Annons
Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Publicerad 13 februari 2018

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

SETT, som står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation”, utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.

IT-mässor som SETT är en plats där alla de aktörer som på olika sätt har intressen kring skolfrågor, ofta kopplade till digitaliseringen av skolan, samlas och får en möjlighet att sprida just sitt budskap till skolans aktörer, som i det här fallet främst är lärare och skolledare.

I en ny studie från Göteborgs universitet har forskarna Catarina Player-Koro, Annika Bergviken-Rensfeldt och Neil Selwyn studerat närmare hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering.

– Majoriteten av aktörerna kommer från utbildningsindustrin och mässorna blir centrala platser för dessa aktörer för att kunna marknadsföra olika produkter riktade till skolan. Ett tecken som tyder på att dessa mässor är viktiga är att de expanderat väldigt mycket under de senaste åren, framförallt mässor som är kopplade till digital teknik och skolans digitalisering. Mässorna i sig är en jättestor industri, säger Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

I studien har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media.

– Vi ser att det finns väldigt få möjligheter för lärare att göra sina röster hörda eller delta i några längre diskussioner och reflektioner. Det är också väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren. Men det är även svårt för lärarna att förstå hur olika saker ska användas i klassrummet – det framgår väldigt dåligt i de här miljöerna.

För några lärare är de här mässorna de enda man får ta del av i fortbildningssammanhang – är det också ett problem?

– Ja, det är ett problem. Att de här mässorna får ett sådant stort genomslag beror på att det finns väldigt få andra alternativ. Det är också problematiskt. Sedan är det privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Det är inte på något vis ett demokratiskt genomförande, säger Catarina Player-Koro.

Vad anser du att man bör göra för att förändra situationen?  

– Vi vill visa hur verksamheten fungerar och sedan lyfta upp problematiken på bordet. Det är det första man behöver göra för att sedan kunna diskutera vad man ska göra åt det. Det vi föreslår är att försöka skapa andra typer av mötesplatser där man ger lärare stöd och inflytande att diskutera de här frågorna. Jag önskar mig att man använde universiteten på ett sätt för att skapa mötesplatser, det är en annan form av kunskapsproduktion som är lite mer eftertänksam.

Catarina Player-Koro menar att det skapar en problematik för lärarna att det hela tiden skapas nya produkter på marknaden som man vill sälja – och det är jättesvårt att navigera i detta.

– Ena året ska man köpa QR-läsare och i år ska man investera i programmering och robotar. Det skapar en frustration bland lärarna.

Tror du många lärare känner sig lurade?

– Ja, när lärarna får chans att reflektera så kommer det väldigt mycket kritiska tankar fram. Men den allmänna känslan är att de vill framstå som de här lärarna som faktiskt hänger med och är i framkanten, säger hon och tillägger:

– Jag vill synliggöra hur det fungerar i dag och väcka en diskussion kring detta. I dag tvingas lärarkåren ständigt ducka, huka sig och springa snabbt för att hinna med det här digitaliserings-tåget som de upplever försvinner. I stället borde man ställa sig framför det och bromsa upp det och fundera på vad det är man faktiskt ska göra i skolan.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik på högstadiet i Björknässkolan i Nacka kommun och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund. Hon tycker att det är en väldigt intressant och viktig forskning.

– Jag tror många lärare känner igen sig i den bilden som forskarna beskriver. Jag tycker att det är jätteintressant utifrån många olika perspektiv. Jag tycker att det finns jättemycket problem i hur det ser ut i dag. Dels kan jag ifrågasätta om det är den enskilda läraren alltid som ska bestämma över sin egen fortbildning. Jag skulle hellre se att huvudmannen eller staten tänker sig en riktning för ”hit vill vi ha skolan i Sverige”.

Hon har själv gått på IT-mässan SETT ett flertal tillfällen. Hon tycker att mässorna gör det väldigt lätt för rektorerna.

– Det är billigt jämfört med många andra utbildningsalternativ. Är man som rektor inte så inläst på området känner man nog att det är väldigt praktiskt att bara skicka iväg sina lärare på en mässa en dag.

Läraren Helena Kvarnsell.

– Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen? Jo det är ju vad som säljer. Ibland har det ju varit kändisar och affischnamn som sålt biljetterna. De kan ju inte få lärarkåren att bli bättre på digitalisering. Utan det handlar bara om att sälja biljetter, som i sin tur gör det attraktivt att sälja monterplatser.

Helena Kvarnsell tycker att det är ett systemfel som måste brytas.

– Hade det varit naturligt att vi yrkesverksamma lärare hela tiden fortbildat oss hade jag velat se att de var kopplade till lärosätena. Då tror jag vi vaccineras i kunskap. Nu är det i stället ett fritt byte för den som tycker att de har en bra kurs. Matematiklyftet är ett bra exempel på bra fortbildning av lärare. Så skulle jag hellre se att fortbildningen i Sverige ser ut. Det var en väldigt bra utbildning som har gett resultat.

Lina Hann, projektledare för SETT, tillbakavisar kritiken som forskningen tar upp.

– Det känns som om man har blandat ihop det lite grann. Vi är utan tvekan en kommersiell aktör och det innebär att vi måste erbjuda ett innehåll som håller hög kvalitet för våra besökare. Sedan måste man vara tydlig: vi har en utställning som är kommersiell och sedan har vi konferensen – och de två har vattentäta skott mellan sig och det är olika personer som jobbar med delarna. Man kan aldrig köpa in sig i programmet, utan det är byggt utifrån skolornas behov.

Ett problem som lyfts fram i studien är att det är privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Hur ser du på kritiken?

– Utbudet är oerhört brett och täcker mycket – så jag tycker inte att det blir likriktat. Vi jobbar med många olika aktörer för att få till bredden och vi är stolta över det innehållet vi har, säger Lina Hann.

Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen?

– Det görs i dialog och beslutas i en styrgrupp med erfarna pedagoger med bakgrund i skolan, men ytterst så är det en contentansvarig som beslutar det i samråd med kommuner och aktiva lärare.

Läs hela studien här

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons