Forskarkritik mot fria skolvalet

I en debattartikel i Svenska Dagbladet riktar inte mindre än 17 forskare från en rad olika skolnära discipliner kritik mot det fria skolvalet och lyfter vilka konsekvenser det, och systemet med fristående skolor, fått för skolan och eleverna. Det fria skolvalet, menar forskarna, har bidragit till ökad segregation av elever och därmed minskad likvärdighet.

– Problemet är att valet aldrig är fritt i praktiken. Du väljer alltid utifrån din egen horisont och de möjligheter du själv ser framför dig, säger Marianne Dovemark professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av dem som undertecknat artikeln.

– Systemet fungerar för dem som har välinformerade föräldrar, som funderar över varje steg i en skolkarriär. Men väldigt många kan inte göra något val.

Vinnarna, enligt forskarna, är elever från resursstarka hem, boende i tätorter medan förlorarna är elever i stigmatiserade bostads­områden, elever utanför tätbebyggda områden och elever på lågstatusprogram där det inte erbjuds lika många alternativ. 

Marianne Dovemark är kritisk till att vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja.

– Det är nonsens! De som bor i större städer, javisst – men ungdomar i glesbygd har sällan flera alternativ att välja mellan, de har snarare fått minskad valfrihet eftersom många kommunala skolor lagt ner.

Hon tar introduktionsprogrammet som ett annat exempel.

– Nästan 20 procent av en kull elever läser på ett introduktionsprogram som nästan uteslutande finns på kommunala skolor. Så på en massa nivåer blir det en skevhet.

I debattartikeln skriver forskarna att resursstarka elever söker sig till skolor med andra resursstarka elever och konsekvensen blir en segregerad skola. En segregation som skolorna själva förstärker genom att rikta in sig på olika grupper av elever.

– Jag har studerat skolors markandsföringsmaterial och det är väldigt tydligt hur skolor ”ropar an” vissa grupper av elever. För att gå på den här skolan så ska du tänka att du ska fortsatta satsa inom högre utbildning, här ska du vara ”praktiskt lagd”, etcetera. Man segregerar tydligt i sitt sätt att ta sig an sig sin uppgift, säger Marianne Dovemark.

Hon hänvisar också till undersökningar som visat att de kommuner där friskolor väljer att etablera sig är kommuner där befolkningen har högre utbildning än genomsnittet. I kommuner där en högre andel av invånarna har migrationsbakgrund finns det färre friskolor. Marianne Dovemark betonar att det dock inte bara handlar om segregerade friskolor utan att segregationen slår lika hårt inom kommunala skolor.

– Vi ser i våra studier tydliga hög- och lågstatusskolor inom både den kommunala och den fristående sektorn.

Men om den närmaste skola inte håller måttet – är det inte bra om den kan väljas bort?

– Jo, jag kan inte argumentera emot det. Jag förstår om en förälder, vars barn inte trivs, vill byta skola. Men jag tänker att vi måste lyfta blicken och titta på vad som händer på strukturell nivå. Sen måste alla skolor vara så bra så att alla barn får en bra skolgång.

Ett annat argument som ofta lyfts fram är att eleverna på fristående skolor presterar bra resultat och att eleverna trivs.

– Då tänker jag att många skolor har ett positivt urval av elever, så det är inte så konstigt att det blir så. Vad vi ser är att genom det fria valet dräneras skolor på resursstarka elever. För att kunna bygga upp en god inlärningsmiljö behöver vi elever med olika erfarenheter och bakgrunder för att få ut så mycket som möjligt av undervisningen. På systemnivå blir det problematiskt när eleverna delas upp.

I debattartikeln uppmanar du och dina kollegor politikerna att våga ta i frågan om det fria skolvalet och dess konsekvenser. Vad vill ni se i stället?

– Jag har inget givet svar på det, det vi vill göra är att problematisera valet som blivit så självklart att vi inte tänker på det. Men utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter, att tävlan och konkurrens skulle skapa en marknad med en mångfald av ”bra” skolor, men vi ser att i praktiken har det blivit något annat. Få företag köper upp andra och vi får en monopolisering som sker på bekostnad av de grupper som inte ’tar för sig’.

– En god genuin utbildning måste vara något alla har rätt till, i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Målet måste vara att alla skolor kan bedriva undervisning där barn och unga lär sig, trivs och mår bra.