Forskning: Modellen för att upptäcka lässvårigheter

Forskning från Linnéuniversitet visar att en specialdidaktisk modell för tidig upptäckt av lässvårigheter fungerar utmärkt i förebyggande syfte.
– När kraven ökar kan skyddsnätet saknas för att ge eleverna stöd, säger Camilla Nilvius.

Hon är lektor vid Institutionen för pedagogik och lärande, och utgör en del av den nationella forskarskolan Special Education for Teachers Education.

Camilla Nilvius är grundskole-och speciallärare i botten och till vardags verksam vid avdelningen för specialpedagogik. I sin forskning fokuserar hon på modellen Response To Intervention och elevers läsutveckling.

Hon har undersökt hur modellen Response To Intervention (RTI) fungerar i svensk skolkontext. I huvudstudien som pågick under två år deltog samtliga 113 elever i årskurs 1 och efterföljande årskurs 2 från tre olika skolor. Hon fann stöd för att modellen tidigt upptäcker och förebygger problem med ordavkodning och läsförståelse.

”Följs hela tiden”

Camilla Nilvius kunde också se att eleverna som fick stöd inte stannade av eller backade i sin utveckling, något som annars är annars ganska vanligt.

– Det var väldigt intressant. Jag tror att när kraven ökar i årskurs 2–3 hänger inte alla med och då finns kanske inte alltid det här skyddsnätet som fångar upp och kan ge eleverna stöd. Min tes är att eleverna inte faller mellan stolarna med RTI eftersom deras utveckling hela tiden följs och de får insatser.

Behövde bara första puffen

Hon beskriver RTI som ett system för att tidigt identifiera elever som riskerar lässvårigheter. Det inleds med ”lager 1” då alla elever i klassen får evidensbaserad undervisning. Alla övervakas och elever som inte har en gynnsam utveckling fortsätter till ”lager 2”, vilket innebär intensiva insatser på gruppnivå under ledning av speciallärare.

– Det kan röra sig om tre gånger 30 minuter, utöver den vanliga undervisningen, under några veckor. Man följer och monitorerar så att eleverna utvecklas. En del kommer kunna gå tillbaka till vanlig undervisning och det var fler än jag trodde som bara behövde den där första lilla puffen. Elever som behöver ytterligare stöd får det i form av intensiv träning en till en, 30 minuter dagligen i 3–4 veckor i lager 3. ”Lager 2” och ”lager 3” kan ges i flera omgångar vid behov.

Effektivt lager

”Lager 2” visade sig vara effektivt. 32 procent av eleverna i studien fick stödet, och efter en kortare tid kunde elva procent gå tillbaka till ordinarie undervisning.

Camilla Nilvius intresse för lässvårigheter och hur man kan ta sig an dessa sträcker sig långt bak i tiden.

– Jag hade länge sett att det var ett problem att elever kunde gå flera år i skolan utan att få hjälp. Jämför med Finland som är väldigt framgångsrikt inom området. En tredjedel av eleverna där får insatser, många tidigt, och ganska omfattande. Jag tänkte att ”varför skulle det inte gå att göra det i Sverige också?”. Finland arbetar utifrån en modell som inte är RTI, men väldigt lik den.

Vad anser lärarna om modellen?

– Att det var skönt för den krävde inte anmälningar till EHT (elevhälsoteam). I vanliga fall krävs utredningar och alla extra anpassningar i klassrummet ska dokumenteras, vilket kan ta väldigt lång tid. Med RTI kom insatsen på bara någon vecka så lärarna var mest nöjda med hur fort det gick.

”Helt uppslukad”

Noterades några nackdelar?

– Resursåtgången. En speciallärare konstaterade att det kostar mycket pengar, hon uppslukades helt av detta under de mest intensiva perioderna med lager 2 och 3. Under några perioder fick därför mellanstadieeleverna inget stöd alls. Men det är ju en signal om att det finns för lite specialpedagogiska resurser på våra skolor och det är det egentliga problemet.

Vilka bör ta del av dina resultat?

– Lärare, speciallärare, rektorer och huvudmän. Det här är ett sätt att jobba och organisera kompetens och insatser på skolorna. Men också beslutsfattare behöver få upp ögonen. Det handlar till stor del om politisk vilja, säger hon.