Forskning

Forskning: Att skriva leder till större ämneskunskap

elev skriver prov

Undervisning som inkluderar mer skrivande förbättrar kunskapsresultaten, visar en ny forskningsöversikt.

| Foto: Shutterstock
Skrivmetoder för ökad kunskap

Argumenterande text

  • Att exempelvis lägga fram belägg för att stödja en hypotes gav den största effekten.

Sakprosa

  • Att exempelvis sammanfatta information och skriva instruerande gav näst störst effekt.

Lärjournal

  • Att exempelvis skriva loggbok gav tredje störst effekt.

Grafiska representationer

  • Att exempelvis göra en begreppskarta gav fjärde största effekt.

Att skriva förbättrar kunskapsresultaten i NO, SO och matematik.
Det visar en stor internationell forskningsöversikt som sammanfattats av Skolforskningsinstitutet.

Det är Lisa Jonsson, projektledare, och Pontus Wallin, forskare, som författat rapporten tillsammans med Åsa af Geijerstam, docent i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet.

– Just den här forskningen är särskilt intressant för den visar att elever lär sig ett ämnesinnehåll bättre när de skriver än när de inte skriver, säger Pontus Wallin.

”Läsa kan vara passivt”

Läsförståelse har länge varit identifierat som viktigt för att lära sig ett ämne.

– Men läsa kan ibland vara lite passivt. Att skriva kan vara mer aktivt och kreativt, säger Pontus Wallin.

Lisa Jonsson, projektledare, och Pontus Wallin, forskare, har författat rapporten tillsammans med Åsa af Geijerstam, docent i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Foto: Eva Grönlund

Undervisning som inkluderar mer skrivande förbättrar kunskapsresultaten.

– Vi ser också att olika typer av skrivuppgifter leder fram till olika former av lärande. Därför är det viktigt att tänka igenom hur skrivuppgiften är utformad, säger Pontus Wallin.

Baserat på sju studier

Fyra olika texttyper studerades och den form som gav störst genomsnittlig effekt var argumenterande text; exempelvis att lägga fram belägg för att stödja ett påstående eller en hypotes – eller att argumentera för en lösning på ett tal i matematik. Dessa resultat baserades på sju olika studier.

– Men alla former av skrivuppgifter gynnade elevernas ämneskunskaper om än i något olika grad. Skrivuppgifter som syftar till analys och tolkning och skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion leder i högre grad till att elever lär sig ett kunskapsinnehåll, säger Pontus Wallin.

Att skriva ner hur och varför en viss process fungerar – det kan vara fotosyntesen – är ett exempel på en analyserande text. Metakognitiv reflektion innebär bland annat att elever reflekterar över sin egen lärprocess.

Läs mer om forskningen på Skolforskningsportalen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm