Annons
Umeåprofessorerna Bert Jonsson och Lars Nyberg har nyligen givit ut boken ”Testbaserat lärande – att stärka inlärning och minne”. Foto: Shutterstock/Umeås universitetsfotograf

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Publicerad 4 december 2020

Testbaserat lärande är en verksam inlärningsmetod som fungerar för i stort sett alla elevgrupper och de vetenskapliga bevisen är starka. 
– Forskningen på det här området har fullkomligt exploderat och de flesta studier pekar i samma riktning, nämligen att det är en effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla, säger professor Bert Jonsson.

En klassisk utmaning för lärare är att inte bara förmedla information på ett begripligt och intresseväckande sätt, utan att också få eleverna att komma ihåg informationen. Att dessutom lyckas nå ut till alla elevgrupper är ännu en utmaning där spannet mellan elever kan vara stort, både kognitivt och personlighetsmässigt. 

Genom att använda testbaserat lärande kan pedagogen uppnå goda resultat när det gäller båda dessa utmaningar. Det menar Umeåprofessorerna Bert Jonsson och Lars Nyberg som nyligen givit ut boken ”Testbaserat lärande – att stärka inlärning och minne” (Natur & Kultur). I boken beskriver de vad testbaserat lärande är och ger råd om hur man kan implementera metoden i skolans värld. 

– I grund och botten handlar det om att öva på att hämta information från långtidsminnet redan under inlärningsfasen, säger Bert Jonsson. 

Genom ett flerårigt tvärvetenskapligt forskningssamarbete har Bert Jonsson, som har en bakgrund inom psykologin, och Lars Nyberg, som kommer från den neurofysiologiska disciplinen, vunnit insikter om de mekanismer i hjärnan som gör processen så effektiv. 

– Vi har sett i våra hjärnavbildningsstudier att processen att gräva fram information från långtidsminnet skapar tydligare minnesspår. När processen dessutom görs flera gånger så stärks representationsområden i bakre delen av huvudet där långtidsminnet sitter, samtidigt som aktiviteten i frontala delarna av hjärnan drastiskt minskar. Man kallar det för att informationen konsolideras, den flyttar sig från de främre till de bakre delarna, till långtids-minnet.

Han förklarar att de flesta andra metoder går ut på att man kodar in information i eleverna och hoppas att de senare, till exempel vid ett prov, kan plocka ut den. I testbaserat lärande ska i stället information både kodas in och plockas ut från hjärnan under själva lärandeprocessen. På så sätt genereras kunskap mer effektivt och den befästs i elevernas långtidsminne. 

Studier visar att den tydligaste effekten ligger vid tre till fyra framplockningar.

Hur gör man då, om man som pedagog vill använda sig av testbaserat lärande och därmed öka kunskapsnivån hos alla sina elever? 

Ett sätt är att efter att man gått igenom ett område, be eleverna att var och en försöka återberätta området för sig själva.

– I stället för att själv som pedagog summera det man gått igenom, och därmed fortsätta stoppa in information i eleverna, så kan man avsluta lektionen med att be alla elever att skriva ner allt de kommer ihåg ifrån genomgången. De tvingas då allihop att plocka ut information från sina hjärnor, förklarar Bert Jonsson. 

För att göra metoden effektiv betonar Bert Jonsson vikten av att eleven får direkt återkoppling på vad som saknades. Vid en gemensam summering i grupp ser var och en tydligt vad han eller hon missat i sin egen summering och denna viktiga återkoppling driver kunskapen uppåt. Nästa lektion kan man starta på samma sätt och be dem skriva ner vad de kommer ihåg från förra lektionen.

Umeåprofessorerna Bert Jonsson och Lars Nyberg.

Ett annat sätt att använda testbaserat lärande är att lägga upp ett frågebatteri i ett system som kanske redan finns på skolan och med vilket eleven kan testa sig själv. Man kan utforma testet på liknande sätt som ett vanligt prov, men det viktiga är även här att det ger omedelbar återkoppling så att eleven får veta hur det går. Vanliga glosövningssajter är bra och enkla exempel på testbaserat lärande. Frågekort med svaren på baksidan fungerar också bra, menar Bert Jonsson. 

– Lyckas eleven plocka fram kunskapen inte bara en, utan några gånger, så ökar sannolikheten att han eller hon kommer ihåg den länge. Studier visar att den tydligaste effekten ligger vid tre till fyra framplockningar. Sedan blir det lite av en platå. 

Bert Jonsson menar att forskning har visat att man skall sprida ut de här framplockningstillfällena med ökande mellanrum för att få störst effekt på långtidsminnet. Ett misstag man ofta gör är att man tror att kunskapen sitter när eleven visat sin kunskap en gång. Men glömskekurvan är ganska brant.

– I skolan kan man förslagsvis låta eleverna repetera dagen efter och sedan kanske vänta i två dagar innan man låter dem plocka fram kunskapen igen. Efter en vecka gör man det ytterligare en gång. 

Det finns ingen bra inlärningsmetod som saknar kognitiv ansträngning.

Boken Testbaserat lärande skriven av Bert Jonsson och Lars Nyberg.Gruppdiskussioner är exempel på en metod som inte gagnar alla utan främst de elever som tycker om att diskutera och problematisera. Studier har visat att dessa elever kan mycket mer efteråt, medan de elever som sitter tysta missgynnas och lär sig inte lika mycket. En viktig anledning är, menar Bert Jonsson, att de tysta eleverna bara tar in information men plockar inte ut den. I testbaserat lärande ska inte bara en elevgrupp, utan alla elever, öva på att hämta information från långtidsminnet.

– Det som är uppmuntrande med testbaserat lärande är att vi ser i studier att alla elever gynnas lika mycket oavsett vilken kognitiv förmåga, personlighet, eller lust att diskutera de har. 

Metoden är alltså både bevisat effektiv och enkel att utforma, men utmaningen med den är att den kan kännas lite jobbig för eleverna i början. Genom den direkta återkopplingen blir de omedelbart medvetna om vad de inte kan, vilket är en insikt som många upplever som obekväm. Dessutom krävs, precis som för alla bra inlärningsmetoder, en kognitiv ansträngning. 

– Det finns ingen bra inlärningsmetod som saknar kognitiv ansträngning. Som lärare är det nog bra att börja i det lilla och sedan bygga på allteftersom. När eleverna väl kommit över tröskeln så går det mycket lättare. Det är lite som Ingemar Stenmark sa: ”Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”, säger Bert Jonsson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons