Undervisning som inkluderar mer skrivande förbättrar kunskapsresultaten, visar en ny forskningsöversikt.
Argumenterande text
Sakprosa
Lärjournal
Grafiska representationer
Att skriva förbättrar kunskapsresultaten i NO, SO och matematik.
Det visar en stor internationell forskningsöversikt som sammanfattats av Skolforskningsinstitutet.
Det är Lisa Jonsson, projektledare, och Pontus Wallin, forskare, som författat rapporten tillsammans med Åsa af Geijerstam, docent i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet.
– Just den här forskningen är särskilt intressant för den visar att elever lär sig ett ämnesinnehåll bättre när de skriver än när de inte skriver, säger Pontus Wallin.
Läsförståelse har länge varit identifierat som viktigt för att lära sig ett ämne.
– Men läsa kan ibland vara lite passivt. Att skriva kan vara mer aktivt och kreativt, säger Pontus Wallin.
Undervisning som inkluderar mer skrivande förbättrar kunskapsresultaten.
– Vi ser också att olika typer av skrivuppgifter leder fram till olika former av lärande. Därför är det viktigt att tänka igenom hur skrivuppgiften är utformad, säger Pontus Wallin.
Fyra olika texttyper studerades och den form som gav störst genomsnittlig effekt var argumenterande text; exempelvis att lägga fram belägg för att stödja ett påstående eller en hypotes – eller att argumentera för en lösning på ett tal i matematik. Dessa resultat baserades på sju olika studier.
– Men alla former av skrivuppgifter gynnade elevernas ämneskunskaper om än i något olika grad. Skrivuppgifter som syftar till analys och tolkning och skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion leder i högre grad till att elever lär sig ett kunskapsinnehåll, säger Pontus Wallin.
Att skriva ner hur och varför en viss process fungerar – det kan vara fotosyntesen – är ett exempel på en analyserande text. Metakognitiv reflektion innebär bland annat att elever reflekterar över sin egen lärprocess.
Läs mer om forskningen på Skolforskningsportalen.