Forskningsprojekt ledde till bättre arbetsmiljö för lärare

Psykisk ohälsa och stress är i dag vanligt förekommande på många svenska arbetsplatser och samtidigt målas hälsotillstånden ofta upp som de vanligaste anledningarna till sjukskrivning.

Skolvärlden har belyst flera undersökningar och rapporter som pekar på att en stor andel lärare lider av stress och att många samtidigt har funderat på att lämna yrket på grund av bristande arbetsmiljö.

Kunskapen om hur arbetsgivaren verkningsfullt kan arbeta för att mota psykisk ohälsa och stress är dock desto mer avgränsad.

Därför har ett forskarteam undersökt hur skolor på bästa sätt kan implementera tidigare framtagna riktlinjer i verksamheten och därmed förebygga psykisk ohälsa bland medarbetare som arbetar inom grundskolan, något som tidningen Forskning och framsteg var först med att rapportera om.

I studien har forskare studerat 19 kommunala skolor från två kommuner i ett projekt som finansieras av AFA försäkring.

Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet, har lett projektet som har pågått mellan 2017 och 2019.

– Det finns mycket forskning, bland annat inom vården, där man har tittat på frågor om psykisk ohälsa, men det finns inte så mycket inom skolvärlden. De få som ändå görs inom skolan handlar oftast bara om kartläggningar och väldigt få är riktade åt förändring, säger hon.

Samma år som projektet drog igång släppte Arbetsmiljöverket sin stora skolkartläggning 2017 som visade att många skolor brister i arbetsmiljön.

– Den här kartläggningen visade även att det fanns stora brister i hur skolor arbetar med det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det finns väldigt få handlingsplaner och insatser inom skolans värld. Därför kändes vi att det var extra viktigt att satsa på den här yrkesgruppen i forskningsstudien. 

Kortfattat om forskningsstudien kan man säga att skolorna som deltog delades upp i två grupper. Den ena gruppen har fått forskarstöd i form av en utbildningsdag och fem workshops under det första året, därutöver bildades en intern implementeringsgrupp på varje skola. Medan den andra gruppen i stället bara fick en utbildningsdag.

Enligt Lydia Kwak var skillnaderna mellan grupperna slående och skolorna som fick det mer omfattande stödet visade ett bättre resultat i arbetsmiljöarbetet. 

Den första gruppen fick lära sig en evidensbaserad metod för att förbättra arbetsmiljön. Under fem workshops fick skolorna arbeta konkret med metoden kopplat till den egna verksamheten.

– Den här metoden, som också är i linje med Arbetsmiljöverkets föreskrifter, har tre rekommendationer som skolorna har fått följa. Grunden handlar om vikten att ha tydliga rutiner inom den organisatoriska sociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak.

Rekommendation ett: ”Det kan handla om att arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor som exempelvis: hur kommunicerar vi tydligt till elevernas föräldrar? Vi diskuterade även mycket om att det är bra att inte behöva svara på mejl samma dag som de kommer och att skolpersonal inte ska svara på telefonsamtal efter arbetstid på kvällen.”

Rekommendation två: ”Det handlar om att skolledningen ska ha kunskap om hur man arbetar med att upptäcka personal som inte mår så bra, vilka är riskfaktorerna inom psykisk ohälsa, samt hur man ska åtgärda problemen.” 

Rekommendation tre: ”Den rekommendationen är mer omfattande. Man ska göra en kartläggning om arbetsmiljön och tillsammans tittar på vad man vill arbeta med, vad har skolverksamheten för handlingsplan och hur följer vi upphandlingsplanen med åtgärder.”  

Lydia Kwak berättar att man kan se att de kommunala skolorna generellt är duktiga på att kartlägga och analysera den psykosociala arbetsmiljön, stress och psykisk hälsa i verksamheten – men att skolorna inte är lika duktiga på att göra en handlingsplan med åtgärder och följa upp dessa. 

– Jag har varit i kontakt med många lärare under de här projektåren som har flaggat för att de mår jättedåligt – men skolledningen gör sällan någonting åt problemet. Det leder till en stor frustration så klart inom lärarkåren.  

Vilka är de viktigaste resultaten än så länge i projektet?

– Sättet vi har stöttat skolorna har visat sig vara bra och uppskattat, men det kräver också bra förutsättningar. Till exempel ser vi stora skillnader mellan kommuner hur involverade kommunens ledningsförvaltningar har varit i projektet. Den kommunen som har haft större möjlighet att delta i workshoparna har gjort förändringar i större utsträckning på förvaltningsnivå. Det har varit en nyckelfaktor.

Är det någonting med projektet som har överraskat dig resultatmässigt?

– Det ska vara att det finns en liten samsyn mellan vad rektorn tycker och vad skolpersonal upplever om situationen på skolan – man tyckte väldigt olika rent generellt. Det fascinerade mig.

Lydia Kwak påpekar samtidigt att forskarteamet ser att det tar tid att skapa förändring i verksamheten och införa nya rutiner på skolor.

– Det är svårt att förändra rutiner. När man själv ser var man brister och inser att man har ett behov då kan man påbörja förändringsarbetet. Men rent generellt kan jag säga att det är viktigt att börja med små förändringar och sedan gå vidare i mindre steg. 

Sedan är det viktigt att avsätta tid för att verkligen förändra rutinerna, menar hon.

– Det är oerhört viktigt. Man måste även ha en tydlig arbetsfördelning och tydliga planer på hur man ska arbeta.

Lydia Kwak hoppas att forskningsprojektet i framtiden ska bidra till ett bättre systematiskt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på fler skolor.

– Och att det på sikt även leder till ett hållbart arbetsliv genom minskat psykisk ohälsa och sjukskrivning för medarbetare som arbetar inom skolor.