Annons
Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet.

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Publicerad 21 augusti 2019

Fakta

Insatsen med IBIS sker på tre nivåer:

Insatsen med IBIS sker på tre nivåer: 

Nivå 1: Den första nivån är ett skolomfattande arbete där man riktar sig till alla elever på en grundläggande nivå. Det handlar om relationsskapande, trygghet, förutsägbarhet och samsyn bland all personal på skolan. Målet är att utveckla en skolmiljö som präglas av tydliga förväntningar på elevers beteende, sociala färdigheter och kunskapsutveckling. Skolan fokuserar på att utveckla ett positivt och proaktivt ledarskap, undervisningsfärdigheter, uppmuntran för prosociala beteenden, tydliga regler samt positiva såväl som negativa konsekvenser.

– Tidigare forskning visar att insatser på denna nivå är tillräckliga för att de flesta elever ska få tillräckligt med struktur och arbetsro för utveckling och lärande. Men den typen av insatser räcker inte till alla elever, för en del elever har större behov än så, därför finns nivå 2 och 3, säger Martin Karlberg.

Nivå 2: Här arbetar man med elever som man identifierar tillhör någon form av riskgrupp och som har förhöjt behov av extra anpassning eller särskilt stöd, den nivån riktar sig till fem-tio procent av eleverna. Sannolikt har några av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. De kommer att få ett utökat stöd inom ramen för IBIS. 
På den här nivån finns det ett ökat fokus på elevernas måluppfyllelse samt förhållandet mellan beteende och skolprestation. Undervisningens struktur betonas och elevens skolsituation görs än mer förutsägbar och trygg.

Nivå 3: De elever som behöver ytterligare stöd involveras inom ramen för nivå 3. Här handlar det om omfattande individuellt stöd som i högre grad syftar till att förebygga mer allvarliga problem hos enskilda elever. Insatsen på denna nivå riktar sig till en handfull elever per skola, några procent av eleverna. Sannolikt har mer än ett fåtal av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. På den här nivån arbetar man därför intensivt med elevens måluppfyllelse, elevens utveckling av prosociala beteenden samt utveckling av goda relationer mellan elever och lärare – och arbetet sker i nära samverkan med eleven och hemmet.

– Inför nästa läsår hoppas vi kunna implementera steg två och tre som riktar sig till elever med behov av mer stöd. Men också de kommer att bli hjälpta i denna första insats, säger Martin Karlberg.

Relaterat

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna.
Metoden ska leda till mindre stress hos lärare, ökad trygghet hos elever och förbättrade skolprestationer.
– De här effekterna håller i sig över lång tid och når många elever, säger universitetslektor Martin Karlberg.

Under 2018 inledde Uppsala kommun och Uppsala universitet ett nytt samverkansprojekt där fokus ligger på att implementera och utvärdera ett program med målet att utveckla inkluderande och positiva lärmiljöer i skolan. Totalt deltar tjugo grundskolor i Uppsala i forskningsprogrammet. 

Programmet, som går under namnet IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan), utgörs av en anpassad variant av det amerikanska programmet SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och är en direktöversatt variant av norska PALS (Positiv atferd, støttende læringsmiljø og samhandling) som har fortgått i över 15 år.

IBIS-projektet går kortfattat ut på att erbjuda kommunens grundskolelärare ett evidensbaserat program för att öka trygghet, arbetsro och inkludering samt att förbättra elevernas skolprestationer.

Martin Karlberg – universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet – projektleder IBIS-programmet i Sverige.

– Både i Norge och USA har man nått framgångar med programmet. Där har man sett att metoden leder till mindre stress hos lärare, ökad trygghet och trivsel hos elever och förbättrade skolprestationer. De här effekterna håller i sig över lång tid och når många elever. 

– I det här programmet ligger fokus på att arbeta förebyggande med förutsättningar för elever att kunna prestera och bete sig i enighet med skolans förväntningar. IBIS är till 100 procent kompatibelt med formuleringarna i styrdokumenten, säger Martin Karlberg.

Projektet finansieras av både Uppsala kommun och Uppsala universitet. I dag har projektet fyra specialpedagoger som är utbildade IBIS-instruktörer som kommer att utbilda personal på de tjugo skolorna i Uppsala. Nio skolor har redan fått utbildning och handledning i ett år och övriga skolor har precis påbörjat sitt arbete. 

– Uppsala kommun är nöjd med IBIS och vill fortsätta. För närvarande för vi samtal om hur den fortsatta satsningen ska se ut. 

I förhållande till skolans befintliga elevhälsoarbete – varför behövs det ett IBIS-program på en skola?

– IBIS ersätter inte elevhälsans arbete, IBIS organiseras inom ramen för elevhälsan. De som jobbar i IBIS-teamet på skolan består av rektor och övriga i elevhälsan. Sedan kompletteras de oftast av representanter för arbetslagen och olika personalkategorier, säger Martin Karlberg och fortsätter: 

– Det som skiljer elevhälsoteam som jobbar med IBIS-team med ett vanligt elevhälsoteam är att vi säkerställer att teamet som jobbar inom ramen för IBIS arbetar datadrivet. Det vill säga att man ser till hela tiden att arbeta med kartläggningar av nuläget och utvärderingar av olika insatser. 

På samtliga IBIS-nivåer sker insamling av data för att skolan ska kunna bedriva ett datadrivet beslutsfattande. Under det andra året kommer man inom ramen för IBIS i Uppsala dessutom att börja utveckla mätinstrumenten, som syftar till att utvärdera insatsen. 

Vad ser du för fördelar med att systematiskt utvärdera insatserna?

– Det är att man får uthållighet i sitt arbete. Jag tror att många gånger så gör lärare, elevhälsa och skolledning rätt. Men när de inte mäter så finns det en risk att de, efter några veckor, säger att insatsen inte fungerar eftersom det exempelvis fortfarande är bråkigt på skolgården. I själva verket kanske insatsen fungerar och bråket har minskat med 30 procent, men då man inte mäter omfattningen så ser man inte att insatsen fungerar. Då finns ju en hyfsat stor risk att skolan byter strategi till något annat, som kanske inte är lika effektivt. 

Martin Karlberg menar att en av de stora nyttorna med IBIS-programmet är att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer att vinna mycket på metoden.

– För jobbar man relationsskapande, strukturerat och förutsägbart så gynnas elever med NPF. Risken om man inte jobbar med att skapa bättre relationer och tydlighet det är att NPF-eleverna får en skolmiljö där de inte vet vad som förväntas av dem och de blir vilsna i skolan.

Det finns ingenting som slår relationer och rutiner i skolan, det är centralt för en lyckad skolgång, menar han.

– Både elever med autistiska drag eller ADHD är i stort behov av goda relationer och att få hjälp med navigering i tid och rum, man måste därför vara noggrann med rutiner och förutsägbarhet.

Fokus i IBIS ligger på ledarskap, att skapa rutiner, tydlighet och goda relationer mellan elever och lärare. Är det något som svenska lärare behöver bli bättre på tycker du?

– Ja, det skulle jag säga. Generellt sett så tycker jag att den svenska lärarkåren är betydligt duktigare än vad man kan tro om man läser media och lyssnar på debatten om skolan. Men på många håll behövs det en fortbildning i hur man bedriver ledarskap och hur man utvecklar sin undervisning, säger han och tillägger:

– Det är det som är bra med upplägget med IBIS är att även om det finns ramar och innehåll som man måste följa så finns det även stort utrymme för lokal anpassning. Det är styrkan med det här projektet. En annan styrka med det är att det bidrar det med samsyn på skolan.

Martin Karlberg vidhåller att IBIS inte kommer att fungera som ett trollspö som automatiskt kommer att ge bättre prestationer, utan det tar några år innan den här typen av insatser börjar avspegla sig i skolresultaten.

– IBIS kommer att ha olika effekt på olika skolor och jag är fullständigt övertygad om att det inom en 15–20 årsperiod kommer att finnas andra program som är lika framgångsrika. Men just nu verkar IBIS vara det bästa man kan göra på sin skola om det finns ett behov av att utveckla undervisning och ledarskap. Finns det inte ett behov ska man inte hålla på med IBIS.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons