Annons
Beslutet att digitalisera proven och se över rättningen är den del av januariavtalet.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

Publicerad 12 november 2019

Fakta

Rättning av nationella prov

Skolverket ska ta fram förslag på hur rättningen av de digitaliserade nationella proven kan gå till. Frågan har drivits inte minst av Liberalerna i Riksdagen som menar att tydligare koppling mellan resultat i nationella prov och elevers betyg ska minska betygsinflation.

Relaterat

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Digitala nationella prov som anonymt bedöms av en eller flera lärare som inte är elevens undervisande lärare ska leda till mer likvärdig bedömning och trovärdigare betygsättning. Forskare som Skolvärlden talat med är positiva till den tekniska utvecklingen av proven. Men samtidigt menar de att själva innehållet i proven inte alltid meriterar det höga värde politiker vill ge dem vid betygsättning av elever.

Michael Tengberg– Läsproven i svenska kan inte tillförlitligt skilja på elever i olika betygssteg. Vill man enbart testa vilka som tar sig över E-nivå fungerar det bra, men efter det ska vi differentiera mellan A till D och där brister det, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Anna Lind Pantzare är forskare och projektledare för teamet vid Umeå universitet som tar fram de nationella proven i matematik för gymnasiets högre kurser. Hon menar att vi måste se över provens utformning. De skapades inte från början för att vara ett betygsunderlag, och om de nu ska vara det så kan det betyda att vissa förändringar bör göras.

Anna Lind Pantzare– Jag som jobbar med de nationella proven ser med lite förskräckelse på idén att proven ska vara mer examinerande än de är idag. Jag tror inte på den idén, jag har svårt att se att det är mer rättvist att ett enda tillfälle ska avgöra vad man får för betyg i slutändan. Det finns många kända faktorer som dagsform och hur man presterar under press som påverkar enskilda elevers resultat, säger hon.

En annan kritik mot de nationella proven som ett ankare i betygsättningen är att de varierar i svårighetsgrad från år till år. Ska de ligga till grund för betyg är det något som behöver förändras.

– Det stämmer att svårighetsgraden har skiftat, och det har provkonstruktörerna känt till. De har inte haft till uppgift att konstruera dem på något annat sätt. Men ska man göra sig fri från Pisa-oket som hänger över oss eftersom det är ett av de få mått vi har på elevernas kunskapsutveckling över tid så behöver vi ändra på det. Det vore ju fint att ha mått som är knutna till de svenska styrdokumenten snarare än till ett internationellt test. Svenska lärare jobbar ju inte mot de målsättningar som finns i Pisa utan de som finns i de svenska läroplanerna. Även om de såklart överlappar, säger Michael Tengberg.

Kan man tänka sig ett system som garanterar att det är helt lika från år till år?

– Nej inte till hundra procent. Under ett prov som tar fyra timmar så kan vi inte pröva allting. I slutändan kommer det att bli så att gränsen kommer kunna hamna lite olika, säger Anna Lind Pantzare.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är inne på samma linje. Att i takt med att politiken ändrar syftet med de nationella proven behöver man se till att proven också uppfyller det man efterfrågar.

– Om man tittar på de nationella proven idag är det lite oklart vad syftet är, och frågar man olika personer så har de lite olika bild av det. Ska de bli riktigt användbara behöver man förtydliga syftet. Jag tycker att det vore bra om proven kunde fungera som betygsankare, men då måste vi titta på proven och se om de är lämpliga, säger hon.

I dagsläget är det inte definierat hur rättningen av de digitala nationella proven ska se ut. I debatten används ofta begreppet ”central rättning”, vilket antyder att man skickar iväg proven till någon myndighet där en odefinierad grupp tjänstemän rättar dem. Men mer sannolikt är att det kommer landa i någon form av så kallad ”extern rättning”. Det kan innebära att lärare framöver kommer att rätta lika många prov som tidigare, men via ett digitalt system som anonymiserar eleven. Kanske är rent av varje nytt svar från en ny elev.

Tekniskt finns inga hinder mot att låta en mängd olika lärare från hela landet vara medbedömare av samma prov, och det är något Michael Tengberg ser som en positiv möjlighet.

– Om du har en enda medbedömare och denne är strängare än du är, så kanske du tänker att ”jag borde nog bli strängare”. Men det kanske råkar vara den strängaste läraren i hela landet och du anpassar dig till en orimlig nivå Har man istället fler medbedömare kan det utvecklas en bättre bedömningsgemenskap. I teorin är det fint. Sen hur Skolverket tänker använda den möjligheten det är en annan sak, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons