lasning_2

En rad olika professorer och representanter från dyslexiinriktade förbund och föreningar uttrycker sin misstro till de nya kursplanerna som man anser är otydliga.

| Foto: Shutterstock
Kursplaner

Forskarlarm: Nya kursplanen hotar drabba utsatta elever

De nya kursplanerna hotar drabba elever med läs- och skrivsvårigheter hårt i framtiden. Det slår en rad olika professorer fast och riktar skarp kritik mot Skolverket.
– Det kan bli ett stort problem i förlängningen, säger Ulrika Wolff, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. 

Nya kurs- och ämnesplaner
  • Betonar grundläggande kunskaper
  • Har mindre stoffträngsel i några ämnen
  • Ökar inslag av analytisk förmåga i takt med att eleverna blir äldre
  • Har mer övergripande kunskapskrav

Revideringen omfattar grundskolans 25 kursplaner, sameskolans kursplan i samiska, fem kursplaner för döva och hörselskadade och tre ämnesplaner för gymnasiet – matematik, engelska och moderna språk.

Skolvärlden har tidigare rapporterat om att Skolverket under fjolåret har reviderat skolans kursplaner. Revideringen omfattar grundskolans 25 kursplaner, sameskolans kursplan i samiska, fem kursplaner för döva och hörselskadade och tre ämnesplaner för gymnasiet – matematik, engelska och moderna språk.

Det blir en större betoning på faktakunskaper och mindre på elevernas förmågor när Skolverket presenterade sitt förslag till ny kursplan i december 2019.

När Skolverket gick ut med kursplanen på remiss i september uppstod en massiv kritik mot en del av de föreslagna förändringarna. Skolverket lyssnade på anmärkningarna och såg till att flera av de tidigare revideringarna ändrats tillbaka när det färdiga förslaget skulle lämnas över till regeringen.

Men där stannar inte kritiken. I Aftonbladet debatt har nu en rad olika professorer och representanter från dyslexiinriktade förbund och föreningar slutit upp och gemensamt uttryckt sin misstro till de nya kursplanerna – som man anser är otydliga.  

”Läsningens slutmål, det vill säga läsförståelse, omnämns i kursplanerna för åk 1 till 3, liksom elevernas förmåga att bearbeta texter och skriva såväl för hand som med digitala verktyg. Men under de första skolåren handlar det framför allt om att tillägna sig basfärdigheten, att knäcka koden och lära sig läsa. Det är därför märkligt att den grundläggande läsinlärningen inte tas upp i svenskans kursplaner för de yngsta eleverna”, skriver debattörerna.

De tar inte hänsyn till att man i de tidiga åren måste lära sig grundläggande läsinlärning

Ulrika Wolff.
Ulrika Wolff.

Ulrika Wolff, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och ordförande för Svenska dyslexistiftelsen, är en av författarna bakom debattartikeln. 

– När Skolverket pratar om läsning så pratar de bara om slutmålet läsförståelse och de tar inte hänsyn till att man i de tidiga åren måste lära sig grundläggande läsinlärning, alltså den tekniska sidan av läsningen, säger hon till Skolvärlden. 

Det här är kritik som många professorkollegor delar, menar Ulrika Wolff.

– Det råder stor konsensus kring detta. Det finns en teori som heter ”the simple view of reading” där man tänker sig att läsning består av två delar. Den ena delen handlar om den tekniska delen, det vill säga ordavkodning, där man måste kunna tolka de symboler som finns och omsätta de till ljud, säger Ulrika Wolff och fortsätter: 

– Den andra delen kallas för den lingvistiska förståelsen, det vill säga det som handlar om att tolka texten och förstå orden. Det mäts ofta med vilket ordförråd man har, att kunna läsa mellan raderna, tolka delar av texten, och det kan också handla om att man måste ha en grammatisk kunskap.  

De här två komplexa delarna tycker Ulrika Wolff är bra att utgå ifrån när man diskuterar läsning i skolan och därför bör de också finnas med tydligt i kursplanerna. 

– Det är väldigt viktigt att lära sig den tekniska delen av läsningen tidigt i skolan. Alla elever behöver få undervisning i det här, och det är extra viktigt för de med läs- och skrivsvårigheter.

Kritiken ligger främst i att det helt saknas skrivningar kring de grundläggande läsfärdigheter som krävs för att uppnå ett flyt i läsningen. Här kan man jämföra med kursplanen i matematik där de grundläggande färdigheterna beskrivs ganska utförligt, påpekar Ulrika Wolff.

– Man utgår i stället från att lärare själva förstår att man måste göra på det här sättet. Det kan bli ett stort problem i förlängningen.

Vad riskerar att hända när de nya kursplanerna ser ut som de gör?

– Det blir väldigt otydligt. Om jag får ta upp den här teorin igen, ”The simple view of reading”, så menar man på att om en av delarna inte finns med så uppstår ingen läsning över huvud taget. Vi tycker att båda delarna är lika viktiga och måste finnas med tydligare. Man måste ha ordavkodningsförmågan för att kunna tillgodogöra sig och förstå det man läser. Det handlar inte bara om att ta sig igenom texten, säger Ulrika Wolff.

Vilka är det som kommer att drabbas hårdast av detta?

– Det är naturligtvis de eleverna som är i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Det kommer att bli en tuffare situation för de här eleverna i skolan om de nya kursplanerna ser ut som det är tänkt. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm