Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

I början av augusti gav Jan Björklund beskedet att Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan. Två veckor efter L-utspelet presenterade Socialdemokraterna att partiet vill satsa 1 miljard på lärarassistenter.

– I dag tvingas många lärare ägna mycket tid åt andra uppgifter än undervisning. I en tid av stor lärarbrist behöver lärare få ägna sig åt det som de är bäst på, att undervisa, sa gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden då.

Partiförslagen har mötts av positiva och negativa kommentarer runt om i skolsverige. Johan Hallberg arbetar som rektor i Kolsva skolområde och han blir inte imponerad av partiernas nya satsningar. 

– Jag är naturligtvis för att lärare ska få stöd i sitt arbete för att frigöra tid för själva lärarskapets ädla konst. Men jag tycker att lärarassistenter är ett ganska smalt spår och jag är inte alls säker på att det är rätt väg, säger han.  

Johan Hallberg tycker att det är ett alldeles för enkelt förslag som partierna lägger fram. 

– Jag tycker i stället att man ska använda pengarna till att verkligen minska lärares arbetsbörda, så att man kan frigöra tid till lärarskapet, säger han och tillägger:

– Jag tror att man behöver se över hur bemanningen ser ut på en skola. Har man vaktmästare på plats så att inte läraren behöver göra allting själv? Har man någon form av fritidspedagog som arbetar på raster med psykosociala bitar? Finns elevhälsan på skolan eller är den belägen någonstans långt borta? Allt sådant gör jättestor skillnad för lärares arbetsbörda. Där tycker jag att man ska börja.

Varför tror du att partierna går ut med förslaget på lärarassistentssatsningarna nu?

– Det är snabb och enkel politik, det är vad det är. Man blir inte förvånad över att mötas av sådana här satsningar i dessa valtider. De tror tyvärr att de kan lösa problemet med assistenter bara. Men det hade varit bättre om man hade frågat professionerna, det vill säga lärare och skolledare, om vad de behöver. Det är nog ganska mycket fnissande i lärargrupper kring att partierna rejält skjuter från höften, säger Johan Hallberg.

Johan Hallberg har varit rektor i skolområdet i knappt 15 år och byggt upp personalområdena succesivt under en tioårstid. 

– Vi har valt en satsning som innebär att det alltid ska finnas stöd i lärarens vardag, av olika funktioner. Det viktigaste är att allting inte ska hamna i lärarens knä. Jag tycker att det finns en finess med att olika personer har olika yrkesuppgifter. 

Som till exempel fritidspedagoger och fritidsledare har en jätteviktig roll på skolan och de kan arbeta med eleverna på deras lektionsfria tid, menar Johan Hallberg.

– Vi har valt att knyta samman fritidsledaren med elevhälsan på högstadiet för att få ett bättre perspektiv utanför klassrummet med alla elevhälsofrågor. Sedan är det viktigt att ha elevhälsan på skolan och att man har syv, speciallärare och specialpedagoger. Allt det här blir avlastande för läraren på ett helt annat sätt än om man hade haft en lärarassistent. Jag tror anledningen till att politikerna inte vill satsa på det sättet som vi gör är att det är lite mer komplext. Ingen quickfix.  

För att nå ett framgångsrikt upplägg med personalen anser Johan Hallberg att man måste börja med att titta på vad man har för arbetssätt och rutiner, och finslipa dem innan man kan börja fundera på vilka arbetsgrupper man vill utöka med på skolan. 

– Något som har varit oerhört viktigt i vårt arbete är att vi inte kan ha någon större omsättning på varken skolledare eller lärare för att det ska bli riktigt bra, så att man kan hålla ihop allting och bygga vidare på den grunden. Det har varit nyckeln för vår del, säger Johan Hallberg.