Annons
När eleverna får skapa sina egna metodlösningar måste de koppla ihop olika delar av matematiken. Foto: Mattias Pettersson.

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Publicerad 8 maj 2019

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.  
– Det är en nyckelförmåga och en metod för att lära sig annan matematik, säger Johan Sidenvall, doktorand vid Umeå Universitet.

Matematikundervisning består till stor del av rutinuppgifter och att eleverna ska lära sig saker utantill. Johan Sidenvall är doktorand i matematikdidaktik och han tycker det är problematiskt för elevernas lärande och kunskaper inom ämnet.

– Skälet till att det dominerar är bland annat för att det är enklare och för att man traditionellt sett har undervisat mycket med utantillinlärning och att man imiterar genomgångar. Sedan är det lättare att arbeta med rutinuppgifter förstås. Det är lätt att göra ganska svåra saker om man håller på med rutinuppgifter och man kommer fort igång och kan lösa en massa uppgifter för man vet hur man kan lösa det. Men om man inte kopplar det till en förståelse så att man vet vad man gör blir matematiken fort obegriplig.

Det som forskningen pekar på som mer givande för elevernas lärande är att arbeta med problemlösning och skapa egna lösningsmetoder. Eleven erbjuds då en chans att reflektera över sina egna kunskaper och även ifrågasätta dessa.

– Man skapar en lösning till varje uppgift, men man skapar inte en lösningsmetod till alla. Att arbeta med problemlösning innebär att eleven är tvungen att koppla ihop olika delar av matematiken, att jobba med problemlösning innebär att man skapar en lösningsmetod. Eleven vet inte vad de ska göra för de har ingen metod vilket tvingar dem att skapa en och då reflektera över sina kunskaper och ifrågasätta detta, för det de har räcker inte. Man får sträcka sig mot ytterkanten av det man kan och det är det som genererar lärande menar man i tidigare forskning.

Johan Sidenvalls avhandling handlar om just de förutsättningar som finns för elever att lösa matematiska problem och hur lärare kan hjälpa sina elever.

– Det skulle kunna förbättras, givetvis löser eleverna redan problem men jag tittar på vad det är som begränsar deras förutsättningar. Då är det hur man jobbar med uppgifterna och vilka som finns i läroböckerna som är de stora problemen. Skulle man förändra sättet man närmar sig uppgifterna och vilka uppgifter eleverna får så skulle förutsättningarna bli bättre.

Men det är inte möjligt för eleverna att lära sig allt genom att skapa lösningsmetoder till all matematik som de möter.

– Om man tänker att det tog flera tusen år för världens smartaste matematiker att nå fram till gymnasiematematiken så är det helt otänkbart att varje steg man tar är något eleven ska komma på själv. Men att i vissa små steg och avgörande steg, om läraren bedömer att här vore det lämpligt, är det bra om eleven själv fick komma på varför det är som det är.

Det är då viktigt att förstå vilken hjälp som eleven behöver, men eftersom alla elever inte har samma behov kan det vara svårt i praktiken.

– Man måste ta reda på vilken svårighet eleven har för att hjälpa dem på rätt sätt. Om en elev har förstått en uppgift och har en idé om hur man ska lösa den men inte vet hur man ska gå vidare så hjälper det inte om läraren läser uppgiften högt. För en annan elev är det kanske just att förstå uppgiften som är vad som behövs. Läraren måste korrekt diagnosticera vilken hjälp eleven behöver. Det är grymt svårt jämfört med att bara ge lösningsmetoden och att ge eleverna rutinuppgifter.

Det innebär inte att rutinuppgifter är något dåligt eller oviktigt i sig.

– Att ha rutinuppgifter, det vill säga att träna på metoder, är helt nödvändigt och att kunna metoder är viktigt. Om en elev exempelvis inte skulle kunna ekvationer som ett rinnande vatten eller multiplikationstabellen är det problematiskt.

Vad skulle du ge för råd till mattelärare för att utveckla sin undervisning?

– Reflektera kring vilka uppgifter eleverna ges i sin undervisning och vad som är syftet. Är det för att de ska lösa den här uppgiften för att få dem att skapa en lösningsmetod? Eller är det någon annan typ av lärande som att eleven ska träna på någon metod. Beroende på vad det är så ser hjälpen man behöver ge dem väldigt olika ut, sedan måste man reflektera över om uppgiften man ger är lagom svår för eleverna.

– Det andra tipset är att tänka efter hur man stödjer elevers problemlösning, man borde ha som en vägledningsprincip att inte ge eleverna lösningsmetoden. Man bör ge eleven lagom stöd till att nå framsteg med uppgiften och utan att ta bort möjligheten för eleven att skapa så stor del av lösningsmetoden som möjligt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons