Annons
Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet.

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Publicerad 21 augusti 2019

Fakta

Insatsen med IBIS sker på tre nivåer:

Insatsen med IBIS sker på tre nivåer: 

Nivå 1: Den första nivån är ett skolomfattande arbete där man riktar sig till alla elever på en grundläggande nivå. Det handlar om relationsskapande, trygghet, förutsägbarhet och samsyn bland all personal på skolan. Målet är att utveckla en skolmiljö som präglas av tydliga förväntningar på elevers beteende, sociala färdigheter och kunskapsutveckling. Skolan fokuserar på att utveckla ett positivt och proaktivt ledarskap, undervisningsfärdigheter, uppmuntran för prosociala beteenden, tydliga regler samt positiva såväl som negativa konsekvenser.

– Tidigare forskning visar att insatser på denna nivå är tillräckliga för att de flesta elever ska få tillräckligt med struktur och arbetsro för utveckling och lärande. Men den typen av insatser räcker inte till alla elever, för en del elever har större behov än så, därför finns nivå 2 och 3, säger Martin Karlberg.

Nivå 2: Här arbetar man med elever som man identifierar tillhör någon form av riskgrupp och som har förhöjt behov av extra anpassning eller särskilt stöd, den nivån riktar sig till fem-tio procent av eleverna. Sannolikt har några av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. De kommer att få ett utökat stöd inom ramen för IBIS. 
På den här nivån finns det ett ökat fokus på elevernas måluppfyllelse samt förhållandet mellan beteende och skolprestation. Undervisningens struktur betonas och elevens skolsituation görs än mer förutsägbar och trygg.

Nivå 3: De elever som behöver ytterligare stöd involveras inom ramen för nivå 3. Här handlar det om omfattande individuellt stöd som i högre grad syftar till att förebygga mer allvarliga problem hos enskilda elever. Insatsen på denna nivå riktar sig till en handfull elever per skola, några procent av eleverna. Sannolikt har mer än ett fåtal av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. På den här nivån arbetar man därför intensivt med elevens måluppfyllelse, elevens utveckling av prosociala beteenden samt utveckling av goda relationer mellan elever och lärare – och arbetet sker i nära samverkan med eleven och hemmet.

– Inför nästa läsår hoppas vi kunna implementera steg två och tre som riktar sig till elever med behov av mer stöd. Men också de kommer att bli hjälpta i denna första insats, säger Martin Karlberg.

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna.
Metoden ska leda till mindre stress hos lärare, ökad trygghet hos elever och förbättrade skolprestationer.
– De här effekterna håller i sig över lång tid och når många elever, säger universitetslektor Martin Karlberg.

Under 2018 inledde Uppsala kommun och Uppsala universitet ett nytt samverkansprojekt där fokus ligger på att implementera och utvärdera ett program med målet att utveckla inkluderande och positiva lärmiljöer i skolan. Totalt deltar tjugo grundskolor i Uppsala i forskningsprogrammet. 

Programmet, som går under namnet IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan), utgörs av en anpassad variant av det amerikanska programmet SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och är en direktöversatt variant av norska PALS (Positiv atferd, støttende læringsmiljø og samhandling) som har fortgått i över 15 år.

IBIS-projektet går kortfattat ut på att erbjuda kommunens grundskolelärare ett evidensbaserat program för att öka trygghet, arbetsro och inkludering samt att förbättra elevernas skolprestationer.

Martin Karlberg – universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet – projektleder IBIS-programmet i Sverige.

– Både i Norge och USA har man nått framgångar med programmet. Där har man sett att metoden leder till mindre stress hos lärare, ökad trygghet och trivsel hos elever och förbättrade skolprestationer. De här effekterna håller i sig över lång tid och når många elever. 

– I det här programmet ligger fokus på att arbeta förebyggande med förutsättningar för elever att kunna prestera och bete sig i enighet med skolans förväntningar. IBIS är till 100 procent kompatibelt med formuleringarna i styrdokumenten, säger Martin Karlberg.

Projektet finansieras av både Uppsala kommun och Uppsala universitet. I dag har projektet fyra specialpedagoger som är utbildade IBIS-instruktörer som kommer att utbilda personal på de tjugo skolorna i Uppsala. Nio skolor har redan fått utbildning och handledning i ett år och övriga skolor har precis påbörjat sitt arbete. 

– Uppsala kommun är nöjd med IBIS och vill fortsätta. För närvarande för vi samtal om hur den fortsatta satsningen ska se ut. 

I förhållande till skolans befintliga elevhälsoarbete – varför behövs det ett IBIS-program på en skola?

– IBIS ersätter inte elevhälsans arbete, IBIS organiseras inom ramen för elevhälsan. De som jobbar i IBIS-teamet på skolan består av rektor och övriga i elevhälsan. Sedan kompletteras de oftast av representanter för arbetslagen och olika personalkategorier, säger Martin Karlberg och fortsätter: 

– Det som skiljer elevhälsoteam som jobbar med IBIS-team med ett vanligt elevhälsoteam är att vi säkerställer att teamet som jobbar inom ramen för IBIS arbetar datadrivet. Det vill säga att man ser till hela tiden att arbeta med kartläggningar av nuläget och utvärderingar av olika insatser. 

På samtliga IBIS-nivåer sker insamling av data för att skolan ska kunna bedriva ett datadrivet beslutsfattande. Under det andra året kommer man inom ramen för IBIS i Uppsala dessutom att börja utveckla mätinstrumenten, som syftar till att utvärdera insatsen. 

Vad ser du för fördelar med att systematiskt utvärdera insatserna?

– Det är att man får uthållighet i sitt arbete. Jag tror att många gånger så gör lärare, elevhälsa och skolledning rätt. Men när de inte mäter så finns det en risk att de, efter några veckor, säger att insatsen inte fungerar eftersom det exempelvis fortfarande är bråkigt på skolgården. I själva verket kanske insatsen fungerar och bråket har minskat med 30 procent, men då man inte mäter omfattningen så ser man inte att insatsen fungerar. Då finns ju en hyfsat stor risk att skolan byter strategi till något annat, som kanske inte är lika effektivt. 

Martin Karlberg menar att en av de stora nyttorna med IBIS-programmet är att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer att vinna mycket på metoden.

– För jobbar man relationsskapande, strukturerat och förutsägbart så gynnas elever med NPF. Risken om man inte jobbar med att skapa bättre relationer och tydlighet det är att NPF-eleverna får en skolmiljö där de inte vet vad som förväntas av dem och de blir vilsna i skolan.

Det finns ingenting som slår relationer och rutiner i skolan, det är centralt för en lyckad skolgång, menar han.

– Både elever med autistiska drag eller ADHD är i stort behov av goda relationer och att få hjälp med navigering i tid och rum, man måste därför vara noggrann med rutiner och förutsägbarhet.

Fokus i IBIS ligger på ledarskap, att skapa rutiner, tydlighet och goda relationer mellan elever och lärare. Är det något som svenska lärare behöver bli bättre på tycker du?

– Ja, det skulle jag säga. Generellt sett så tycker jag att den svenska lärarkåren är betydligt duktigare än vad man kan tro om man läser media och lyssnar på debatten om skolan. Men på många håll behövs det en fortbildning i hur man bedriver ledarskap och hur man utvecklar sin undervisning, säger han och tillägger:

– Det är det som är bra med upplägget med IBIS är att även om det finns ramar och innehåll som man måste följa så finns det även stort utrymme för lokal anpassning. Det är styrkan med det här projektet. En annan styrka med det är att det bidrar det med samsyn på skolan.

Martin Karlberg vidhåller att IBIS inte kommer att fungera som ett trollspö som automatiskt kommer att ge bättre prestationer, utan det tar några år innan den här typen av insatser börjar avspegla sig i skolresultaten.

– IBIS kommer att ha olika effekt på olika skolor och jag är fullständigt övertygad om att det inom en 15–20 årsperiod kommer att finnas andra program som är lika framgångsrika. Men just nu verkar IBIS vara det bästa man kan göra på sin skola om det finns ett behov av att utveckla undervisning och ledarskap. Finns det inte ett behov ska man inte hålla på med IBIS.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons