Forskarens fem tips – för lärare med NPF-elever

Forskaren Emma Leifler delar med sig av sina bästa tips för praktisk inkludering.
– Vi behöver teorin men också veta hur man omsätter den, säger hon.

Emma Leifler har en bakgrund som specialpedagog samt lärare i svenska och samhällskunskap, och nämner hur förtjust hon är i det tvärvetenskapliga där pedagogik och psykologi möts, hur lärorikt men också krångligt det är.

– Praktisk inkludering handlar om flera delar, inte bara att eleverna är där fysiskt, utan också att de ska vara inkluderade socialt och didaktiskt, alltså i pedagogiken. Det handlar mycket om hantverket, hur du gör: metoder, strategier och stödstrukturer.

Här är Emma Leiflers fem tips med verktyg för lärare med NPF-elever.

1) Vikten av relationer

”Alla elever behöver en välfungerande relation till sina lärare. Bygg upp och stärk relationer till elever som utmanar dig mer. Fundera över hur du på flera sätt kan förbättra relationer genom exempelvis personliga frågor, ett lyhört lyssnande och daglig dialog.
Din förståelse och empati är en viktig framgångs-faktor här. När du känner dina elever vet du också vad som kan utlösa ett problematiskt beteende, så här kan du ligga steget före.”

2) Arbeta med klassens sociala miljö

”Är alla dina elever inkluderade i den sociala miljön? Får allas röster höras? Undersök klassens sociala hierarki och arbeta mot att alla ska få utrymme och en självklar plats i gruppen. Ge stöd vid sociala situationer genom konkret vägledning där du berättar hur man gör och vad som förväntas. Lyft upp elever i positiva sammanhang för att allas styrkor ska synas.

LÄS MER – intervju med forskaren Emma Leifler om inkludering

Min forskning visar att elever får mer stöd i sociala situationer när de är yngre, men de behöver väl så mycket stöd när de är äldre. Det är inte lättare att vara delaktig eller social när du går i högstadiet eller gymnasiet, särskilt inte om du inte riktigt vet hur man gör. Se till att du som lärare alltid är den som delar in eleverna i grupper och välj par-grupper utifrån det du känner till om eleverna och deras sociala svårigheter.”

3) Anpassade uppgifter och aktiviteter

”Förbered din undervisning genom att i förväg analysera vilka hinder som kan uppstå. Använd flera stödstrukturer, exempelvis modeller som hjälper eleverna steg för steg. Försök att korta ner deadlines och stäm av ofta för elever som har svårt med stora, abstrakta uppgifter. Sätt upp konkret när och hur avstämning ska ske tillsammans med eleven.

Alla uppgifter, instruktioner och information på exempelvis digitala plattformar måste vara jättekonkreta. Annars får du visa, demonstrera och modellera flera gånger för att navigera eleven i skoltillvaron. Säkerställ att eleven verkligen vet hur han/hon ska ta sig framåt och fortsätta med ett arbete.”

4) Kollegial lärareffektivitet och vikten av samverkan

”Ensam är inte stark. Ta hjälp av kollegor. Lägg prestigen åt sidan och prata om det som är svårt och utmanande. Hjälp varandra för att implementera stödet i klassrummet. När du känner dig otillräcklig ska det finnas stöd på skolan. Stärk samverkan mellan alla professioner, inom och utanför skolan. Inkludering löser sig inte av sig själv.

Det är komplext, tidskrävande och svårt, men det går att göra mer än vad man tror. Det kan vara något litet som gör skillnad i elevens värld. Du kan vara den läraren som gör skillnad!”

5) Börja i det lilla

”Även små förändringar har stor betydelse. Börja med någon anpassning eller förbättring i din undervisning. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Din välvilja och att du visar elever att du bryr dig om är ett första steg. När man tycker om och tydligt visar positiva förväntningar gör det mycket för elever, både vad gäller lärande och välbefinnande.

Visa att du tror på eleven och samtidigt vet att det kommer att behövas mycket stöd längs vägen. En lärare som bryr sig om och även visar med ord att man är betydelsefull och klarar av saker kan vara det som gör att elever orkar komma till skolan.”