laromedel_4

Foto: Shutterstock

Forskning

Forskning: Detta måste svenska lärare tänka på när läromedel importeras

Vad händer när läromedel som är skapade i ett annat land ska användas i Sverige? 
Forskaren Tuula Koljonen undersöker i sin avhandling hur finska och svenska lärare använder läromedel och speciellt lärarhandledningar i matematik som ursprungligen kommer från Finland.

Mer om forskningen och Tuula Koljonen:

Tuula Koljonen, tidigare adjunkt på avdelningen specialpedagogik vid Mälardalens högskola och universitetslärare i matematikens och naturvetenskapens didaktik vid Åbo Akademi.
I dag adjunkt på avdelningen för pedagogik och didaktik vid Linköpings universitet. 
Har dessutom en mångårig erfarenhet som matematik-, NO- och speciallärare på grundskolan.
Disputerar i december 2020 vid Åbo akademi med avhandlingen ”Finnish mathematics curriculum materials and teachers´ interaction with them in two cultural-educational contexts”.
I sin avhandling undersöker hon hur fyra finska och fyra svenska lärare använder läromedel och speciellt lärarhandledningar i matematik (klass 1–6) som ursprungligen kommer från Finland.

Tuula Koljonen – som har en mångårig erfarenhet som lärare i matematik, NO och som speciallärare – har studerat vad läromedel bör innehålla för att de ska vara användbara för lärare genom att titta på vilket stöd de erbjuder men även hur användningen av dessa läromedel påverkade klassrumspraktiken i två skilda kontexter – Sverige och Finland.

Vilka är de viktigaste resultaten i din forskning?

– Då tänker jag på de praktiska implikationerna. Så, när man importerar ett läromedel, oavsett vilket land det handlar om, så lägger vi otroligt mycket tilltro och makt i läromedlet – att de ska stödja och påverka eller till och med förändra en klassrumspraktik. Men det finns hinder, därför att ett läromedel i sig är ett objekt som i sig självt inte kan förändra idéer eller normer på en skola eller i ett klassrum, säger Tuula Koljonen.

Det behövs därför någon slags kompetensutveckling när man importerar läromedel från ett annat land. Det är viktigt att hjälpa lärarna att använda läromedlet på bästa sätt, menar Tuula Koljonen. 

– Det räcker inte bara med att försöka ”göra läromedlet svenskt”. Man behöver grundligt förklara bakomliggande idéer med aktiviteterna så att lärarna förstår vad som är viktigt med dem. Detta är inte självklart för lärare med ett importerat material, däremot troligen självklart för lärarna i Finland, där materialet är skapat. 

Skillnaden ligger i att de finska lärarna växer upp i en kontext där de underliggande normerna i läromedlet och undervisningskulturen är i linje med varandra. 

Det räcker inte bara med att försöka ”göra läromedlet svenskt”.

– Men samtidigt tänker jag att det är möjligt och till och med givande att använda ett finskt läromedel i det svenska sammanhanget, eftersom både miljöerna och utbildningskulturerna är ganska lika.

Tuula Koljonen.
Tuula Koljonen.

Var det något som överraskade dig med din forskning?

– Två saker. Jag såg en tydlig skillnad kring hur lärarna i Sverige och Finland planerar och organiserar sin undervisning. Om svenska lärare planerar så planerar de bara sin genomgång, alltså de planerade inte hela lektionen. De svenska lärarna organiserade också sina lektioner utifrån en norm som är välkänd i Sverige nämligen, först en genomgång och lektionerna avslutades med individuellt arbete där eleverna oftast fick räkna i sin egen takt. Detta var det dominerande inslaget i nio av de 12 lektionerna. 

Men i Finland planerar man i stället för hela lektionen, inte bara de tio första minuterna, och lektionerna innehöll flera olika aktiviteter varje lektion, berättar Tuula Koljonen.

– Endast en liten del av lektionerna användes för enskilt tyst arbete och olika klassrumsaktiviteter dominerade tio av de 12 lektionerna. Intressant var också att matematiklektionerna avslutades med nån lek eller spel säger hon och fortsätter:

– Det andra som förvånade mig i min forskning var hur lärarna kommunicerade med eleverna under lektionerna. Jag har använt mig av ett ramverk som belyser vilken typ av frågor som lärare ställer och hur frågorna möjliggör lärande. Jag kunde se att de svenska lärarna använde sig av två frågetyper av de nio som finns i ramverket. Medan finska lärare använde betydligt fler frågetyper generellt. Två av de finska lärarna använde alla nio frågetyper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Läromedelsförfattare och läromedelsförlag i första hand. Men även rektorer och lärare, där lärare är de som ska avgöra vilka läromedel de ska använda och varför.

Tuula Koljonen, som även har en erfarenhet av att arbeta på finsk och svensk lärarutbildning, ser att dagens lärarutbildningssystem i Sverige har brister när det kommer till läromedel.

– Vi hjälper inte våra lärare i Sverige att använda och tänka kring läromedel. I Finland har man tydliga inslag i utbildningen där studenterna får arbeta mer med att förstå hur man kan använda det erbjudna stödet i läromedlen. Där ser jag stora skillnader. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm