Forskning: Friskolor etablerar sig i alla områden

Forskarna Nikolay Angelov och Karin Edmark har tittat på var friskolor valt att etablera sig mellan 1988 och 2009 och vilka faktorer som varit betydelsefulla för valet av område.

I rapporten ”När skolan själv får välja” från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, konstaterar forskarna att friskolor tenderar att öppna i både områden med hög utbildningsnivå liksom i mer socioekonomiskt utsatta områden med många utrikes födda.

– Om man har en väldigt svartvit bild av hur friskolor etablerar sig skulle man kunna tro att de bara etablerar sig i traditionellt mer välmående områden. Men det är inte vad vi ser, säger docent Karin Edmark till TT.

– Vi kan inte säga vad som driver friskolehuvudmännen, men man kan tänka sig att man söker sig till ett område som Rosengård för att man vill göra skillnad eller för att där finns dåliga skolor som eleverna vill välja bort. Det skulle också kunna bero på att det är ett område där kommunen ger högre ersättning per elev.

Enligt rapporten saknas det stöd för att bolagsägda friskolor väljer etableringsort efter ekonomiska variabler som skolpeng eller lokalhyra. Det är däremot vanligare att friskolor öppnar i borgerligt styrda kommuner.

”Med tanke på hur viktig denna fråga är finns det anmärkningsvärt få vetenskapliga studier om friskolors etableringsmönster. Vi anser att kunskap om vilka faktorer som gör att friskolor oftare startar i vissa områden än andra borde vara ett självklart underlag för politiska beslut, till exempel när frågan om etableringsstopp avgörs”, skriver Karin Edmark och Nikolay Angelov i en debattartikel i Dagens Industri.

”Vår viktigaste slutsats är att bristande information om skolpengens utformning i olika kommuner försvårar förståelsen av varför friskolor etableras i vissa områden och inte i andra.

Därmed saknas underlag för välgrundade politiska beslut. Det är anmärkningsvärt, särskilt i ett land med världens kanske mest långtgående skolpengssystem.”