Forskning

Forskning: Bättre skola ger lägre brottslighet

polis klassrum

”Forskare har visat att skolreformer som ökade skolplikten från sju till nio år både minskade brottsligheten bland dem som fick en längre skolgång och även för deras barn”, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi.

| Foto: Pär Bäckström och Shutterstock

En bra skola har en brottssänkande effekt. Det fastslår Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi, i en ny rapport.
– Socialpolitiska åtgärder spelar ofta en förbisedd roll, säger hon.

I sin rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, redogör hon för hur flera studier visar ett starkt orsakssamband mellan en bättre skola och lägre brottslighet.

Hon hänvisar till i huvudsak forskning från USA och konstaterar att flera parametrar spelar in för en skolas kvalitet; läraromsättningen, hur mycket man satsar på lärare och rektorer, klasstorlekar och hur kamratrelationerna ser ut.

Randi Hjalmarsson.

Kan utbildning alltså användas för att minska brottsligheten?

– Ja, i teorin kan utbildningspolitiken påverka brottsligheten men det är uppenbart inte det enda skälet att investera i utbildning. Effekterna på brottsligheten kan snarare göra investeringar i utbildning särskilt kostnadseffektiva.

Utökad skolplikt

Hon påpekar samtidigt att många andra faktorer också påverkar brottsligheten. Hur som helst finns det stöd för att ju fler år av skolgång desto mindre kriminalitet, både under skoltiden och i framtiden.

– Forskare har exempelvis visat att skolreformer som ökade skolplikten från sju till nio år både minskade brottsligheten bland dem som fick en längre skolgång och även för deras barn, det vill säga nästa generation.

Av statistik i Randi Hjalmarssons rapport framgår att intagna skiljer sig markant från resten av befolkningen när det kommer till utbildningsnivå.

– Intagna, både i Sverige och runt om i världen, har i genomsnitt mycket lägre utbildningsnivå än de som inte är kriminella.

”Höj lärarlönerna”

Vilka åtgärder kan behövas för att höja kvaliteten på undervisningen, något som alltså potentiellt kan användas för att minska brottsligheten?

– Jag skulle överväga att höja lärarlönerna för att få fler att vilja bli och stanna kvar som lärare, särskilt i områden med svagare skolor. Fler lärare kan också minska klasstorlekarna som är en annan viktig dimension av skolkvalitet. Att anställa skolpersonal med ansvar för disciplin, hög frånvaro och skolk kan också vara viktigt.

Vad behöver svenska politiker tänka på gällande skolans roll för att minska kriminalitet och utanförskap?

– Det är viktigt att fundera över i vilken utsträckning kvaliteten på utbildningen varierar mellan skolorna. Skolkvalitet är svår att mäta, men det finns några indikatorer som kan användas: klassrumsstorlek, skolkfrekvens, läraromsättning, och lärarkvalifikationer. Man bör identifiera de skolor som har de största behoven.

”En förbisedd roll”

Avslutningsvis vill Randi Hjalmarsson understryka att god socialpolitik, så som utbildning, inte är det enda sättet att hålla nere brottsligheten.

– Den straffrättsliga politiken, inklusive polisarbete och påföljder, spelar en grundläggande roll. Snarare spelar socialpolitiska åtgärder ofta en förbisedd, kompletterande roll.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm