ny_pontus_backstrom

Pontus Bäckström har undersökt vad det är som styr lärares undervisning, vad som händer i klassrummen, hur kamrateffekterna uppkommer och mekanismerna bakom dem.

| Foto: Shutterstock och Linda Broström
Forskning

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.
– Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter, säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Strax före jul lade han fram sin licentiatavhandling i pedagogik vid högskolan i Jönköping (”Kamrateffekter i skolundervisning – en ramfaktorteoretisk analys”). I avhandlingen undersöker Pontus Bäckström, som är utredningschef vid Lärarnas Riksförbund och har en bakgrund som gymnasielärare, vad det är som styr lärares undervisning, vad som händer i klassrummen, hur kamrateffekterna uppkommer och mekanismerna bakom dem. Studien baseras på statistisk analys av Timss 2015.

Enligt Pontus Bäckström är klassrumsundervisning i grunden en kollektiv företeelse, oavsett hur individorienterad skolpolitiken är, och beskriver det som händer i klassrummet som ett dynamiskt drama mellan styrdokument, lärare, elever och klass. Elevsammansättningen påverkar vad läraren gör och kan göra i undervisningen. Vilka som är en elevs klasskamrater har därför stor betydelse för vad hen lär sig.

– Min studie visar att kamrateffekterna till stor del uppstår som en följd av den styrande och begränsande effekt som elevernas förkunskaper har på lärarens undervisning. Ju sämre förkunskaper, desto starkare begränsande effekt.

”I dag ser
vi en ökad uppdelning av elever beroende på klass och social bakgrund.”

En del menar att lärarnas och skolans förväntningar på eleverna har stor betydelse för resultaten. Låga förväntningar leder till låga resultat och tvärtom.

– Kunskap är nästan alltid kumulativ. Du måste kunna multiplicera och dividera innan du kan lära dig att räkna procent. Om en stor andel elever i klassen inte kan multiplicera och dividera kan läraren inte undervisa i procenträkning, alldeles oavsett vad läroplanen säger. Lärarens undervisning är beroende av vilka elever densamma har att undervisa.

– Därutöver finns det så klart en massa andra faktorer som också påverkar lärarnas undervisning och därmed elevernas resultat. Har eleverna ätit frukost? Har de sovit ordentligt? Råder det studiero i klassrummet? Är det bråkigt? Det är omöjligt att separera de olika faktorerna ifrån varandra. Det finns heller inget skäl att försöka göra det. Samtliga påverkar lärarens undervisning och därmed även elevernas resultat.

Har det ingen betydelse hur skicklig den enskilde läraren är?

– Jo. Lärare har betydelse för individuella elevers resultat, men det äts upp på klassnivå. Hur duktig och skicklig lärare du än är, kan du inte sätta dig över den ram som elevernas förkunskaper ger. Du kan inte kliva in i en klass där hälften av eleverna inte kan räkna division eller multiplicera och säga att ”nu ska vi räkna procent”.

Enligt Pontus Bäckström leder detta till ökande skillnader mellan vilken undervisning som ges i exempelvis hårt segregerade skolor i utanförskapsområden jämfört med skolor i mer burgna områden, trots samma läroplan.

– Med ökad segregation får vi ännu mer homogena klasser samtidigt som undervisningen blir allt mer olik. Om vi till exempel vill att alla elever som går vårterminen i årskurs åtta ska undervisas om samma sak behöver alla klasserna vara mer blandade.

Det gäller att ha realistiska krav på vad lärare kan uppnå med de förutsättningar de ges.

Långt driven social- och klassmässig segregation i barn- och ungdomsskolan är dock inget nytt fenomen i Sverige. Det var en central del av det svenska systemet med folkskola och läroverk fram till att enhets- och grundskolan infördes under 1960- och 1970-talen.

– Parallellskolsystemet var extremt segregerat både till innehåll och rum. Eleverna satt i olika skollokaler och matades med olika innehåll. När vi fick grundskolan minskades den rumsliga segregationen. Samtidigt som elever med olika social bakgrund ofta gick i samma skolor, tilläts en viss innehållsdifferentiering, till exempel allmän och särskild kurs i matematik och engelska samt språkval.

Under de senaste decennierna har den rumsliga segregationen ökat igen, bland annat som ett resultat av det fria skolvalet och marknadifiering av skolan. Från att differentieringen tidigare främst varit en fråga för staten, skolorna och lärarna har den blivit en fråga för eleverna och deras föräldrar. Det fria skolvalet i grundskolan handlar i dag, enligt Pontus Bäckström, ofta inte så mycket om att välja en skola till sina barn efter dess olika verksamhetsmässiga kvaliteter, utan mer om att välja en skola utifrån vilka andra elever som går där.

Är vi på väg att återgå till parallellskolsystemet?

– Det som kännetecknade parallellskolsystemet var att eleverna i stor utsträckning delades upp utifrån klass och social bakgrund. De gick i olika skolbyggnader och matades med olika innehåll givet vilken klassbakgrund de hade. I dag ser vi en ökad uppdelning av elever beroende på klass och social bakgrund. Den uppdelningen är rumslig till sin karaktär. De går i olika skolor.

Möter de även olika innehåll?

– Vi är åtminstone på väg mot att de matas med olika innehåll även om det inte står i läroplanen att så ska ske och många lärare gör sitt yttersta för att motverka det. Men, som min studie visar, elevernas förkunskaper påverkar vilken undervisning läraren kan bedriva.

Vad ska man göra?

– Den svenska skolan presterade som allra bäst när vi hade ett skolsystem som i grunden var gemensamt och sammanhållet, men som tillät viss innehållslig differentiering, låt säga mot slutet av 1980-talet.

Går det att applicera receptet från 1980 på dagens patient och är det samma patient?

– I mitten av 1980-talet var elevsammansättningen en helt annan än i dag, betydligt mer homogen. En betydligt större andel av eleverna var till exempel svenskfödda och hade svenskfödda föräldrar. De som var invandrare kom ofta från länder och områden som exempelvis Finland, Chile, Balkan och Iran, det vill säga länder med fungerande skolsystem.

– Många av dagens nyinvandrade elever har en helt annan bakgrund. Det är därför inte säkert att receptet från 1980 passar dagens patient.

Vad hoppas du att din avhandling ska bidra till?

– Lärarna är skolans viktigaste resurs. Men det gäller att ha realistiska krav på vad de kan uppnå med de förutsättningar de ges. De kan inte trolla med knäna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm