Lärarutbildning
Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen
Annons
Lärarutbildning
Förslag: Så höjs kraven för att bli lärare
Minska antalet lärosäten för utbildning till högstadielärare och gymnasielärare och höj kraven vid antagning till lärarutbildningen. Det är förslag som Liberalerna för fram i dag.
Här är förslagen
Högre antagningskrav till lärarutbildningen
- Alla studenter som antas till lärarutbildning för grundskola och gymnasium ska själva ha lägst betyget C i ämnet svenska.
- Studenter som antas till lärarutbildning som ämneslärare i högstadium och gymnasium skall själv ha lägst betyget C i aktuella ämnen.
- Den nedre gränsen för att antas via högskoleprovet ska vara 0,9 poäng.
- Liberalerna föreslår att intagningskraven kompletteras med ett lämplighetstest, i enlighet med det försök som initierats av alliansregeringen.
Ämneslärarutbildningen flyttas till de största universiteten
- Utbildningen för högstadielärare och gymnasielärare bör endast erbjudas på de sex största universiteten för att nå högre kvalitet och effektivitet.
- Lärarutbildningen för så kallade tidigarelärare och förskollärare kan även fortsättningsvis erbjudas på alla orter.
- Undantag kan göras för till exempel idrott och estetiska ämnen där specialhögskolor kan erbjuda. Chalmers och KTH bör fortsatt kunna erbjuda lärarexamen i matte, no och teknik.
Många av lärarstudenterna slutar innan det är dags för examen. Hela 38 procent av studenterna på ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7-9 har hoppat av relativt tidigt enligt UKÄ:s (Universitetskanslerämbetet) första analys av avhoppen sedan den nya lärarutbildningen sjösattes 2011. Det är fortsatt kvinnodominans på lärarutbildningen, och det är dessutom män som hoppar av i störst utsträckning, oavsett inriktning.
För att råda bot på det lägger Liberalerna fram förslag på flera förändringar av antagning och utbildning.
| MISSING http://skolvarlden.se/sites/default/files/jan_bjorklund.jpg |– Kommunerna har inte klarat av att vårda läraryrkets status och anställningsvillkor. Det är ett jätteunderkännande åt kommunaliseringen att staten måste gå in och detaljstyra lärarnas arbetsvillkor. Vi måste fortsätta att höja lärarlönerna men vi måste också höja antagningskraven, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.
De höjda antagningskraven innefattar bland annat lämplighetstest och lägst betyget C i svenska (för grundskola och gymnasium) och likaså i aktuella ämnen för ämneslärarutbildningen.
Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening, välkomnar förslagen:
– Lågt ställda krav vid antagning leder till att kraven på utbildningen blir låga. Högre krav garanterar en högre standard. Vi tycker likt Liberalerna att antagningskraven ska varieras utefter de ämnen som lärarstudenter läser, säger han.
– Antagningskraven ska vara nationellt likvärdiga och ligga på en hög nivå, inte minst för att stärka lärarutbildningarnas status och i förlängningen attraktiviteten.
Ett annat av Liberalernas förslag går ut på att minska antalet lärosäten till de sex största för utbildning till högstadie- och gymnasielärare.
– Det är ett förslag vi har drivit under en lång tid. Även OECD framhåller vikten av att se över antalet lärosäten med lärarutbildningarna. Vi behöver sannerligen inte ha en lärarutbildning i varje buske, utan måste börja prioritera kvalitet framför kvantitet, säger Isak Skogstad.
Men han ser gärna att lärarutbildningen ses över på fler plan för att stoppa avhoppen.
– Lärarutbildningarna behöver även dimensioneras och få utökad andel av undervisningsmetodik. Nästan var femte lärarstudent lämnar läraryrket inom tre år efter examen. För många är det en stor praxischock att komma ut i yrket. Lärarutbildningarna måste förbereda studenterna bättre på verkligheten i klassrummen, säger Isak Skogstad.