Annons
Gustav Fridolin träffar Ragnar Sjölander på Blackebergs gymnasium i Stockholm.

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Publicerad 14 juni 2018

Relaterat

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Varför ska man som lärare rösta på Miljöpartiet?

– Därför att man delar vår uppfattning om att politiker inte ska lägga sig i det som är professionens ansvar och att skolpolitik som annan politik ska styras av vetenskapliga överväganden snarare än politiskt tyckande. Det är ett steg som vi försöker ta, med till exempel skolkommissionen där forskningen och lärarfacken fick leda reformarbetet snarare än att vi satt på ett partikansli och tänkte ut allt. 

Om ni vinner valet och hamnar i regering igen – kan du ge några konkreta exempel på sådant som skulle märkas i lärarvardagen på sikt?

– En viktig sak för oss, och där vi nu har en grund i och med skolkommissionen, det är att staten ska ansvara för att finansiera jämlikheten för skolan så att det inte är så att vi har den här växande ojämlikheten och att de skolor som mest behöver resurser ofta är de som har minst. Det påverkar så klart lärarvardagen. När man har en tuffare lärarsituation så ska man också ha mer resurser för att göra mer avlastning och fler kollegor.

Skulle det kunna innebära mindre klasser till exempel om man har elever som har stora behov av särskilt stöd?

– Ja till exempel. Vi ser också att man behöver reglera upp så att lärares rätt att sätta in stöd när man ser att en elev behöver det blir starkare än vad det är i dag. Nu har vi börjat med de yngsta åren för det är ju väldigt ofta viktigt för att man ska kunna hänga med sen, men samma rätt till att ordinera stöd tycker vi att alla lärare ska ha.

Är det inte frustrerande som politiker ha lyckats förbättra skolans finansiering, med ex lärarlönesatsningar och ökade statsbidrag, och sedan möta så mycket krångel med implementeringen hos huvudmännen?

– Jo. Det här är ju den bristande styrkedjan. Vi kämpar för att få dit pengar, men staten har i dag för lite verktyg för att se till att pengarna verkligen når fram till de skolor som behöver det mest. Det är ju hela idén med att rensa i djungeln av många små stadsbidrag, ha ett stort som går till alla men mest till de som behöver det mest, och som samtidigt ställer krav på kommunerna. Det är ett krav de inte gillar, men som de behöver. Då får man inte göra egna nedskärningar på skolan, utan då måste staten ha ansvaret för att finansiera, få jämlikhet och likvärdighet.

Sedan 90-talet har ojämlikheten ökat.

Har ni några speciella verktyg för att se till så att huvudmännen inte drar undan pengar?

– De här sex miljarderna kommer med ett sådant krav. Det innebär att vi kommer kunna granska så fort vi ser en skola där antingen facken, som ska vara involverade i det här arbetet, varnar eller vi ser att resultaten svajar så kommer vi kunna gå in och se vad är det är som ligger bakom det här. Har man då dragit undan pengar då har vi sanktionsmöjligheter mot de kommunerna. Det är därför det knorras från kommunerna. Det här är ett krav som de inte har velat ha, men som vi behöver för att pengarna verkligen ska nå fram dit de gör nytta. 

– Det vi sett sedan 90-talet är ju att ojämlikheten ökat. Och att resurser inte har nått fram till de elever och skolor som behöver det allra mest. Där måste staten ansvara för att skapa jämlikhet över landet och mellan skolor.

Och då pratar vi ett väldigt tydligt statligt huvudmannaskap?

– Ja, om man med huvudmannaskap menar ansvaret för finansieringen. Det betyder inte att staten ska sitta och bestämma var varje skola ska ligga eller ha anställningsansvaret för varje rektor och lärare – men ha ansvaret för jämlikheten, finansieringen och också professionsutvecklingen. Det tycker jag och Miljöpartiet ska ligga på staten.

Gustav Fridolin med Ragnar Sjölander i lärarrummet på Blackebergs gymnasium.

Finns det någonting i Alliansens skolpolitik som du tycker är tilltalande?

– Ja, både hos Kristdemokraterna och Centerpartiet finns det ett engagemang för ungas psykiska ohälsa som jag delar. Genom att stärka dem delarna av skolan kan man också förbättra lärares arbetsmiljö väldigt mycket. Det upptäcker man som lärare ibland att ”den här eleven problem handlar egentligen inte om det pedagogiska”, utan här behöver jag stöd från någon för att kunna ge den här eleven rätt stöd.

– Vi har faktiskt pratat rätt mycket vid sidan om alla förhandlingar, när vi gör olika insatser för att stärka specialpedagogik eller elevhälsa – hur gör vi det på ett sätt som gör att de också kan sprida hos sina lokalpolitiker att använda det här.

– Sedan om jag förstår Liberalernas förslag rätt nu så ställer de upp på idén med ett professionsprogram, det som jag låtit Björn Åstrand ta fram. Det är väldigt bra. Kan vi få en bred uppslutning bakom att staten sätter ramarna för ett program som sedan ägs av fack och arbetsgivare, men där vi går från att några lärare pekas ut till att alla lärare har rätt till den här stegvisa karriärutvecklingen eller professionsutvecklingen genom sin lärarbana, också med en lön som passar till den – då tror jag att vi kommer väldigt långt.

Så du tror att en tydlig karriärtrappa där det inte är rektor som avgör om man tar stegen, utan en oberoende myndighet, skulle accepteras mer än dagens karriärsystem?

– Ja, det skulle jag säga. Man kan alltid fundera på hur väger man in sådant som en myndighet långt borta inte kan se, men där det ändå är så att det är väldigt tydligt för mig som lärare vilka olika steg man kan ta i min utveckling. 

– Det kan handla om ämnesdjup, att jag skaffar en djupare formell utbildning i ämnet, det kan handla om att jag arbetar med att ansvara för kollegial utveckling tillsammans med andra, eller att jag blir speciallärare eller specialpedagog med det ansvaret. Men den tydligheten behövs och det finns i Björn Åstrands förslag. Där finns också den här oberoende funktionen nationellt som är uppbyggd av fack och arbetsgivare.

Ändra ersättningssystemet i skolorna

Om du fick välja en fråga där du skulle kunna få en stor förändring till stånd inom svensk skola – vilken skulle du ta då och vad skulle du göra?

– Hade du frågat mig för fyra år sedan då skulle jag ha sagt läsa-skriva-räkna-garantin för de yngsta, men den får vi nu äntligen på plats. Det spelar så jättestor roll att du har med dig det när du kommer upp till de äldre åren, också för lärares möjligheter för undervisningen.

– Men nu, elevpengen. Den förstör någonstans relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder. Där varje elev kommer med en viss summa och som riskerar att hota med en viss summa om man ska lämna skolan. Så ändra ersättningssystemet i skolorna där det inte är lika starkt bunden till en enda och varenda elev.

– Sedan finns det ju andra saker man kan göra där, och som vi ska göra där, som det här med att ta bort möjligheten att välja hela tiden – välja, välja om, hela tiden som finns i dag. Det underlättar ju också den här relationen mellan skola och förälder.

Intervjun med Gustav Fridolin gjordes på Blackebergs gymnasium den 4 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons
Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons