Forskning: Högre skolkvalitet jämnar ut könsskillnaderna

Könsskillnader i skolan är ingenting nytt. Så länge vi har haft tillgång till nationell statistik över elevers skolresultat från den svenska grundskolan har flickor haft bättre betyg än pojkar.

Men flickor fortsätter att prestera bättre i skolan än pojkar, i såväl Sverige som i många andra länder. Många frågar sig dock varför det fortfarande är stora skillnader mellan könen och hur man ska kunna minska könsskillnaderna.

Enligt ny aktuell forskning som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, presenterar kan högkvalitativa skolor minska skillnaderna i resultat mellan könen. En amerikansk studie, gjord vid ansedda Massachusetts Institute of Technology, visar att könsskillnaderna, när det angår allt från kunskapsresultat till frånvaro och avstängning, var mindre på skolor med högre kvalitet än på de med sämre kvalitet. Satsningar på förbättringar av skolkvaliteten skulle därmed kunna minska skillnader mellan könen.

Anna Sjögren, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, har gjort kalkyler utifrån ett svenskt perspektiv baserad på svenska data från Skolverket. Resultatet har i dagarna presenterats i rapporten ”Könsskillnader i utbildningen”.

Det visar inte bara på likheter med det man kommit fram till i USA, utan även att könsskillnaderna är betydligt större i Sverige och att skolans kvalitet har ännu större betydelse här. Resultatet kan låta allvarligt för många, men Anna Sjögren menar att situationen är så allvarligt som vi gör den till.

– Har vi ett skolväsende och en framtid där det blir allt mer viktigt att ha en gymnasieexamen så är det mycket dumt att vi tidigt i skolsystemet befäster skillnader, säger Anna Sjögren.

Skillnaden mellan de sämsta och bästa skolorna i Sverige är cirka 1,3 standardavvikelser bland flickor. Hos pojkar är samma siffra 1,7 – medan de i USA är 1,15 respektive 1,25. Det är i synnerhet i ämnet svenska som skillnader mellan hur flickor och pojkar klarar sig återfinns. Dessa skillnader blir dessutom större under skolgången.

Anna Sjögren tycker att man ska se till att man stöttar de elever som har det svårt att hänga med i skolan.

– Gymnasieskolan behöver bli mer inkluderande. Vi måste jobba mer med skolkvalitet. Vi vet hur Pisa-resultaten ser ut, det är inte frid och fröjd. När skolresultaten sjunker i hela landet så vet vi att de som ligger längst ner i fördelningen, och som inte hänger med, det är fler pojkar där. Vill vi göra någonting åt jämställdheten i skolan så behöver vi lyfta skolkvaliteten generellt, säger hon och tillägger:

– Jag tror att det är ett likvärdighetsproblem. Titta man på den amerikanska studien finns en dimension där de dåliga skolorna har särskilt stora könsskillnader i frånvaro och avstängningar – och att de är särskilt stora till pojkars nackdel. Vi måste ha en skolmiljö som stimulerar alla barn till att jobba bra i skolan. Det är inte hela förklaringen, utan det finns naturligtvis andra faktorer också.

Könsskillnaderna i skolprestation är alltså starkt relaterade till skolkvalitet. Ett vanligt mått på skolkvalitet är klasstorlek. Det finns studier som visats ha betydelse för elevresultat: mindre klasser ger bättre skolresultat. I rapporten tar Anna Sjögren även upp andra teorier om varför pojkar är betydligt större förlorare som exempelvis: det fria skolvalet och att självständigt arbete skulle missgynna dem framför flickor.

Läs mer om forskningen här.