Annons
Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet.

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Publicerad 21 augusti 2019

Fakta

Insatsen med IBIS sker på tre nivåer:

Insatsen med IBIS sker på tre nivåer: 

Nivå 1: Den första nivån är ett skolomfattande arbete där man riktar sig till alla elever på en grundläggande nivå. Det handlar om relationsskapande, trygghet, förutsägbarhet och samsyn bland all personal på skolan. Målet är att utveckla en skolmiljö som präglas av tydliga förväntningar på elevers beteende, sociala färdigheter och kunskapsutveckling. Skolan fokuserar på att utveckla ett positivt och proaktivt ledarskap, undervisningsfärdigheter, uppmuntran för prosociala beteenden, tydliga regler samt positiva såväl som negativa konsekvenser.

– Tidigare forskning visar att insatser på denna nivå är tillräckliga för att de flesta elever ska få tillräckligt med struktur och arbetsro för utveckling och lärande. Men den typen av insatser räcker inte till alla elever, för en del elever har större behov än så, därför finns nivå 2 och 3, säger Martin Karlberg.

Nivå 2: Här arbetar man med elever som man identifierar tillhör någon form av riskgrupp och som har förhöjt behov av extra anpassning eller särskilt stöd, den nivån riktar sig till fem-tio procent av eleverna. Sannolikt har några av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. De kommer att få ett utökat stöd inom ramen för IBIS. 
På den här nivån finns det ett ökat fokus på elevernas måluppfyllelse samt förhållandet mellan beteende och skolprestation. Undervisningens struktur betonas och elevens skolsituation görs än mer förutsägbar och trygg.

Nivå 3: De elever som behöver ytterligare stöd involveras inom ramen för nivå 3. Här handlar det om omfattande individuellt stöd som i högre grad syftar till att förebygga mer allvarliga problem hos enskilda elever. Insatsen på denna nivå riktar sig till en handfull elever per skola, några procent av eleverna. Sannolikt har mer än ett fåtal av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. På den här nivån arbetar man därför intensivt med elevens måluppfyllelse, elevens utveckling av prosociala beteenden samt utveckling av goda relationer mellan elever och lärare – och arbetet sker i nära samverkan med eleven och hemmet.

– Inför nästa läsår hoppas vi kunna implementera steg två och tre som riktar sig till elever med behov av mer stöd. Men också de kommer att bli hjälpta i denna första insats, säger Martin Karlberg.

Relaterat

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna.
Metoden ska leda till mindre stress hos lärare, ökad trygghet hos elever och förbättrade skolprestationer.
– De här effekterna håller i sig över lång tid och når många elever, säger universitetslektor Martin Karlberg.

Under 2018 inledde Uppsala kommun och Uppsala universitet ett nytt samverkansprojekt där fokus ligger på att implementera och utvärdera ett program med målet att utveckla inkluderande och positiva lärmiljöer i skolan. Totalt deltar tjugo grundskolor i Uppsala i forskningsprogrammet. 

Programmet, som går under namnet IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan), utgörs av en anpassad variant av det amerikanska programmet SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och är en direktöversatt variant av norska PALS (Positiv atferd, støttende læringsmiljø og samhandling) som har fortgått i över 15 år.

IBIS-projektet går kortfattat ut på att erbjuda kommunens grundskolelärare ett evidensbaserat program för att öka trygghet, arbetsro och inkludering samt att förbättra elevernas skolprestationer.

Martin Karlberg – universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet – projektleder IBIS-programmet i Sverige.

– Både i Norge och USA har man nått framgångar med programmet. Där har man sett att metoden leder till mindre stress hos lärare, ökad trygghet och trivsel hos elever och förbättrade skolprestationer. De här effekterna håller i sig över lång tid och når många elever. 

– I det här programmet ligger fokus på att arbeta förebyggande med förutsättningar för elever att kunna prestera och bete sig i enighet med skolans förväntningar. IBIS är till 100 procent kompatibelt med formuleringarna i styrdokumenten, säger Martin Karlberg.

Projektet finansieras av både Uppsala kommun och Uppsala universitet. I dag har projektet fyra specialpedagoger som är utbildade IBIS-instruktörer som kommer att utbilda personal på de tjugo skolorna i Uppsala. Nio skolor har redan fått utbildning och handledning i ett år och övriga skolor har precis påbörjat sitt arbete. 

– Uppsala kommun är nöjd med IBIS och vill fortsätta. För närvarande för vi samtal om hur den fortsatta satsningen ska se ut. 

I förhållande till skolans befintliga elevhälsoarbete – varför behövs det ett IBIS-program på en skola?

– IBIS ersätter inte elevhälsans arbete, IBIS organiseras inom ramen för elevhälsan. De som jobbar i IBIS-teamet på skolan består av rektor och övriga i elevhälsan. Sedan kompletteras de oftast av representanter för arbetslagen och olika personalkategorier, säger Martin Karlberg och fortsätter: 

– Det som skiljer elevhälsoteam som jobbar med IBIS-team med ett vanligt elevhälsoteam är att vi säkerställer att teamet som jobbar inom ramen för IBIS arbetar datadrivet. Det vill säga att man ser till hela tiden att arbeta med kartläggningar av nuläget och utvärderingar av olika insatser. 

På samtliga IBIS-nivåer sker insamling av data för att skolan ska kunna bedriva ett datadrivet beslutsfattande. Under det andra året kommer man inom ramen för IBIS i Uppsala dessutom att börja utveckla mätinstrumenten, som syftar till att utvärdera insatsen. 

Vad ser du för fördelar med att systematiskt utvärdera insatserna?

– Det är att man får uthållighet i sitt arbete. Jag tror att många gånger så gör lärare, elevhälsa och skolledning rätt. Men när de inte mäter så finns det en risk att de, efter några veckor, säger att insatsen inte fungerar eftersom det exempelvis fortfarande är bråkigt på skolgården. I själva verket kanske insatsen fungerar och bråket har minskat med 30 procent, men då man inte mäter omfattningen så ser man inte att insatsen fungerar. Då finns ju en hyfsat stor risk att skolan byter strategi till något annat, som kanske inte är lika effektivt. 

Martin Karlberg menar att en av de stora nyttorna med IBIS-programmet är att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer att vinna mycket på metoden.

– För jobbar man relationsskapande, strukturerat och förutsägbart så gynnas elever med NPF. Risken om man inte jobbar med att skapa bättre relationer och tydlighet det är att NPF-eleverna får en skolmiljö där de inte vet vad som förväntas av dem och de blir vilsna i skolan.

Det finns ingenting som slår relationer och rutiner i skolan, det är centralt för en lyckad skolgång, menar han.

– Både elever med autistiska drag eller ADHD är i stort behov av goda relationer och att få hjälp med navigering i tid och rum, man måste därför vara noggrann med rutiner och förutsägbarhet.

Fokus i IBIS ligger på ledarskap, att skapa rutiner, tydlighet och goda relationer mellan elever och lärare. Är det något som svenska lärare behöver bli bättre på tycker du?

– Ja, det skulle jag säga. Generellt sett så tycker jag att den svenska lärarkåren är betydligt duktigare än vad man kan tro om man läser media och lyssnar på debatten om skolan. Men på många håll behövs det en fortbildning i hur man bedriver ledarskap och hur man utvecklar sin undervisning, säger han och tillägger:

– Det är det som är bra med upplägget med IBIS är att även om det finns ramar och innehåll som man måste följa så finns det även stort utrymme för lokal anpassning. Det är styrkan med det här projektet. En annan styrka med det är att det bidrar det med samsyn på skolan.

Martin Karlberg vidhåller att IBIS inte kommer att fungera som ett trollspö som automatiskt kommer att ge bättre prestationer, utan det tar några år innan den här typen av insatser börjar avspegla sig i skolresultaten.

– IBIS kommer att ha olika effekt på olika skolor och jag är fullständigt övertygad om att det inom en 15–20 årsperiod kommer att finnas andra program som är lika framgångsrika. Men just nu verkar IBIS vara det bästa man kan göra på sin skola om det finns ett behov av att utveckla undervisning och ledarskap. Finns det inte ett behov ska man inte hålla på med IBIS.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kommunen erbjöd politiker coronaskydd – men lärare nekades

Corona

"Jag blir både förbannad och fundersam", säger LR:s Niclas Wahlgren.

Annons

Bildlärarens brev till Skolverket: "Efter oron kommer ilskan"

Öppet brev

"Dessa förändringar innebär en katastrof för bildlärarkåren", skriver bildläraren Ann-Sofi Viklund.

Kommentera
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons