Annons
Pontus Bäckström har undersökt vad det är som styr lärares undervisning, vad som händer i klassrummen, hur kamrateffekterna uppkommer och mekanismerna bakom dem. Foto: Shutterstock och Linda Broström

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Publicerad 19 januari 2021

Relaterat

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.
– Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter, säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Strax före jul lade han fram sin licentiatavhandling i pedagogik vid högskolan i Jönköping (”Kamrateffekter i skolundervisning – en ramfaktorteoretisk analys”). I avhandlingen undersöker Pontus Bäckström, som är utredningschef vid Lärarnas Riksförbund och har en bakgrund som gymnasielärare, vad det är som styr lärares undervisning, vad som händer i klassrummen, hur kamrateffekterna uppkommer och mekanismerna bakom dem. Studien baseras på statistisk analys av Timss 2015.

Enligt Pontus Bäckström är klassrumsundervisning i grunden en kollektiv företeelse, oavsett hur individorienterad skolpolitiken är, och beskriver det som händer i klassrummet som ett dynamiskt drama mellan styrdokument, lärare, elever och klass. Elevsammansättningen påverkar vad läraren gör och kan göra i undervisningen. Vilka som är en elevs klasskamrater har därför stor betydelse för vad hen lär sig. 

– Min studie visar att kamrateffekterna till stor del uppstår som en följd av den styrande och begränsande effekt som elevernas förkunskaper har på lärarens undervisning. Ju sämre förkunskaper, desto starkare begränsande effekt.

”I dag ser
vi en ökad uppdelning av elever beroende på klass och social bakgrund.”

En del menar att lärarnas och skolans förväntningar på eleverna har stor betydelse för resultaten. Låga förväntningar leder till låga resultat och tvärtom.

– Kunskap är nästan alltid kumulativ. Du måste kunna multiplicera och dividera innan du kan lära dig att räkna procent. Om en stor andel elever i klassen inte kan multiplicera och dividera kan läraren inte undervisa i procenträkning, alldeles oavsett vad läroplanen säger. Lärarens undervisning är beroende av vilka elever densamma har att undervisa.

– Därutöver finns det så klart en massa andra faktorer som också påverkar lärarnas undervisning och därmed elevernas resultat. Har eleverna ätit frukost? Har de sovit ordentligt? Råder det studiero i klassrummet? Är det bråkigt? Det är omöjligt att separera de olika faktorerna ifrån varandra. Det finns heller inget skäl att försöka göra det. Samtliga påverkar lärarens undervisning och därmed även elevernas resultat.

Har det ingen betydelse hur skicklig den enskilde läraren är?

– Jo. Lärare har betydelse för individuella elevers resultat, men det äts upp på klassnivå. Hur duktig och skicklig lärare du än är, kan du inte sätta dig över den ram som elevernas förkunskaper ger. Du kan inte kliva in i en klass där hälften av eleverna inte kan räkna division eller multiplicera och säga att ”nu ska vi räkna procent”.

Enligt Pontus Bäckström leder detta till ökande skillnader mellan vilken undervisning som ges i exempelvis hårt segregerade skolor i utanförskapsområden jämfört med skolor i mer burgna områden, trots samma läroplan.

– Med ökad segregation får vi ännu mer homogena klasser samtidigt som undervisningen blir allt mer olik. Om vi till exempel vill att alla elever som går vårterminen i årskurs åtta ska undervisas om samma sak behöver alla klasserna vara mer blandade.

Det gäller att ha realistiska krav på vad lärare kan uppnå med de förutsättningar de ges.

Långt driven social- och klassmässig segregation i barn- och ungdomsskolan är dock inget nytt fenomen i Sverige. Det var en central del av det svenska systemet med folkskola och läroverk fram till att enhets- och grundskolan infördes under 1960- och 1970-talen.

– Parallellskolsystemet var extremt segregerat både till innehåll och rum. Eleverna satt i olika skollokaler och matades med olika innehåll. När vi fick grundskolan minskades den rumsliga segregationen. Samtidigt som elever med olika social bakgrund ofta gick i samma skolor, tilläts en viss innehållsdifferentiering, till exempel allmän och särskild kurs i matematik och engelska samt språkval.

Under de senaste decennierna har den rumsliga segregationen ökat igen, bland annat som ett resultat av det fria skolvalet och marknadifiering av skolan. Från att differentieringen tidigare främst varit en fråga för staten, skolorna och lärarna har den blivit en fråga för eleverna och deras föräldrar. Det fria skolvalet i grundskolan handlar i dag, enligt Pontus Bäckström, ofta inte så mycket om att välja en skola till sina barn efter dess olika verksamhetsmässiga kvaliteter, utan mer om att välja en skola utifrån vilka andra elever som går där.

Är vi på väg att återgå till parallellskolsystemet?

– Det som kännetecknade parallellskolsystemet var att eleverna i stor utsträckning delades upp utifrån klass och social bakgrund. De gick i olika skolbyggnader och matades med olika innehåll givet vilken klassbakgrund de hade. I dag ser vi en ökad uppdelning av elever beroende på klass och social bakgrund. Den uppdelningen är rumslig till sin karaktär. De går i olika skolor.

Möter de även olika innehåll?

– Vi är åtminstone på väg mot att de matas med olika innehåll även om det inte står i läroplanen att så ska ske och många lärare gör sitt yttersta för att motverka det. Men, som min studie visar, elevernas förkunskaper påverkar vilken undervisning läraren kan bedriva.  

Vad ska man göra?

– Den svenska skolan presterade som allra bäst när vi hade ett skolsystem som i grunden var gemensamt och sammanhållet, men som tillät viss innehållslig differentiering, låt säga mot slutet av 1980-talet.

Går det att applicera receptet från 1980 på dagens patient och är det samma patient?

– I mitten av 1980-talet var elevsammansättningen en helt annan än i dag, betydligt mer homogen. En betydligt större andel av eleverna var till exempel svenskfödda och hade svenskfödda föräldrar. De som var invandrare kom ofta från länder och områden som exempelvis Finland, Chile, Balkan och Iran, det vill säga länder med fungerande skolsystem.

– Många av dagens nyinvandrade elever har en helt annan bakgrund. Det är därför inte säkert att receptet från 1980 passar dagens patient.

Vad hoppas du att din avhandling ska bidra till?

– Lärarna är skolans viktigaste resurs. Men det gäller att ha realistiska krav på vad de kan uppnå med de förutsättningar de ges. De kan inte trolla med knäna. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetenserna.

Annons
Annons
SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Annons
Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Arbetsmiljö

Fackets larm: Lärare drabbas av näsblod och andningsproblem

Arbetsmiljö

Eskalerade hälsoproblem gör att lärarfacken vill stoppa arbetet på grundskolan. 

Fackligt

Förhandlingarna kring HÖK21: ”Måste leda till leverans”

Fackligt

Uppgifter till Skolvärlden: Parterna står långt ifrån varandra.

Trots tidigare böter: Kommunen kringgår facken igen

Ny facklig tvist om felaktig rekrytering – tre månader efter att kommunen betalade vite för ett liknande brott.

Coronaviruset

Regeringen: Håll skolorna öppna så länge det går

Corona

Risken för en tredje våg är stor, men skolorna är det sista vi ska stänga, meddelar stats-, utbildnings- och socialministern.

Så olika ser bedömningarna av smittskyddet i skolan ut

Corona

Flera regioner inför skarpare restriktioner men det ser olika ut över landet.

Efter ökad smitta – gymnasielärare uppmanas ha munskydd

Corona

Regionen skärper de lokala rekommendationerna.

Det räcker nu – sänk kraven på lärare

Debatt

Lärare som sliter, men samtidigt får höra att de ska göra mer kommer inte kunna göra ett bra jobb, skriver Daniel Henriksson.

Kommentera
Betyg

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

Nedskärningar i skolan

Kommunen går 1,7 miljarder plus – men sparar ändå miljoner på skolan

Nedskärningar

Samtidigt som kommunen tjänar hundratals miljoner varje år varnar LR för galopperande arbetsbelastning när man fortsätter skära ner på skolan.

Coronaviruset

Rasar mot sent beslut om distans: ”Lärare känner sig uppgivna”

Corona

Med en kvälls varsel fick kommunerna information om nya rekomendationerna. 

Läs- och skrivundervisning

Anna skapar läslust – med hjälp av bilderböcker

Läsning

Svenskläraren: ”Jag visar eleverna att jag älskar bilderböckerna”.

Elevhälsa

Psykologen: Så hanterar du oroliga och blyga elever

Elevhälsa

Att närma sig eleverna som inte tycks må bra i skolan.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna ryter ifrån: ”Vi kräver förändring”

Idrott och hälsa

Ny idrottsreform: Vill ge yrkeskåren möjlighet att utvecklas.

Anna Ekström om kritiken: ”Idrott och hälsa är prioriterat”

Idrott och hälsa

Utbildningsministern om idrottslärarnas förslag på ny reform.

Fackligt

Nya ordföranden: Det här blir vårt fokus för studenterna

Fackligt

Lina Hading är vald till ny ordförande för LR Stud.

Sociala medier

Elever avlyssnade lärarrum i hemlighet: ”Väldigt allvarligt”

Appar

På Tiktok ska eleverna ha fått idéen om att spela in lärare i smyg.  

Fackligt

I pandemins spår: Tre av fyra fackförbund växer

Utbildningssektorn

Lärarnas Riksförbund har aldrig varit större när det gäller antalet yrkesverksamma medlemmar – men tappar bland studenter.

Pensionerade läraren Kaj ger läxhjälp via nätet: ”Hoppas avlasta”

Efter pensionering

Såg ett behov: ”Jag hoppas ge avlastning till lärarna”.

Arbetsmiljö

Ny undersökning: Därför ökar stressen bland lärare

Undersökning

Nya krav ska sätta stopp för den ohållbara stressen.

Coronaviruset

Nytt beslut: Lärare får munskydd – elever blir utan

Corona

Malmö stad backar – bara lärare kommer att få gratis munskydd i skolan. 

Trots lärarbrist – LR ser gärna höjda krav på studenter

Rapport

"Om behörighetskraven inte skärps är risken att det på sikt att det blir ännu mindre attraktivt att bli lärare."

Coronaviruset

Rapport: Mer närundervisning i många skolor

Corona

Många högstadie- och gymnasieskolor har mindre distansundervisning.

”Polariseringen kring samtalet om pandemin bekymrar mig”

Kommentar

”Det finns minst två problem med den här rapporteringen”, skriver Per Kornhall.

Elever håller inte avstånd – då hotas skolan med böter

Corona

"Skollagen har en trappa med ett antal disciplinära åtgärder, från tillsägelse till skriftlig varning och avstängning."

Lärare vädjar om förlängd fjärrundervisning efter sportlovet

Corona

"Det finns absolut inte utrymme för att ta in fler elever"

Skolchefen erkänner: Facken hölls utanför beslut om nedskärningar

Tvist

Skolchefen bekräftar förvaltningens brott mot kollektivavtalet – men beslutet ligger fast.

Åsa Fahlén: Nu tar vi makten över lärarprofessionens framtid

Debatt

”Lärarnas Riksförbund inrättar ett professionsråd för att bidra till att lärarkåren tar makten över sin egen verksamhet och sin egen utveckling med elevernas bästa för ögonen”, skriver Åsa Fahlén.

Kommentera

Alexander Skytte: Den gränslösa läraren

Blogg

”Linjen mellan rätt och fel är sällan rak, utan går som vågor. Jag kan bli gränslös åt bägge håll”, skriver han.

LR om miljardöverskottet: Bör användas för att stärka skolan

Corona

"Lärarna kan inte ta på sig ytterligare undervisning för att kompensera underskottet".

Munskyddsfrågan splittrar lärarkåren: ”Ska inte vara tvingade”

Corona

"Många elever behöver kunna se lärarens mimik och munrörelser för att på bästa sätt kunna delta".

Forskning

Forskaren: Därför kan serier lyfta undervisningen

Serier 

”Serier är ett utmärkt sätt att ta undervisningen till nya nivåer.”

Debatt

Replik: ”Åsa Plesner förenklar frågan om friskolor”

Debatt

”Oavsett var man står politiskt i frågan så är vi många som arbetar i fristående verksamheter”, skriver företrädare för Drottning Blanka gymnasiet.

Kommentera

”Håll er till ämnet i debatten om friskolor”

Replik

Åsa Plesner på Tankedsmedjan Balans i replik till Academediaskolans debattartikel.

Kommentera

Svaga bevis för att tre terminer är bättre än två

Forskning

"Att förkorta sommarlovet skulle kunna leda till försämrade resultat".

GRANSKNING: LÄRARLÖNER

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

L-kommunalrådet: Därför ser jag elever som kunder

Kritik

”För mig är ”kund" det bästa som finns”, säger hon till Skolvärlden.

Debatt

”SD lyssnar hellre på friskolelobbyn än på kritiken från lärare”

Slutreplik

”Istället för att begrunda fakta prioriterar SD friskolelobbyns ekonomiska egenintressen”, skriver Gunilla Svantorp, (S) ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

SD: När det kommer till kritan vägrar S diskutera skolförslag med oss

Replik

”När det kommer till kritan vägrar Socialdemokraterna att ens sätta sig ner vid bordet och diskutera förslag med oss.”

Kommentera
Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Forskning

Studie om kamrateffekt prisas: ”Viktig för lärarkåren”

Forskning

LR:s Pontus Bäckström belönas med Best Paper Award 2020.

BETYG OCH BEDÖMNING

IES vill införa betyg från årskurs 4 – facket: ”Vi fick inte veta”

Tidiga betyg

Internationella engelska skolan vill införa betyg från årskurs fyra. Vad lärarna tycker har ingen frågat.

Coronaviruset

Ledarskap på distans: ”Utmaning att fånga elevens intresse”

Corona

”Det är extra viktigt och utmanande att fånga elevernas intresse.”

Skola sätter in väktare – anhöriga följer inte coronareglerna

Corona

”Vårdnadshavare har struntat i reglerna.”

Kurs- och ämnesplaner

Kritik mot uppskjutna kursplaner: ”Sänder ut helt fel signaler”

Kursplaner

På grund av pandemin har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen av grundskolans kursplaner. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons