”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Det fria skolvalet och konkurrensen mellan skolor har många oönskade konsekvenser. En av dem är frågan om transparens och offentliga uppgifter om till exempel behörighet hos lärare, som friskolor anser är affärshemligheter och därmed inte släppts till myndigheter eller andra med intresse av dem. Detta har gjort det svårt att utreda likvärdighetsaspekter mellan olika skolor, och lett till att Utbildningsdepartementet föreslagit ändringar i både Arkivlagen och Tryckfrihetsförordningen.

En annan stötesten, som har med den affärsmässiga sidan av skolväsendet att göra, är hur skolledningar och huvudmän (kommuner, företag och stiftelser) förhåller sig till elever och föräldrar som driver klagomål på lärare för att de önskar högt satta betyg, eller för den delen mindre krav, för att nå målen för en kurs. Detta leder i en del fall till rent förtal av lärare.

En god vän till mig som jobbar på en av Viktor Rydbergs gymnasieskolor har av elever falskeligen anklagats för att använda rasistiska och  kränkande ord på en lektion. Två elever i en klass (vilka är okänt) som min vän undervisade förra läsåret, har hos rektor på skolan framfört dessa påståenden. Som grädde på moset har en bild fabricerats, som föreställer en slide med ett citat ur en gammal rasistiskt präglad uppslagsverk från början av 1900-talet.

Rektor har haft svårt att för min vän redogöra för när dessa ord skulle ha sagts, och den på bild fångade sliden med citatet har visats. Min vän har vid flera tillfället helt förnekat både användandet av orden och visandet av det rasistiska citatet. Hon menar att detta inte tagits i beaktande av rektorn, som inte ansett sig behöva gå djupare och ta reda på hur, var, när eller varför detta skett.

Min vän och kollega har uppmanats av facket att polisanmäla saken och även gjort det. Rektorn har skrivit en intern rapport, men vill inte reda ut om det som eleverna påstått är sant eller inte. Hon har i ett möte hävdat att huruvida de kränkande orden uttalats och om bilden med sliden har visats är en fråga om olika synsätt.

Min vän upplever att rektor bagatelliserar förtalet.

Min kollega går nu till sina lektioner med en obehaglig undran över vilka elever som kan tänkas ha förtalat henne. Och vad som framkallat det.

Även om rektor har ett ansvar gentemot elever att hörsamma missförhållanden och felsteg från lärare, är detta inte ett konstruktivt tillvägagångssätt. En god arbetsmiljö i skolan förutsätter att både elever och personal kan känna sig säkra på att skolledningen tar förtal eller annan typ av psykosociala missförhållanden på allvar och besitter ett professionellt och nyanserat förhållningssätt.

Om skolor inte förstår att marknadsprincipen, där elever och föräldrar är kunder, kan komma att påverka arbetssätt, relationer liksom säkerhet och rättvisa i bedömning på ett negativt vis så får det en mängd icke önskade följder.

Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd för att bli förtalad och anklagad för något hen inte sagt eller gjort. Rädslan kan göra det svårt, både att utöva myndighetsuppdraget att sätta rättvisa betyg, och att utforma sin undervisning enligt de nivåer och med den omfattning som krävs för kvaliteten. En snuttifiering av mål, krav och innehåll för att inte riskera sitt renommé. Erfarna och behöriga lärare söker sig bort från dessa skolor och i värsta fall från yrket som sådant, och det i en tid då stor lärarbrist spås uppstå inom ett decennium.

Problemet omfattar inte bara friskolorna, även de kommunala skolorna måste konkurrera om skolpengen som varje elevkund innebär. Ska det omsusade friskolesystemet kunna fortsätta med trovärdighet och kvalitet måste fallgropar som dessa fyllas igen. Elever, lärare och skolledare måste samarbeta för god arbetsmiljö och meningsfullt lärande.

Gunilla Margareta Zuleta, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.