agneta_gronlund

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap.

Bedömning

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

I sin avhandling har Agneta Grönlund undersökt återkoppling i samhällskunskapsämnet genom två delstudier. I den första undersöks återkoppling i en analog klassrumsmiljö, medan den andra delstudien undersöker återkoppling i en lärplattformskontext.

– Det finns stora likheter, exempelvis ges återkoppling i både analog och digital kontext med både formativt och summativt syfte. En viktig skillnad är dock att återkoppling i det digitala klassrummet också hade syftet att utgöra lärarens betygsdokumentation

Det dokumenterande syftet kan innebära att innehållet blir annorlunda.

– Det som skrivs i lärplattformen, både i form av text och matriser, har en tendens att betona brister eller tala om vad som är uppnått – men säger kanske inte så mycket om hur eleverna ska jobba vidare. Så återkopplingen i lärplattformen kan totalt sett få en mer summativ karaktär.

I lärplattformen finns en tendens att innehållet också blir mer standardiserat, menar Agneta Grönlund.

– Det kan ske genom att textkommentarer byggs ihop från kunskapskraven och sedan klistras in i lärplattformen. I den analoga kontexten är återkopplingen väldigt mycket en enskild verksamhet där läraren gör vad den tycker är bäst, medan flera skolor har en policy kring hur man ska ge återkoppling i lärplattformen, exempelvis genom användning av matriser.

Hon betonar att det finns motstridiga uppfattningar bland lärarna när det kommer till att använda lärplattformen för återkoppling. En del lärare menar att det fungerar väl och blir väldigt tydligt, medan andra upplever att det är svårt just med den formativa delen.

– En del lärare uttrycker också att lärplattformen kan påverka lektionsinnehållet eftersom vissa uppgifter inte riktigt passar för dokumentation i plattformen. När det handlar om till exempel klassrumssamtal och diskussioner där man inte får reda på något om alla elever, lämpar sig inte lärplattformen lika väl.

Detsamma gäller den del av samhällskunskapsämnet som behandlar aktualiteter.

– Transparensen som lärplattformen ger gör att man behöver ha en väldigt långsiktig planering i ämnet eftersom eleverna ser alla kunskapskrav som ska prövas. Det gör att det kan vara svårt att lägga om undervisningen när det uppstår viktiga världshändelser.

Vad kan man som lärare i samhällskunskap ta med sig från din forskning?

– Dels tänker jag att det är ett bra underlag för att analysera den egna praktiken, för det handlar mycket om att återkoppling har förutsättningar att gynna lärandet om det ges i vissa sammanhang.

Agneta Grönlund hoppas också att avhandlingen kan användas som ett underlag för att diskutera de digitala lösningarna i skolan.

– De här lärplattformarna är tänkta att fylla både administrativa och pedagogiska syften. Då är det ju väldigt viktigt att föra en diskussion kring om de är tillräckligt bra eller om de behöver förändras. Sedan tror jag att det är oerhört viktigt att analysera hur lärplattformarna påverkar undervisningen.

Här kan du läsa avhandlingen i sin helhet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm