varit i fokus i hennes forskning är undervisning och lärarkompetens, alltså själva förutsättningarna för det pedagogiska arbetet i klassrummet. Det som väckte Åse Hanssons intresse var att hon såg att skolors matematikundervisning såg olika ut beroende på elevsammansättningen. 

– Om vi talar i grova termer så var mindre framgångsrik matematikundervisning – få genomgångar, lite samtal kring uppgifter, få lärarledda lektioner och mycket eget arbete i egen takt – vanligare på skolor med en hög andel elever med utländsk härkomst och där föräldrarna hade låg utbildningsnivå, säger Åse Hansson.

Och vice versa. Den mer framgångsrika undervisningen såg hon i klasser med resursstarka föräldrar. 

– Det är en form av pedagogisk segregation. Och man undrar förstås varför det blir så här. Det finns flera orsaker och beror inte bara på lärarkompetens, men eftersom vi vet att den är så oerhört viktig, så blir det en hypotes: Kan det vara så att lärarkompetensen är lägre där eleverna har sämre förutsättningar? Vi gjorde studier på det, i samtliga ämnen, och fann att jo, så var det ju. 

Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat.

Lärarkompetens mättes både i form av behörighet, det vill säga pedagogisk högskoleutbildning, och om den undervisande läraren hade relevant ämneskompetens och hur den utnyttjades av rektor vid befattningstillsättningar. 

– Både den formella behörigheten och hur väl man utnyttjar kompetensen är sämre på skolor med mer utmanande elevsammansättning och gapet mellan olika skolor har ökat, så, ja likvärdigheten har minskat, det ser vi. Det har blivit större och större skillnader i försörjning av god lärarkompetens. Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat, säger Åse Hansson.

Varför blir det så här? 

– Det är inget vi har studerat men andra har försökt utröna det. Vad man är överens om är att den nya lönesättningen bidragit till att lärare byter skola och, nu spekulerar jag, byter man arbetsplats så är det väl troligt att man byter till ett mer stabilt område och inte bara tittar på lön. Så min gissning är att det skett en förflyttning av mer meriterade lärare över till lugnare arbetsmiljöer. Sen påverkar det också att vi har en låg försörjning överhuvudtaget av behöriga lärare, säger Åse Hansson.

Jan-Eric Gustafsson satt som ordförande i Skolkommissionen som för snart ett år sedan presenterade sitt slutbetänkande och som innehöll förslag både för att stärka likvärdigheten och mer specifikt minska skolsegregationen.

– Åse Hanssons resultat är en indikation på att vi har en ”antikompensatorisk fördelning av lärarkompens”, säger han.

Det kräver långsiktighet.

Ett av förslagen handlade om en mer likvärdig nationell finansiering av skolan i form av ett socioekonomiskt bidrag till kommuner med stora utmaningar. 

– Vi vet att resurser har mer gynnsamma effekter för de elever som har sämst hemförutsättningar, under förutsättning att man använder pengarna på rätt sätt, exempelvis genom att förbättra kvaliteten på undervisningen genom fortbildning eller rekrytering av mer erfarna lärare, säger Jan-Eric Gustafsson.  

Skolsegregationen var något ledamöterna brottades mycket med. Boendesegregationen och närhetsprincipen var två stötestenar. 

 – Något som av naturliga skäl är svårt att göra något åt, framför allt när barnen är små. Det vi föreslår för att minska skolsegregationen är ett tydligare ansvar för huvudmännen att planera sin skolverksamhet så att man i görligaste mån får en blandad social sammansättning. Men det kräver långsiktighet. 

Skolkommissionen föreslog också obligatoriskt/aktivt skolval. 

– Förslag som handlar om kvotering av elever låter sig däremot inte göras i Sverige eftersom vår diskrimineringslagstiftning förhindrar det.

Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Åse Hansson säger att den viktigaste åtgärden för politikerna för att komma tillrätta med skolsegregationen är att bygga ett samhälle utan den bostadssegregation vi har i dag. Selektionen av barn har också ökat med det fria skolvalet och fristående skolor, säger hon. Det är nästa utmaning att lösa. 

– Om jag var politiker skulle jag försöka hejda selektionen av barn så att vi fick skolor som var mer heterogena. Det tycker jag är prio ett. 

– Men om vi inte lyckas med det, om vi av någon anledning accepterar att så här ser det ut, då måste vi börja styra om lärarkrafterna och hitta mekanismer så att vi får riktigt kompetenta lärare som bedriver god undervisning, oavsett vilken klass det handlar om. Sen vad det är som stimulerar detta, det är väl snarast en fråga för lärarfacken. Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Det fria skolvalet är ytterligare en faktor som enligt Skolverket, till viss del, kan förklara den ökande skolsegregationen. Nyligen skrev en grupp forskare från flera skolnära discipliner en debattartikel i Svenska Dagbladet där man riktar kritik mot just det fria valet som man menar bidragit till en ökad segregation av elever.

Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken.

Resursstarka elever söker sig till skolor med andra resursstarka elever och konsekvensen blir en segregerad skola. Förlorarna är bland annat elever i stigmatiserade bostadsområden och elever i glesbygd.

– Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken. Du väljer alltid utifrån din egen horisont och de möjligheter du själv ser framför dig, säger Marianne Dovemark. professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av dem som undertecknat artikeln. 

Och skolorna själva bidrar till uppdelningen av elever. 

– Jag har bland annat studerat skolornas marknads-föringsmaterial och det är väldigt tydligt hur skolor ”ropar an” olika grupper av elever. För att gå på den här skolan så ska du tänka att du ska vidare till högre utbildning, för att gå på en annan ska du vara praktiskt lagd. Man segregerar tydligt i sitt sätt att ta sig an sin uppgift. 

Det handlar inte bara om friskolor utan segregationen slår lika hårt inom kommunala skolor. 

– Vi ser i våra studier tydliga hög- och lågstatusskolor inom både den kommunala och den fristående sektorn , säger Marianne Dovemark. 

I debattartikeln riktar forskargruppen också kritik mot Skolkommissionens lösningar på skolsegregationen, lösningar som de menar är otillräckliga och symtomatiska för en samtid präglad av tro på valfrihet och marknadslösningar. 

Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter.

Framförallt vänder de sig emot idén om ett obligatoriskt skolval eftersom man, skriver de, genom att göra skolvalet obligatoriskt, befäster den princip som medverkat till att skapa segregation mellan olika kategorier av elever.

Vad vill du se i stället för ett fritt skolval? 

– Jag har inget givet svar på det. Vi vill framför allt problematisera valfriheten som blivit så självklart att tar det för givet. Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter, att tävlan och konkurrens skulle skapa en marknad med en mångfald av ”bra” skolor, men vi ser i praktiken att det blivit något annat. En ökad segregering och en tydlig monopolisering inom friskolebranschen.

– En god utbildning måste vara något alla har rätt till i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Målet måste vara att alla skolor kan bedriva undervisning där barn och unga lär sig, trivs och mår bra. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Annons
Annons

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Annons

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Annons
Annons
Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

Annons

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons