Forskning om coronautbrottet – ett år sedan skolan ställde om

”Det har varit kaos, nästan hälften av kollegiet sjuka många dagar. Många elever borta. Vi kan inte anpassa till exempel lokalerna. Många av lärarna är i riskgrupp men jobbar på.”

Det är ett av många vittnesmål från lärare som samlats in av Ola Holmström, utredare vid Malmö universitet. Syftet med projektet är att ta fasta på lärares och annan skolpersonals erfarenheter av covidutbrottet och dess följdverkningar på skolan under våren 2020. Resultaten är den färska rapporten ”Gymnasieskola på distans och grundskola i standby”.

Läs fler av de insamlade vittnesmålen från lärare här.

– Lärares erfarenheter utgör självklart ett viktigt kunskapsunderlag för vår förståelse av pandemins konsekvenser i ett skolperspektiv. Vid forskning om kriser är det också viktigt att dokumentera erfarenheter medan krisen pågår. I efterhand kan detaljer glömmas bort och när vi blickar tillbaka gör vi det ofta med facit i hand, säger Ola Holmström till Skolvärlden.

Som titeln antyder är två framträdande teman i rapporten gymnasieskolans hastiga omställning till distansundervisning och grundskolans mellanläge med undervisning på plats samtidigt som många elever och lärare var frånvarande.

– I gymnasieskolan kan man urskilja två övergripande faser under våren. Till att börja med hade gymnasiet ett mycket intensivt fokus på tekniklösning och att hantera de digitala verktygen. När tekniken väl var på plats väcktes en rad pedagogiska och didaktiska frågor kring att undervisa i ett digitalt klassrum. När 2020 års vårtermin planerades var det ju ingen som hade i tankarna att den skulle se ut som den gjorde.

Gymnasielärarnas berättelser från den första fasen handlar mycket om teknikstrul men också om kollegor som hjälper och stöttar varandra.

– Kompentensen och vanan att hantera tekniken har varit olika. Där har lärarna tagit olika roller där vissa har hjälpt andra över vad flera lärare i studien liknar vid en ”teknikkrångelspuckel”. Engagemanget för att ställa om undervisningen på ett närmast explosionsartat sätt har varit stort i lärargruppen.

Lärare i studien talar om en känsla av dubbelarbete

Något annat som blir tydligt i sammanställningen är lärarnas oro för elever som har svårt att klara av det nya sättet att jobba.

– Den generella bild som framtonar är att elever som redan tidigare hade problem med motivation fick det ännu svårare. Sedan kan man nämna att omställningen har varit besvärlig för i stort sett alla elevgrupper. Flera lärare berättar att även motiverade och högpresterande elever har fått svårare att upprätthålla motivation och intresse, särskilt över tid, säger Ola Holmström.

I grundskolan kunde lärarna hamna i det som har beskrivits som ”mellanläget” mellan distans- och närundervisning, då man samtidigt förväntas ta hand om elever på plats i klassrummet och tänka på den ovanligt stora grupp som är hemma utan att egentligen vara särskilt sjuk.

– Lärare i studien talar om en känsla av dubbelarbete. Den handlar om att både undervisa på plats och hantera en hög frånvaro. Samtidigt försöker man förse frånvarande elever med uppgifter både genom digitala lösningar och genom att skicka hem mappar med stenciler. Dessutom ökade mängden frågor från oroliga vårdnadshavare, och under perioder av hög frånvaro har man också fått täcka upp för kollegor. Man kan ha fått hantera flera klasser på en och samma gång.

Det finns en stor ansvarskänsla bland lärare

Undersökningen har inte ambitionen att svara på vilka åtgärder som fungerar bättre eller sämre, utan ska snarare utgöra underlag för diskussion och vidare forskning.

– Frågan om hur skolan ska hantera pandemin på bästa sätt är jätteviktig, men det faller utanför syftet med den här studien. Syftet med rapporten är att lyfta fram lärares erfarenheter i en vid bemärkelse och att rapporten kan fungera som ett diskussionsunderlag när vi försöker förstå pandemin i ett skolperspektiv, och det ger även uppslag för vidare forskning.

Allt som lärarna berättar handlar inte om stress, oro och hög arbetsbelastning. Här finns också berättelser om samarbete, yrkesstolthet och kampvilja.

– Många av de som medverkar i studien pekar på att man trots en mycket svårnavigerad tid fått verksamheten att fungera och det finns en stark yrkesstolthet kopplat till detta. Det finns en stor ansvarskänsla bland lärare runt om i landet, säger Ola Holmström.