Annons
Åse Hansson, Jan-Eric Gustafsson och Marianne Dovemark.

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Publicerad 22 februari 2018

Relaterat

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation. 
– Bra och effektiv undervisning förekommer oftare på skolor med en hög andel elever från resursstarka hem. Det är samma skolor som har en hög andel behöriga lärare.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson inledde det nya året med att i en debattartikel slå fast tre ödesfrågor för skolan. En av dem var skolsegregationen. 

Han konstaterar att skolsegregationen ökat och att den leder till att vissa skolor har mycket svåra förutsättningar att klara sitt uppdrag.  

Skolsverige har haft flera anledningar att fira på senare tid. Det senaste styrkebeskedet kom i december med Pirls, som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning, och där de svenska eleverna lyckades bra. Även den senaste Pisa-mätningen väckte hopp, den nedåtgående trenden tycktes vara bruten. 

Men. Ständigt samma smolk i glädjebägaren. Det går inte lika bra för alla elevgrupper. 

Framförallt slår elevernas sociala bakgrund igenom. Så var fallet i Pirls där ”elever med högre grad av hemresurser” presterade betydligt bättre än ”elever med lägre grad av hemresurser”.  Och i Pisa, där likvärdigheten i ett lands skolsystem mäts utifrån inte mindre än sju olika likvärdighetsindikatorer, hade Sverige för-sämrats i fem av dessa jämfört med mätningen tre år tidigare.  

Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, konstaterar att likvärdighetsbegreppet är ganska svårfångat och att man använder en lång rad olika indikatorer, både för att jämföra länder och hur det ändrar sig över tid.

– En av de mest använda och mest uppskattade parametrarna för att fånga likvärdigheten är hur mycket elevernas sociala bakgrund – föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi och yrkesstatus – slår igenom. Det är en av de viktigaste indikatorerna på ett utbildningssystems grad av likvärdighet, säger han. 

Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här.

Internationellt finns det väldigt stora skillnader mellan hur mycket elevernas hemförhållanden påverkar deras resultat men de nordiska länderna ligger ganska bra till. 

– Det som är mindre bra är att Sverige är ett av få länder som har en negativ utveckling. Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här. 

Jan-Eric Gustafssons egen forskning visar på det. Han har använt data från avgångselever i grundskolan för att undersöka perioden 1988 till 2014 och resultatet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har fått ökad betydelse för elevernas resultat. 

Den svåra frågan, säger Jan-Eric Gustafsson, är att sen ta reda på varför det blivit så. Han förklarar att den stora förändringen sker på skolnivå. Tittar man däremot inom skolan, på elevnivå, så händer egentligen ingenting. 

– Då ligger det nära tillhands att misstänka att det handlar om skolsegregationen som vi vet ökat. Det är för övrigt den andra stora indikatorn på likvärdighet – hur stora skolskillnader man har vad gäller elevsammansättning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund och utbildningsresultat – och där har vi haft påtagliga ökningar i Sverige. Det är rimligt att tro att det är de förändringarna som ligger bakom att familjebakgrunden slår igenom mer.

Man undrar förstås varför det blir så här.

En aspekt av skolsegregationen, och som spär på den ytterligare, är den pedagogiska segregation som Åse Hansson påvisat i sin forskning. Även hon är verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.  

Det som varit i fokus i hennes forskning är undervisning och lärarkompetens, alltså själva förutsättningarna för det pedagogiska arbetet i klassrummet. Det som väckte Åse Hanssons intresse var att hon såg att skolors matematikundervisning såg olika ut beroende på elevsammansättningen. 

– Om vi talar i grova termer så var mindre framgångsrik matematikundervisning – få genomgångar, lite samtal kring uppgifter, få lärarledda lektioner och mycket eget arbete i egen takt – vanligare på skolor med en hög andel elever med utländsk härkomst och där föräldrarna hade låg utbildningsnivå, säger Åse Hansson.

Och vice versa. Den mer framgångsrika undervisningen såg hon i klasser med resursstarka föräldrar. 

– Det är en form av pedagogisk segregation. Och man undrar förstås varför det blir så här. Det finns flera orsaker och beror inte bara på lärarkompetens, men eftersom vi vet att den är så oerhört viktig, så blir det en hypotes: Kan det vara så att lärarkompetensen är lägre där eleverna har sämre förutsättningar? Vi gjorde studier på det, i samtliga ämnen, och fann att jo, så var det ju. 

Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat.

Lärarkompetens mättes både i form av behörighet, det vill säga pedagogisk högskoleutbildning, och om den undervisande läraren hade relevant ämneskompetens och hur den utnyttjades av rektor vid befattningstillsättningar. 

– Både den formella behörigheten och hur väl man utnyttjar kompetensen är sämre på skolor med mer utmanande elevsammansättning och gapet mellan olika skolor har ökat, så, ja likvärdigheten har minskat, det ser vi. Det har blivit större och större skillnader i försörjning av god lärarkompetens. Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat, säger Åse Hansson.

Varför blir det så här? 

– Det är inget vi har studerat men andra har försökt utröna det. Vad man är överens om är att den nya lönesättningen bidragit till att lärare byter skola och, nu spekulerar jag, byter man arbetsplats så är det väl troligt att man byter till ett mer stabilt område och inte bara tittar på lön. Så min gissning är att det skett en förflyttning av mer meriterade lärare över till lugnare arbetsmiljöer. Sen påverkar det också att vi har en låg försörjning överhuvudtaget av behöriga lärare, säger Åse Hansson.

Jan-Eric Gustafsson satt som ordförande i Skolkommissionen som för snart ett år sedan presenterade sitt slutbetänkande och som innehöll förslag både för att stärka likvärdigheten och mer specifikt minska skolsegregationen.

– Åse Hanssons resultat är en indikation på att vi har en ”antikompensatorisk fördelning av lärarkompens”, säger han.

Det kräver långsiktighet.

Ett av förslagen handlade om en mer likvärdig nationell finansiering av skolan i form av ett socioekonomiskt bidrag till kommuner med stora utmaningar. 

– Vi vet att resurser har mer gynnsamma effekter för de elever som har sämst hemförutsättningar, under förutsättning att man använder pengarna på rätt sätt, exempelvis genom att förbättra kvaliteten på undervisningen genom fortbildning eller rekrytering av mer erfarna lärare, säger Jan-Eric Gustafsson.  

Skolsegregationen var något ledamöterna brottades mycket med. Boendesegregationen och närhetsprincipen var två stötestenar. 

 – Något som av naturliga skäl är svårt att göra något åt, framför allt när barnen är små. Det vi föreslår för att minska skolsegregationen är ett tydligare ansvar för huvudmännen att planera sin skolverksamhet så att man i görligaste mån får en blandad social sammansättning. Men det kräver långsiktighet. 

Skolkommissionen föreslog också obligatoriskt/aktivt skolval. 

– Förslag som handlar om kvotering av elever låter sig däremot inte göras i Sverige eftersom vår diskrimineringslagstiftning förhindrar det.

Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Åse Hansson säger att den viktigaste åtgärden för politikerna för att komma tillrätta med skolsegregationen är att bygga ett samhälle utan den bostadssegregation vi har i dag. Selektionen av barn har också ökat med det fria skolvalet och fristående skolor, säger hon. Det är nästa utmaning att lösa. 

– Om jag var politiker skulle jag försöka hejda selektionen av barn så att vi fick skolor som var mer heterogena. Det tycker jag är prio ett. 

– Men om vi inte lyckas med det, om vi av någon anledning accepterar att så här ser det ut, då måste vi börja styra om lärarkrafterna och hitta mekanismer så att vi får riktigt kompetenta lärare som bedriver god undervisning, oavsett vilken klass det handlar om. Sen vad det är som stimulerar detta, det är väl snarast en fråga för lärarfacken. Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Det fria skolvalet är ytterligare en faktor som enligt Skolverket, till viss del, kan förklara den ökande skolsegregationen. Nyligen skrev en grupp forskare från flera skolnära discipliner en debattartikel i Svenska Dagbladet där man riktar kritik mot just det fria valet som man menar bidragit till en ökad segregation av elever.

Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken.

Resursstarka elever söker sig till skolor med andra resursstarka elever och konsekvensen blir en segregerad skola. Förlorarna är bland annat elever i stigmatiserade bostadsområden och elever i glesbygd.

– Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken. Du väljer alltid utifrån din egen horisont och de möjligheter du själv ser framför dig, säger Marianne Dovemark. professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av dem som undertecknat artikeln. 

Och skolorna själva bidrar till uppdelningen av elever. 

– Jag har bland annat studerat skolornas marknads-föringsmaterial och det är väldigt tydligt hur skolor ”ropar an” olika grupper av elever. För att gå på den här skolan så ska du tänka att du ska vidare till högre utbildning, för att gå på en annan ska du vara praktiskt lagd. Man segregerar tydligt i sitt sätt att ta sig an sin uppgift. 

Det handlar inte bara om friskolor utan segregationen slår lika hårt inom kommunala skolor. 

– Vi ser i våra studier tydliga hög- och lågstatusskolor inom både den kommunala och den fristående sektorn , säger Marianne Dovemark. 

I debattartikeln riktar forskargruppen också kritik mot Skolkommissionens lösningar på skolsegregationen, lösningar som de menar är otillräckliga och symtomatiska för en samtid präglad av tro på valfrihet och marknadslösningar. 

Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter.

Framförallt vänder de sig emot idén om ett obligatoriskt skolval eftersom man, skriver de, genom att göra skolvalet obligatoriskt, befäster den princip som medverkat till att skapa segregation mellan olika kategorier av elever.

Vad vill du se i stället för ett fritt skolval? 

– Jag har inget givet svar på det. Vi vill framför allt problematisera valfriheten som blivit så självklart att tar det för givet. Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter, att tävlan och konkurrens skulle skapa en marknad med en mångfald av ”bra” skolor, men vi ser i praktiken att det blivit något annat. En ökad segregering och en tydlig monopolisering inom friskolebranschen.

– En god utbildning måste vara något alla har rätt till i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Målet måste vara att alla skolor kan bedriva undervisning där barn och unga lär sig, trivs och mår bra. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons