Försvarar satsningen efter massiv kritik

Skolverkets statistik över läsåret 2016/17 visar att andelen obehöriga lärare ökar, framför allt i grundskolan. Med anledning av detta göras en lokal satsning i Dalaregionen för att få fler behöriga lärare till skolan.

Skolvärlden har tidigare skrivit om att det till hösten kommer bli möjligt för studenter att finansiera sin lärarutbildning genom att kombinera arbete med studier.

Skolhuvudmannen står för lönen och tanken är att studenterna ska koppla samman deltidsstudier om 75 procent med halvtidsarbete på skolan. Bakom initiativet står skolchefer från regionen, representanter från Högskolan Dalarnas lärarutbildning och Pedagogiska utvecklingscentrum i Dalarna.

Men lärarsatsningen har väckt en hel del irritation bland legitimerade lärare och lärarstudenter i regionen.

I en debattartikel på Skolvärlden skriver Marcus Henriksson, legitimerad gymnasielärare på Lugnetgymnasiet i Falun, om satsningen och menar att ”det är ett hån mot oss legitimerade lärare”.

”Personligen ser jag denna satsning som ett hån mot alla oss, som redan är legitimerade lärare. Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?” skriver Marcus Henriksson.

Även Pernilla Nordman, grundlärarstudent vid Högskolan Dalarna, skrev ett kritiskt debattinlägg om insatsen.

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten.

Inga-Lena Spansk, ordförande i Pedagogiska utvecklingscentrum i Dalarna, svarar på kritiken.

– Vi kanske borde ha gått ut med en tydligare information direkt till studenterna, för vi tycker att de har missat en del av poängen. De vill ju inte heller komma ut och få lov att hela tiden stötta obehöriga kollegor. De vill utvecklas tillsammans med behöriga kollegor. Det här är ett sätt för kommun och huvudmän att ta ansvar, säger hon till Skolvärlden.

– Jag kan förstå att de upplever det som en orättvisa i stället för att se att vi har tänkt lite längre. Vi vill ju göra det bästa för att även de här studenterna ska få de bästa förutsättningarna när de kommer ut. 

Inga-Lena Spansk lyfter fram att det i dag är många behöriga lärare som sliter med att få vara mentor och handledare för obehöriga lärare, vilket leder till en väldigt hög arbetsbelastning.

– Lärarna skriker efter behöriga kollegor. Det tycker jag att man glömmer bort.

– Sedan tycker jag att de (kritikerna) har rätt i en del saker som det behöver satsas på, som till exempel de som redan i dag pluggar. Där kan man möjligtvis tänka sig att staten kan gå in och göra någonting, till exempel återbetalning av CSN-medlen eller andra sådana ekonomiska incitament. Men vi kan inte bara sitta och rulla tummarna och vänta på att staten ska göra något. Vi måste bidra med det som vi har möjlighet till.

Är det här det bästa sättet att bidra?

– Vi har varit ganska tydliga med att det här är ett av sätten. En av de första åtgärderna är att vi tillsammans med högskolan partade ihop oss om den här arbetsintegrerade utbildningen. Det här är bara en del i ett paket.