Forskning

Forskning: Svårigheter som följer när elever plagierar varandra

charlotta_ronn

Forskaren Charlotta Rönn har observerat en högstadieklass från årskurs åtta till skolavslutningen i nian. ”Via videoinspelningar har jag sett vad som sker bakom lärarens rygg. Den elev som är bäst i ämnet skriver för den andra eleven”, säger hon.

| Foto: Privat

Att elever hjälps åt med individuella inlämningsuppgifter försvårar både lärares bedömningar och möjligheter att fånga upp elever i behov av stöd.
– Lärarna reagerade med bestörtning på omfattningen av detta, säger Charlotta Rönn, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet.

I sitt pågående avhandlingsarbete studerar Charlotta Rönn elevers informella sociala strategier när de tar sig an individuella formella uppgifter. Hennes resultat presenteras i en artikel i den internationella tidskriften Educational Review.

I studien har hon följt en skolklass genom årskurs 8 och fram till skolavslutningen i årskurs 9 på en kommunal högstadieskola. Hon valde ut en skolklass där ungefär hälften av eleverna hade svensk bakgrund, och hälften utländsk bakgrund.

Det framkom att många elever hjälper varandra med individuella inlämningsuppgifter på olika sätt.

– Det är problematiskt vid bedömning och betygssättning eftersom strategierna med att revidera varandras texter eller skriva texter åt varandra sker utan lärarnas vetskap. Jag har använt en metod och en teori som båda har hjälpt mig att komma åt det som är svårt att se eller höra.

”Väldigt svårt för lärarna”

Information delas exempelvis genom att eleverna byter datorer med varandra.

– Via videoinspelningar har jag sett vad som sker bakom lärarens rygg. Den elev som är bäst i ämnet skriver för den andra eleven. Både i och utanför klassrummet kan de logga in på varandras Google classroom-konton och skriva en originaltext eller revidera varandras texter. Det är väldigt svårt för lärarna i en klass med många elever att upptäcka.

– Jag observerade klassen i närmare fyra månader och satt med på i stort sett alla lektioner. Under den tiden såg jag inte det här och då var jag ändå inte upptagen med att själv behöva undervisa, säger hon.

Hon fick också veta att högpresterande elever får sms med förfrågningar om att fotografera av sina färdiga inlämningsuppgifter. Mottagaren skriver därefter om texten med egna ord, ofta med hjälp av synonymer.

– På skolan används visserligen Urkund men ofta passerade texterna plagiatkontrollen.

”Utbredd strategi”

Enligt Charlotta Rönn framkom att vissa elever började skicka bilder på färdiga inlämningsuppgifter till kamrater i årskurs 6, första året betyg ges.

– Men de berättade att de inte förrän ett par år senare förstod att man inte får göra så här. Det här är en generation som växt upp med att dela allt, eleverna tog med sin vardagliga relation till tekniken med sig in i skolan. Strategin var väldigt utbredd i klassen. En högpresterande elev berättade att hon kunde få tre förfrågningar gällande en och samma uppgift.

– I och med att uppgifterna bearbetas kanske det inte är plagiat, däremot modifieringar av andras texter. Tanken är att det ska vara ett eget arbete.

En av utgångspunkterna för studien är att läroplanen gått mot en ökad individualisering. Det innebär att elever ska ta ett större ansvar och planera och utföra exempelvis inlämningsuppgifter.

En brytningspunkt

– Samtidigt står det i läroplanen att elever ska bearbeta och skriva texter enskilt och gemensamt. I grunden är samarbete någonting väldigt bra. Men det finns en brytningspunkt mellan samarbete och individuell betygssättning som är väldigt oklar i läroplanen och för eleverna.

Hon berättar att hon intervjuade en elev som under flera år förlitat sig till klasskamraternas texter. I slutet av nian var eleven ordentligt bekymrad över hur det skulle gå på gymnasiet.

– ”Lärarna på gymnasiet kommer ju tro att jag har kunskaper som motsvarar de betyg jag har. Hur ska det gå?”, sade hon.

”Skrämmande”

En annan nackdel ser Charlotta Rönn utifrån ett demokratiperspektiv och vilka samhällsmedborgare skolan fostrar.

– Eleverna utrycker ju inte sina egna röster i texterna. Att gå flera år i skolan och inte själv bearbeta information eller uttrycka egna åsikter i skrift är skrämmande. Vad som dessutom är olyckligt är att det blir svårare för lärarna att identifiera elever i behov av stöd.

Hon menar att en följd av elevernas strategier blir att existerande ojämlikheter förstärks.

– Jag såg att i synnerhet flickor med svenska som modersmål hade bäst tillgång till de högpresterande flickornas inlämningsuppgifter. I en gruppintervju förklarade flera att det var enklare att neka pojkar som frågade efter bilder på texter. Ett nej till en pojke innebar inga konsekvenser. Sa man däremot nej till en tjej blev man socialt utfryst en månad eller två, vilket gjorde att tjejerna drog sig för det.

För sin avhandling har hon haft ett tydligt elevfokus. Däremot har Charlotta Rönn rapporterat tillbaka till lärarna som reagerade starkt på vad som framkom.

– Lärarna reagerade med bestörtning. Man hade i någon utsträckning anat att visst samarbete förekommit men inte att det skett i den här omfattningen.

”Olyckliga konsekvenser”

Hon ser en fara i att elever utan någon större ansträngning kan få högre betyg genom att dela uppgifter med klasskamrater, både sett till betygens tillförlitlighet och likvärdighet.

– I ett meritokratiskt samhälle får det olyckliga konsekvenser inför valet till gymnasiet. En elev förklarade att ”jag har valt att inte fuska på de nationella proven”. Bara att hon sa så visar att det var en norm att dela de läckta nationella proven och att hon gjorde ett avsteg från normen. Det fanns en oro bland en del elever att inte komma in på den gymnasieskola man ville eftersom man såg hur utbrett det var att ta genvägar.

I en kommande artikel kring avhandlingen berör hon just de nationella proven. Skolverket har även i år flaggat för att läckor förekommer. I den aktuella klassen fann Charlotta Rönn att eleverna delade nationella prov och lärares bedömningsanvisningar med varandra på Snapchat.

– När jag lyssnat till elevernas berättelser låter det som att läckorna är betydligt större än Skolverket uppmärksammat på sin hemsida.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm