Miljopartiet de gršnas kongress i Karlstad 2011
Foto: Fredrik Hjerling
Statsbidrag

Fridolin: Det är en svidande kritik

Utbildningsminister Gustav Fridolin är inte förvånad över Riksrevisionens konstaterande att statsbidragen inte landar där de bäst behövs, och riktar kritik mot förra regeringen. 
– Det har varit ständigt nya satsningar som varit upp till kommunerna att fånga och som kommunerna har väldigt olika förutsättningar att fånga, säger han till Skolvärlden. 

Hur reagerar du på det Riksrevisionen visar i sin granskning?
– Det är en svidande kritik mot hur skolpolitiken har skötts. Det har varit ständigt nya satsningar som varit upp till kommunerna att fånga och som kommunerna har väldigt olika förutsättningar att fånga. Och de som behöver det bäst saknar kapacitet och resurser för att ta del av de satsningar staten ger.

Kan du kan du förändra det här? 
– Vi går till val på att ändra det. Det handlar dels om att se till att staten finansierar sin del. Tittar man på den budget som Alliansen och SD fällde förra veckan så innehöll den till exempel en satsning på att förbättra villkoren i lärarlyftet, det är alldeles för dyrt för många skolor att ge lärare den fortbildning de borde ha rätt till. Varje sådan satsning gör det lättare för de kommuner som har de svåraste förutsättningarna. Dessutom måste vi göra mer gemensamt, så att stat och kommun är överens om hur man delar på ansvaret. Det är när det samförståndet saknas som det får de här effekterna.

Riksrevisionen har en rekommendation till regeringen som innebär att statsbidragen borde riktas mer efter behov. Vad säger du om det?
– Det skulle vara möjligt att göra så och det är något vi kräver av kommunerna att de gör i sin egen budget nu. Rimligtvis borde staten kunna göra på samma sätt när vi fördelar pengar. Det är en av de saker vi tittar på när det gäller personalsatsningarna, hur vi fördelar dem på ett sådant sätt att de landar där de gör bäst nytta. Men som sagt, det är i en budget som har fallit.

I budgeten ligger en satsning på de 200 skolor som har sämst resultat. Blir det samma sak här, att de själva måste nappa på erbjudandet?
– Nej, det är Skolverket som ska kunna initiera samarbete med skolor som brister. Egentligen gör vi tre saker: Villkoren förbättras från vår sida, vi vill att man sitter ner och kommer överens stat och kommun, och den tredje delen är att staten, genom Skolverket, kan gå in och börja jobba med de skolor som har dåliga resultat.

Lönesatsningen om tre miljarder, ska den konstrueras som ett statsbidrag?
– Nej, tanken är att pengarna tillskjuts till parterna, så det blir parterna som fördelar utifrån den modell som parterna väljer.

Pekar inte Riksrevisionens granskning på att staten borde ta en större ansvar för skolan?
– Jo, det är en slutsats som nog de allra flesta i skoldebatten i dag drar, att staten behöver ta ett större ansvar. Det vi har försökt, och försöker gå till val på, är att vi också konkretiserar vad det innebär. I det korta loppet innebär det att staten går in och jobbar med skolutveckling där resultaten brister. Vi vill också tillsammans med kommunerna komma överens om en rekryteringsstrategi. Det är att ta större statligt ansvar än att bara avsätta pengar och låta de kommuner som vill och kan försöka fånga dem.

Kommentera