klassrum_test

Foto: Shutterstock

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Det är systematiska problem som ligger bakom bristande historiekunskaper hos många svenska elever.
Det menar forskaren David Rosenlund som har studerat provsvar från de nationella proven.

David Rosenlund, universitetslektor i historiedidaktik vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet, har studerat 200 slumpmässigt utvalda provsvar från de nationella proven i historia för att se hur niondeklassare i hela Sverige har klarat sig.

I sammanlagt två studier har han tittat på provsvar där eleverna ska hantera en historisk källa och historiska begrepp. Studien visar att en majoritet av eleverna inte förmår att göra en tolkning av källan baserat på den fråga de har fått eller hantera begreppen kontinuitet och förändring på det sätt som avses. 

– Jag tycker problemet ligger i undervisningen och i kursplanerna. Jag vill inte lägga ansvaret på eleverna, eftersom eleverna inte har fått rätt förutsättningar att lära sig de här komplexa delarna i kursplanerna. Utan det är systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna, säger han.

I historieämnet finns det fyra förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen och två av dessa har David Rosenlund tittat på i sin studie. Den ena handlar om elevernas förmåga att hantera historiska källor och den andra handlar om att använda historiska begrepp. 

– Det här är de mest komplexa förmågorna i kursplanen och jag var intresserad av att se hur väl eleverna förmår att tillägna de här förmågorna. Tyvärr förefaller det som så att undervisningen inte har gett eleverna möjligheten på ett tillräckligt bra sätt. 

David Rosenlund. Foto: Privat
David Rosenlund. Foto: Privat

En viktig faktor för att förstå det är den knappa undervisningstid som historieämnet har i grundskolan, menar David Rosenlund.

– Det behövs fler ämnestimmar på högstadiet. Det ges inte tillräckligt med tid för att ge alla elever de nödvändiga kunskaperna.

Vad ser du mer för intressanta forskningsresultat? 

– Eleverna har svårt att identifiera vem som är avsändaren och när i tid källan är konstruerad. En tredje aspekt som är tydlig är att i stället för att använda den historiska frågan för att tolka informationen i källan så väljer de att beskriva källan. 

David Rosenlund har i sin studie dessutom jämfört elever som läser svenska som andraspråk och elever som läser den reguljära kursen i svenska. Detta görs för att komma åt och belysa skillnader mellan elever som i Skolverkets statistik går under benämningen elever med utländsk bakgrund. Han har även jämfört grupperna pojkar och flickor.

– Mönstren är desamma i båda jämförelserna, men problemen är mer utbredda bland eleverna som läser svenska som andraspråk och bland pojkar. Min tolkning av det är att det här inte bara är en fråga om språklig kompetens, utan att det är identiska brister som är av ren historiedidaktisk art. 

Vad är lösningen för att komma åt det här problemet? 

– Jag tror inte bara att det handlar om att de ska bli bättre på svenska språket, utan att de måste få tillgång till mer tid i historieklassrummet. De här elevgrupperna blir mer utsatta av att det är väldigt komplexa delar, säger han och tillägger: 

– I mina studier hittar jag tyvärr ingenting som pekar på att vi utjämnar skillnaderna. Utan snarare att skillnaderna förstärks. 

Nu ses dock timplanerna över – där historieämnet ökar mest med 20 ämnestimmar extra på mellanstadiet och 30 timmar extra på högstadiet. Är det tillräckligt för att vända utvecklingen? 

– Det är ett steg i rätt riktning för att lärarna ska få tid till att jobba med de här komplexa delarna av ämnet. Men lärarna måste fylla tiden med kvalitet också, så tid i sig räcker inte. Men givet att tiden används på ett klokt sätt så tror jag definitivt att eleverna kommer att få bättre möjligheter. Bra läromedel och kontinuerlig fortbildning för lärare är andra viktiga faktorer som man behöver prioritera. 

Förutom avsaknaden av undervisningstimmar så finns även den pågående pandemin och sätter käppar i hjulen. Hur mycket kommer coronakrisen att påverka elevernas historiekunskaper tror du? 

– Vi har frågat universitetslärare på Malmö universitet kring hur de uppfattar att kvaliteten i undervisningen har förändrats sedan vi övergick till digital undervisning. Det kom då fram att den undervisning som handlar om att förmedla enkla faktakunskaper var problemen mindre, men när det kom till komplexa kunskaper så var det mycket svårare att genomföra den undervisningen med god kvalitet när den var på distans. 

De här resultaten är giltiga även för grundskolan, menar han.

– Tyvärr tror jag att eleverna som går historieundervisningen på distans får sämre möjligheter än de som tidigare år har gått hela sin grundskola genom klassrumsundervisning. Vi kommer att få se effekter av en långvarig undervisning på distans. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm